Vad händer hos Fryle:s

Just idag är det riktigt varmt. Det toppade med en temperatur på 38 grader. Majsen förkolnas på plantan.
Riktigt så illa är det inte. Vi har börjat skörda vår popkornmajs. Dakota black är min favorit. När man poppat dem så blir popcornen de vitast som finns.

Det är inte särskilt mycket av grönsakerna som trivs i denna värme. Frukterna på träden ser däremot inte ut att lida.
Granatäppleskörden kommer nog ge en rekordskörd. Men bör betänkas att tidigare år har utfallet varit väldigt magert. Samma sak gäller för våra avokados.
Fikonen och limen kommer däremot ge riktigt bra om inget oförutsett händer.

Bästa skörden får vi ände på matmarknader. I tisdags var det för första gången marknad i Kardamyli.  Den var inte jättestor men den utbudet var av högsta kvalité och till ett bra pris.

Marknaden ligger väldigt bra till för Christina och mig. Vi kan parkera vid stranden och gå på marknad och simma våra 1000 meter utan att flytta bilen.

I veckan firade vi vår förlovningsdag. Vi skulle cykla till grannbyn och äta indiskt. Efter ett par hundra meter så la Christinas fart-censor av. Vi vände hem och tog bilen i stället.
Maten var utsökt och inte ett dugg grekisk.  

Vi kostade på oss i går också. Vi besökte Stathi’s Tavern i Πηγή. Det är ett väldigt mysigt ställe med riktigt god mat. I går var det livemusik och det var det förfärligaste jag hört någon gång. Antagligen skulle jag själv kunna göra ett bättre musikaliskt framträdande.  

u i värmen så blir det många timmar inomhus. Då fördriver vi den mesta tiden inomhus med hantverk.
Jag fick för mig att sy ett nytt insynsskydd till lilla toaletten.  Det var mycket jobb och jag blev nöjd med resultatet.

Även stora toaletten hade ett insynsskydd som jag tittat på i över fem år. Jag letade upp ett broderi som jag inte hittat ett användningsområde till och gjorde ett till insyningsskydd.

Nu ska jag skriva en liten text och jaga olivplockare till hösten. Vi kommer att plocka två dagar mellan 3 och 8 november. Vi har plats för ett par till och finns ett intresse så skicka mig ett meddelande på Messenger eller mejl.

Sommar i Mani!

Nu är det sommar och varmt och vår lokala mataffär dukar upp nya frukter och bär varje dag. Mina favoriter är körsbär och plommon så här års. Körsbär är himmelskt goda och bra mycket billigare än i Sverige. Plommonen måste ätas när de är exakt lagom mogna. Då smakar de som en blandning mellan vanilj, jordgubbe och melon.
Meloner har också börjat säljas, men melonerna börja mogna i vårt grönsaksland så de inhandlas inte.

Efter lunch så sysslar vi inomhus. Det är oftast för varmt utomhus.
Det blir mycket textilarbete. Att tillverka stämplar för att ha till textiltryck är kul.

Ett par valar på en shoppingkasse gör den lite roligare.


Ett inte riktigt lika roligt arbete är att buteljera olja. Nu är all olja från 2023 på burk. Det dröjer ett halvår tills jag har något mer att fylla.


Kimchi tycker också om att vara inomhus på dagarna. Men hon är för lat för att göra något nyttigt eller roligt mellan 09,00 och 19,00.
När hon väl går ut på kvällen är hon som en raket. Upp och ner i träden och anfaller oss om vi kommer i närheten.


I förrgår slog en av våra asblommor ut för första gången. Den trivs alldeles förträffligt ute i värmen. Jag tycker den har ett vackert och intressant utseende.


Andra glädjeämnen är åsnor och mulor. Jag gillar dessa djur väldigt, väldigt mycket.
Två dagar stod det en parkerad utanför vår lund. Jag matade den med morötter medan vi hade förtroliga samtal.
På tredje dagens morgon var den som uppslukad av jorden.  

