December i Mani!

Vi har det väldigt blött så här års. Regn och åska kommer med jämna mellanrum. Här regnar betydligt mer än på västkusten i Sverige. Det är också mycket soligare och varmare. De flesta dagarna har vi haft soligt och upp mot 20 grader. Här plågas vi inte av duggregn. När det väl regnar så kommer det mycket på en gång.


Om det är så att vi tvingats inomhus på grund av regn så sitter vi oftast vid våra symaskiner. Och jag är så glad för min nya pressarfot. Den är ovärderlig när tyget ligger i flera lager.

Livet utomhus är i alla fall skönast. När jag gränslat en av mina elcyklar och med lätthet klättrat en bit upp i bergen mår jag bra. Den här lilla svarta el-cykeln är en fantastisk cykel som klättrar bättre än någon annan jag har i mitt stall.


December är månaden apelsinerna börjar bli riktigt goda. Innan dess är det syra-fattiga sommarapelsiner som finns till buds.
Limen har gjort sitt och trillar av trädet. Lime ska ju vara gröna men det gäller inte när de mognat. Då är de gula och ser precis ut som citroner.
Jag pressar saften de sista och fryser saften i kuber för att ha till bordsvattnet.

Höstens regn gör också att marken växlar från brun och torr till grön och frodig.
I vår gamla ytkompost har tusentals krassefrön grott. Det kommer att bli en magisk blomning.


Nu växer det så det knakar i grönsakslandet. Olika kålsorter och lök är de som trivs bäst med den grekiska vintern.
I naturen kan vi skörda den vilda purjolöken som växer lika bra i bergets sprickor som i fuktiga diken.

Tiden är perfekt för att jobba i lunden. Själv har jag tagit hand om alla torra gamla stänglar på Euphorbian. Här vill det till att vara välklädd och ha skydd för ögonen. Dess vita mjölksaft vill jag inte komma i närkontakt med.


Det är också bästa tiden för plantering. Därför har jag grävt ner två mycket smala cypresser som är en inhemsk art här. Det står en på var sida om grinden, men arten är så smal så den knappt syns på bilden.  
Hels skulle jag vilja ha några stycken som möter våra gäster vid entrén. Men där över går det högspänningsledningar så det går inte. Det får bli ett vaktande par cypresser ner vid grinden till nedre lunden i stället.

Det är också dags att byta ut växter som inte håller måttet. Vi har en hel del häckplantor som lidit svårt av svampangrepp.  De har fått gå i kompostkvarnen. I stället har vi beställt mastix-plantor. Mastix växer det massor av efter cykelbanan mellan Agios Nikolas och Stoupa. Det är en fantastisk växt som är full av röda bär så här års. Men vår häck ska formklippas så där blir bara enstaka bär. Vi beställde dem av vår närmast plant-shop. Vi ville gärna ha lite buskiga plantor. Så plant-shop beställde de störst till oss. Varken vi eller försäljaren var så imponerade av storleken.  Om ni tittar noga så ser ni en mastix vid armeringsjärnet. För att det ska se lite ut har Christina planterat massor med suckulenter mellan vår kommande häck och gången.

Hetta!

Nu är det varmt så det räcker. Topp temperaturerna är inte extrema men det är väldigt många dagar i sträck som värmen på dagen kommit upp till över 35 grader. Värmen kom väldigt tidigt i år. Redan i början av juni var det riktigt varmt i en lång period.
Är det varmt så behöver man dricka mycket. Då är öl allra godast tycker jag. Men jag måste hålla igen både på alkohol och kalorier. Det blir lätt alldeles för mycket av den varan när det hektiska sociala livet som är här på vårar och höstar.
Jag har bestämt att jag endast får dricka öl i Trahila. Dit är det 9 kilometer på cykeln sen är det lika långt hem igen. Att sitta på tavernan i Trahila och dricka en öl är livskvalité. Antagligen bränner min kropp alla öl-kalorier på mina 18 kilometers cykling. Oftast brukar jag också simma ett par varv i viken utanför hamnen för att ytterligare svalka mig.

I förrgår var jag i Kalamata och handlade. Det ingen simning ihop med Christina på förmiddagen. Jag beslöt att ta cykeln till Trahila och simma mina 1000 meter för att därefter ta en svalkande öl. Det var bara det att tavernan råkade vara stängd så jag fick ingen öl. Det var bara att cykla hem törstig. Vägen mellan Trahila och Agios Dimitrios det absolut varmaste stället efter hela kusten. De branta bergssidorna buffrar otroliga mängder värme så temperaturen ligger ofta tio grader högre än hemma.

Att åka och handla till Kalamata är rätt skönt om man har en fungerande AC i bilen. Mitt första stopp var djuraffären där jag handlar trekorn till våra höns. Det är en väldigt trevlig affär som har ett enormt utbud av djurfoder och annat. Utanför affären finns många fågelburar med färgglada och mindre färgglada fåglar. Inne i affären finns däggdjur reptiler och fiskar.

