Idag börjar vi på vårt tredje år i Fryle House. Det har varit två år med många roliga upplevelser och en del slit. Fat bara roligt slit som att göra rabatter och plantera spännande växter i ett för oss okänt klimat. Det har krävt en hel det att sätta sig in i. Christina har suttit många timmar på Internet och letat information om odlingsbara växter. Översta bilden är från inflyttningsdagen. Då fanns det inte mycket mer än olivträd på tomten.
Nu har vi anlagt så att vi har fått mycket växtlighet runt huset. Och lite prydnadsväxter och fruktträd i periferin.  

Vi har ett stort grönsaksland som har gett oss mycket gott att äta. Men det ska bli ännu mer i år om vi nu har lyckats lära oss hur vi ska odla i detta heta klimat.

En del kompletterande anläggningar har vi också gjort. Som utedusch, några trappor och uteköket på nedersta bilden.  På översta bilden är vårt planteringsbord med en mur utanför. Nu växer det cyklamen i muren och framför muren står ett sterilt mullbär som ska ge härlig skugga. Christina har förökat så mycket så jag blivit tvungen att mura upp ett stort bord att förvara plantbackar på. Och under bordet kan jag lagrat ved från olivträdsbeskärningen. Det skärs mycket så vi har ved så vi klarar oss hela vintern.

Våra nittio olivträd gav väldigt bra skörd första året. Men lite sämre 2020. I år vet vi antagligen hur vi ska hålla undan ohyran så vi kan få en riktig jätteskörd.
Vi konsumerar själva mycket olivolja. Mycket mer än vi trott skulle vara möjligt. En del har vi också givit bort till släckt och vänner. Men en pandemi har sett till att många har fått stanna hemma så mycket olja finns kvar. Enn del av oljan har förädlats till mjukgörande salva eller den röda antiseptiska hypericumoljan.

Visserligen kände vi till området vi flyttat till ganska bra. Men det har funnits mycket att utforska i vår närhet. Vi har hittat många fina stigar och massor av fina platser där de raraste växterna växer.

Vi han också med en lite rekognoseringsresa öster ut till Peloponnesos östligaste tunga. Men sen slog pandemin till och med det lockdown som gjorde det svårt att röra sig över större områden.

Vi har ju en stor gästvåning som vi hoppats att många släktingar och vänner skulle passa på att bo i. Och visst har det varit en del vänner här men inte så många som planen såg ut för ett år sedan. De sista gästerna vi hade här i våras hade stora problem att ta sig hem. Det ställdes in flyg och ändrades tider varje dag. Men till slut kom de i alla fall hem. Men vi hade ändå rätt bar beläggning av Airbnb gäster förra året. Men den marknaden har varit död i några månader och kommer nog inte leva upp förrän till sommaren.
Ett litet resefönster uppenbarade sig några veckor i höstas och då lyckades vi få ner två av våra barn. Det var 2020 års största höjdpunkt.
Nu hoppas vi på att alla ska bli vaccinerade så vi kan umgås med våra vänner både här i Grekland och vännerna från Sverige.