Att havssköldpaddorna verkar lägga fler ägg än vi sett förut i vårt område är väldigt kul. Vi var och simmade vid Delfinia beach idag. Jag räknade till minst 7 reden.
Vi har även sett positiva rapporter från andra stränder i närheten.

Det händer inte så mycket!

Så här efter Midsommar så lugnar allt ner sig. Vädret blir varmt och vi är mycket inne, utom på morgnarna när vi är i trädgården eller när vi tar vår dagliga simtur.
Våren har varit hektiskt med mycket umgänge med vänner som har sina fritidsboende här.
Igår var vi ute och är med Sara och Martyn som idag åker hem till Stonehenge. Så nu har de flesta av våra vänner på andra destinationer.
Vi ser fram mot sensommaren då många kommer tillbaka till Mani.


Elwira och Elias kan vi umgås med hela året om. De bor här året om och det är vi tacksamma för. Det är alltid roligt och trevligt att fördriva lite tid med dem.

En höjdpunkt är när någon av våra asblommor blommar. Det hände nu i veckan. Det tål att betraktas men man gör klokast i att sluta andas under tiden.

Lite händer det även så här års. Som att vi har invigt vår nya tork.  Det blev sex brickor med torkade tomater. Visserligen har vi en torkolla som står i solen. Det är så svårt att hålla insekter ifrån den. När det är så här varmt så letar insekterna efter fukt och vad kan var mer lockande än en nyskuren tomatskiva.
Om vi torkar en bra stund i vår elektriska tork för att sluttorka på ollan så verkar inte insekterna hitta till tomaterna.
Fikonskörden kommer att bli stor i år så torken kommer nog att få jobba hårt.

Grönsakslandet get inte så mycket nu. Det är lite för varmt. Men aubergine trivs, så jag fortsätter att experimentera med Melitzanosalata, Babagaboosh eller auberginesallad.
Det har varit många försök men det känns som jag är på rätt väg.

Jag är lycklig ägare av en ny kunskap. Att kunna sy!
När jag häromdagen gick omkring och flyttade men mobil hela tiden för att kunna lyssna vidare på min ljudbok, så kom jag på att det skulle vara bra med en ficka att lägga den i. Snabbt och lätt sydde jag en ficka så var livet mycket enklare.

Hemma hos katten igen!

Efter en semester i Sverige kom vi till slut hem. Resan tog lång tid och vi var inte hemma förrän några minuter över 23,00.
Vi möttes av ett hem som var prydligare än när vi åkte. Husvakterna skötte sig mycket bra.
När vår katt Kimchi hörde våra röster kom hon som ett skott och la sig på rygg för att bli klappad. Där efter fick hon en väldig fart och ville leka. Hon for upp och ner i olivträden.  Mörkret gjorde att vi var tvungna att flytta in leken. Där fortsatte hon sitt springande och hoppande tills jag blev trött och vi la oss i sängen. Sen sov vi gott några timmar till hon väckte mig och vill ut och jaga sork. Eller vad hon hade för planer.



På morgonen efter hemkomst var det dags att inspektera höns och trädgård. Två hönor tjurade och ville inte gå ut.  Konstigt att de inte förstår att de måste vara ägg under dem för att de ska bli kycklingar. Men de har antagligen hönshjärnor.


På nätet runt hönsgården klänger en vinranka. Trots att många klasar blivit bortklippta så finns det otroligt många klasar som strax är mogna.
Vi har två vinrankor till. Men bara en av dessa ger lite frukt och den andra tror jag inte har några klasar.

Popkornmajsen ser lite tanig ut. Jag har ökat bevattningen så jag hoppas på många stora kolvar.