Lidl är ett obligatoriskt besöksmål i Kalamata. De har många bra produkter till hyfsade priser. Men mina suckulenter köper jag nog på en riktig plantskola istället.

Vår hibiskus verkar inte ha ont av värmen. Den har utvecklat sig till en ståtlig och vacker buske.

Jag är lite tveksam till om vår popcormajs utvecklat sig bra. Jämför man med den köpta gula majskolven så ser kolvarna inte så imponerande ut. De kom antagligen för sent i jorden som var dåligt gödslad. Att jag satte väldigt små bevattningsmunstyken på plantorna var dumt. Det var inte så lockande att byta till större munstycken när majsen stod så tätt. Blir de inga bra popcorn så är kornen alldeles säkert grobara så jag kan göra om och göra rätt

Foto C, Fryle

Vi har också firat vår bröllopsdag med en sen middag på hotel Faragi. Det ligger 500 meter över havet där var riktigt skönt att äta med den fantastiska utsikten framför ögonen.

Foto C, Fryle

Vi har haft finbesök av en väldigt ung sköldpadda. Antagligen var det Kimchi som burit hem den. Vi har inte sett några fler ungar. Vi får hoppas att den klarar sig fint och blir en stor och ståtlig en med utsvängd kjol så småningom.

Vad händer hos Fryle:s

Just idag är det riktigt varmt. Det toppade med en temperatur på 38 grader. Majsen förkolnas på plantan.
Riktigt så illa är det inte. Vi har börjat skörda vår popkornmajs. Dakota black är min favorit. När man poppat dem så blir popcornen de vitast som finns.

Det är inte särskilt mycket av grönsakerna som trivs i denna värme. Frukterna på träden ser däremot inte ut att lida.
Granatäppleskörden kommer nog ge en rekordskörd. Men bör betänkas att tidigare år har utfallet varit väldigt magert. Samma sak gäller för våra avokados.
Fikonen och limen kommer däremot ge riktigt bra om inget oförutsett händer.

Bästa skörden får vi ände på matmarknader. I tisdags var det för första gången marknad i Kardamyli.  Den var inte jättestor men den utbudet var av högsta kvalité och till ett bra pris.

Marknaden ligger väldigt bra till för Christina och mig. Vi kan parkera vid stranden och gå på marknad och simma våra 1000 meter utan att flytta bilen.

I veckan firade vi vår förlovningsdag. Vi skulle cykla till grannbyn och äta indiskt. Efter ett par hundra meter så la Christinas fart-censor av. Vi vände hem och tog bilen i stället.
Maten var utsökt och inte ett dugg grekisk.  

Vi kostade på oss i går också. Vi besökte Stathi’s Tavern i Πηγή. Det är ett väldigt mysigt ställe med riktigt god mat. I går var det livemusik och det var det förfärligaste jag hört någon gång. Antagligen skulle jag själv kunna göra ett bättre musikaliskt framträdande.  

u i värmen så blir det många timmar inomhus. Då fördriver vi den mesta tiden inomhus med hantverk.
Jag fick för mig att sy ett nytt insynsskydd till lilla toaletten.  Det var mycket jobb och jag blev nöjd med resultatet.

Även stora toaletten hade ett insynsskydd som jag tittat på i över fem år. Jag letade upp ett broderi som jag inte hittat ett användningsområde till och gjorde ett till insyningsskydd.

Nu ska jag skriva en liten text och jaga olivplockare till hösten. Vi kommer att plocka två dagar mellan 3 och 8 november. Vi har plats för ett par till och finns ett intresse så skicka mig ett meddelande på Messenger eller mejl.

Hemma hos katten igen!

Efter en semester i Sverige kom vi till slut hem. Resan tog lång tid och vi var inte hemma förrän några minuter över 23,00.
Vi möttes av ett hem som var prydligare än när vi åkte. Husvakterna skötte sig mycket bra.
När vår katt Kimchi hörde våra röster kom hon som ett skott och la sig på rygg för att bli klappad. Där efter fick hon en väldig fart och ville leka. Hon for upp och ner i olivträden.  Mörkret gjorde att vi var tvungna att flytta in leken. Där fortsatte hon sitt springande och hoppande tills jag blev trött och vi la oss i sängen. Sen sov vi gott några timmar till hon väckte mig och vill ut och jaga sork. Eller vad hon hade för planer.



På morgonen efter hemkomst var det dags att inspektera höns och trädgård. Två hönor tjurade och ville inte gå ut.  Konstigt att de inte förstår att de måste vara ägg under dem för att de ska bli kycklingar. Men de har antagligen hönshjärnor.


På nätet runt hönsgården klänger en vinranka. Trots att många klasar blivit bortklippta så finns det otroligt många klasar som strax är mogna.
Vi har två vinrankor till. Men bara en av dessa ger lite frukt och den andra tror jag inte har några klasar.

Popkornmajsen ser lite tanig ut. Jag har ökat bevattningen så jag hoppas på många stora kolvar.

Bevattningsmunstyckena kollar jag ofta för de ha lätt att sätta igen sig. Men det var ingen större fara med munstyckena. Där emot hade en bevattningsautomat slut på batteriet. Den slingan hade nog missat några vattningar.
När vi åkte till Sverige var det alldeles lagom svalt. Hade jag vetat att det skulle komma en värmebölja så hade jag fördubblat vattenmängden.  


När jag varit borta så länge längtar jag hem så jag kan laga mat och pyssla med annat i köket. Första köksuppgiften var att tappa min Limoncello på flaska. Tycker att det blev lite för lite citronsmak men styrkan och sötman finns där.


Äntligen har vi kommit i gång med vår simning. Det blev senare i år. I torsdags gjorde jag en provtur på 350 simtag. Det var tungt. På fredagen fick jag med mig Christina. Vi sa att vi börjar med 500 meter. Det gick så lätt att vi dubblade sträckan. Idag var vi i igen och sam 1000 meter. Jag hoppas att vi ska kunna simma hela sommaren och långt in på hösten. Men man vet aldrig. För mig gör nästan allt ont numera. Mad artros i höften och spinal stenos i ryggen så kommer smärtorna lätt och ofta. Men det hjälper inte att sitta still. Simning är det som gör minst ont om vattnet är varmt. Är det för kallt så får jag fruktansvärda kramper i benen.


 Nu känns det som om jag kommit i kapp och landat hemma. Nu vill jag ägna de heta eftermiddagarna i svalkan inomhus och sy.
Vi fick med oss massor med tyg från Sverige. Och en hel del kul textil-färger.

Heta Dagar!

Nu är här varmt. Men inte så förfärligt varmt som folket i Norden tror. Jag ser hela tider rubriker om extremvärmen i medelhavsländerna i svensk press. Och det är säkert sant men det gäller inte oss här nere på södra Peloponnesos. Fast de två sista dagarna har det krupit några grader över 35 grader Celsius. Den värmen ser ut att hålla i sig ett tag.
Vi ser jockså rubriker om bränder i Grekland. Som vanligt brinner det mest i Attika (Aten). Men än har det inte varit så många bränder på Peloponnesos. Den enda branden jag kan se på https://zoom.earth/maps är en brand söder om Sparta.

Det finns organismer som inte har så värst ont av värmen. Våra meloner och våra druvor mognar i en väldig fart nu. Vi kommer få det jobbigt med att sätta i oss frukterna i takt med att de mognar.
Många andra av trädgårdens växter ser ut att vantrivas i den höga värmen.

Vi behöver inte leva på enbart frukt och grönsaker. I går fick vi en gåva av en hotellgäst som bott flera säsonger på hotellet jämte oss. Hon har tagit av våra gåvor som vi lägger i en låda ute vid vägen. Nu tyckte hon det var dags att ge lite tillbaka. Det är jag djupt tacksam över. Pistagenötter är bland det godaste jag vet och en flaska kryddad alkohol ska säker slinka ner den med.

Kycklingarna har det också svettigt i värmen. De söker gärna upp skugga mitt på dagen. Vi har en svensk ras en ras från Australien och korsningar mellan dessa. De ser ut att trivas rätt bra trots hög temperatur. Våra två Ayam Ceman kycklingar som har sitt ursprung i Indonesien flåsar lite väl mycket när det är som varmast. Därför vattnar jag en bit mark i hönsgården ett par gånger om dagen.

Vätska är nödvändigt i Hettan. Det är lätt att glömma det när man är upptagen med annat. Kaffe glömmer vi inte så lätt. När det är varmt så gör vi Café Frappé. Det är så kalt och gott och lätt att göra. Köper jag min kaffe ute så blir det freddoccino. Den är oftast mycket starkare och kallare än Frappé.

Värmen ställer till det för kroppen. Blodkärlen vidgas och blodet får mer plats till sitt förfogande. Detta gör att trycket samtidigt sjunker. Har man då inte dragit ner på sin blodtrycksmedicin är det lätt att bli lite yr i skallen. Fördelen är ju att man inte behöver vara så rädd för saltintag och salt är ju så gott.

Tidsfönstret att jobba utomhus är väldigt kort nu. Efter klockan ni nio på förmiddagen är det inte roligt att pyssla ute. Denna morgon har jag haft cykelservis. Bytte en kedja och satt på ett nytt däck. Det är inget särskilt roligt jobb. Men det var roligt att se att bakhjulet de riktade i cykelverkstaden i Stoupa blev så bra. Det jättetråkiga var att backdäcket var platt när vi skulle cykla hem från Gnospi efter vår förmiddagssimning. Nu har jag i alla fall att göra i morgon också.

Ett annat lite montage jag gjort är att sätta engnagar-skrämma under motorhuven. Det blev inte så bra för kablarna var för korta. Men de ska jag förlänga en vecken dag.
Nu hoppas jag de ska hjälpa mot stenmårdens härjningar. Men jag vågar inte lita fullt ut på det så jag kommer fortsätta köra med dofter som mården inte gillar.