Bevattningsmunstyckena kollar jag ofta för de ha lätt att sätta igen sig. Men det var ingen större fara med munstyckena. Där emot hade en bevattningsautomat slut på batteriet. Den slingan hade nog missat några vattningar.
När vi åkte till Sverige var det alldeles lagom svalt. Hade jag vetat att det skulle komma en värmebölja så hade jag fördubblat vattenmängden.  


När jag varit borta så länge längtar jag hem så jag kan laga mat och pyssla med annat i köket. Första köksuppgiften var att tappa min Limoncello på flaska. Tycker att det blev lite för lite citronsmak men styrkan och sötman finns där.


Äntligen har vi kommit i gång med vår simning. Det blev senare i år. I torsdags gjorde jag en provtur på 350 simtag. Det var tungt. På fredagen fick jag med mig Christina. Vi sa att vi börjar med 500 meter. Det gick så lätt att vi dubblade sträckan. Idag var vi i igen och sam 1000 meter. Jag hoppas att vi ska kunna simma hela sommaren och långt in på hösten. Men man vet aldrig. För mig gör nästan allt ont numera. Mad artros i höften och spinal stenos i ryggen så kommer smärtorna lätt och ofta. Men det hjälper inte att sitta still. Simning är det som gör minst ont om vattnet är varmt. Är det för kallt så får jag fruktansvärda kramper i benen.


 Nu känns det som om jag kommit i kapp och landat hemma. Nu vill jag ägna de heta eftermiddagarna i svalkan inomhus och sy.
Vi fick med oss massor med tyg från Sverige. Och en hel del kul textil-färger.

Tur och retur till Sverige!

Christina och jag gjorde en gemensam semestertripp till Sverige. Oftast åker vi var för sig för att slippa ordna med hus och hönsvakt. Nu hade vi världens bästa vakt. Eva från Varberg som vi träffat genom fotoklubben var här med sin vän Hjördis.
Vi lånade Evas bil och lägenhet några dagar. Det var väldigt praktiskt.
Vädret började riktigt dåligt. Men det är som vanligt. Vi brukar lyckats med att boka in det sämsta vädret på våra Sverigebesök. Vi kunde oftast åka tåg, buss, och spårvagn när det regnade.


Vi hade några timmar då och då med uppehållsväder när vi var i Varberg. Som tur var kunde vi möta våra kära vänner i fotoklubben utomhus utan att få en enda droppe regn.

Foto C Fryle

FOTO C FRYLE

En av höjdpunkterna var besöket hos Daniel som driver Läjets trä och Trädgård. Vi har känt varandra sedan långt före vi flyttat till Grekland. Men under denna tid har jag inte besökt trädgården.
Jag blev mäkta imponerad av designen, växterna och att den hade blivit bra mycket större sedan sist. Hos Daniel kan man även titta och köpa hans vakar slöjdade föremål till en billig penning. Jag hoppas det inte dröjer lika många år igen tills jag får besöka Daniel.


När vi bodde i Sverige besökte vi varje försommar Trädgårdsamatörernas Riksmöte. Det är en glad tillställning för trädgårds och växtnördar. Nu var det länge sedan jag besökte mötet. Det blev många kära möten med vänner från hela Norden.

Vi avslutade vår resa Med att besöka våra vänner som driver Klinta Trädgård.  Vi han se mycket av deras två trädgårdar och även planteringen vid Talldungens gårdshotell.
Vi fick se mycket fint och speciellt intressant tycker jag experimentodlingarna av gröna väggar och gröna tak.


Höjdpunkten under resan var som alltid att träffa släkt och vänner. Mina barnbarn blir lite större för varje gång vi ses. De har alltid ett glatt humör fast lillpojken Vide kan brista ut i ett gråtanfall då och då.

För det mesta är Vide ett stort solsken och jag hoppas att få träffa alla barn och barnbarn snart igen.

I morgon måste jag putsa lite fönster i gästvåningen men jag hoppas kunna blogga lite om hur det var att komma tillbaka till ett soligt Grekland.