Kategori: Peloponnese

Clean Monday!

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Idag är det helgdag i Grekland. Clean Monday!
Men jag jobbade på som vanligt. Jag startade med att förstärka mitt skuggsegel. Att få upp det på ett fungerande sätt har tagit några dagar. Efter som det ska skugga östsidan på containern så är seglet fest i containerhörnen. Eller den borde vara fäst i hörnen, men seglet var 20 centimeter längre än containern Så jag fick ta till nödlösningen och fästa ena änden i ett olivträd.
Mitt förra segel var kortare på alla längder så det var lätt att få upp. Det här nya seglet skulle skugga hela yran mellan containern och muren till grannen. Jag hade klurat på en konstruktion för att få upp det riktigt spänt så att inte vinden skulle få det att flaxa och regnvattnet skulle rinna av. Det visade sig att det var många tankefel på den konstruktionen. Så i söndags gjorde jag justeringar och det funkade fram till efter lunch då det kom en regnskur. Men nu tror jag att jag fått till det så att det ska kunna skugga våra cyklar och annat hela säsongen utan mera åtgärder från mig.

Jag han med mer jobb i lunden innan lunch. Vi har 90 olivträd som ska klippas och grenarna ska flisas. Christina är förste klippare och jag flisar det mesta. Det är ett drygt jobb. Men jag har hittat ett bra sätt att frakta grenarna till kompostkvarnen. Jag använder en lång lyftstropp och lägger en hög grenar på sen slår jag en snara av lyftstroppen och drar ett hiv kvistar efter mig. Lyftstroppar borde alla trädgårdsägare ha. Dom är användbara till mycket. Och som hundleksaker är dom outslitliga. Att de är otroligt billiga gör ju inte saken sämre.

På Clean Monday så har grekerna picknik, flyger drake och äter fisk och grönsaker. Om jag för stått det rätt så är det första dagen på den ortodoxa fastan. Jag hade själv funderat på en picknik . Men det var svinkallt i vinden och högsta dagstemperaturen kom bara upp till 16 grader. 16 grader är ju inte så illa men för det mesta var det betydligt kallare.

Några som inte bryr sig om helgdagar är hönsen. De bryr sig nog inte om fastan heller efter som de alltid äter vad de kommer över. Det är nästan bara vegetariskt. Men några feta larver är ändå det godaste de kan få.  

Lite helgdkänsla ville jag ändå fånga med kameran.
Jag tänkte att drakflygarna borde stå med 20 meters lucka efter hela kusten. Den slutsatsen drog jag efter jag sett alla försäljningsställen av drakar. I Kalamata stod där säljare i nästa varje gatukorsning. Och i de större korsningarna var det inte ovanligt med tre fyra försäljare. Men jag fick cykla ända bort till Kalogria stranden innan jag hittade några drakflygare. Och de hade riktigt bra drakväder med bra vind om än väldigt kall.

Upptäcktsfärd till södra Manihalvön

PubliceratFörfattareLeif Fryle2 kommentarer

Igår gjorde vi en tur söderut på Manihalvön. Söder om Areópoli tog vi bergsvägen över till östra sidan. Efter vägen gjorde vi några stopp för att titta på all vårblomningen.
Utanför Flomochóri stannade vi för att ta några vy bilder.
I Flomochóri finns det många traditionella stentorn. På östra sidan av halvön finns det gott om torn och en hel del används än i dag som bostäder.
Efter stoppet följde vi kusten söder ut.

Oftast kör vi runt halvön motsols. Men igår blev det medsols. Det gjorde att vi upptäckte att vi kunde ta oss ner till byn Agios Kyprianos mycket lättare an vi visste om. När man kommer från andra hållet ser man byn långt uppifrån bergsryggen. Det ser ut som om det bara finns en väg dit och om man åker dit så måste man ta samma väg tillbaka.
Men nu studerade vi kartan noga och såg att det gick att ta en kustväg fram till byn och slingra sig upp till stora vägen på södra sidan om byn.
Det var lite liv i byn. Men under badsäsong är där säkert riktigt livat med massor av folk på stranden.

Fortsätter man söder ut på en grusväg från Agios Kyprianos kommer man till den mycket fina strand, Paralia Ampelo. Hit kommer vi absolut åka någon gång när vattnet har blivit något varmare.

När vi kom upp till huvudvägen igen så stannade vi en av Manis snyggaste små kyrkor. Kyrkan har fått namnet Agios Nikolaos. Samma namn som flera tusen andra kyrkor i Grekland.
Vi har fotograferat här förr men i riktigt starkt solljus. Igår var ljuset mycket lämpligare för fotografering.

Vårt huvudsakliga mål var en högplatå långt söder ut på halvön. Här brukar det blomma något otroligt med anemoner och orkidéer. Lite anemoner blommade men inga orkidéer hade stuckit upp än. Vintern har varit ovanligt kall så allt är lite senare i år. Kanske blir det en tur dit om några veckor igen.

På egna ben i Agios Nikolaos

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

I går tog jag en promenad genom byn. För att ta mig dit så går jag på vår något steniga väg till havet och cykelbanan. Efter 500 meter når jag byn.
Nu var det länge sedan jag tog en promenad dit. Oftast är det cykeln som bär mig runt i omgivningarna.
Alldeles jämte kyrkan ligger ett nybyggt hotell. Det är byggt i en gammal ruin. Jag tror att det är färdigt att ta emot gäster. Varför skulle poolen annars vara fylld.

Utanför det nybyggda hotellet ligger ännu en ruin. Den skulle också kunna bli ett makalöst hotell. Att den har en riktigt stor tomt som nästan når ända fram till havet gör ju inte läget sämre.
Om det huset blir upprustat så kommer nog mitt favoritfikon att stryka med. Det har råkat växa upp framför entrédörren. Men bara 10 meter därifrån växer två ståtliga fikonträd. Och jag får väl nöja mig med att palla på dem på mina rundor.

Nu har det börjat rustas för turistsäsongen. På ΤΟ ΛΙΜΑΝΙ har de ställt ut borden så de öppnar antagligen första helgen i mars.

På min favorittaverna Hidden Garden pågår det riktigt stora ombyggnader. Det är tveksamt om de hinner öppna i början av mars. Men ”den som väntar på något gott”.

När jag vände hemåt igen så tog jag en sväng om baksidan av byn. Att en by har en baksida kanske inte riktigt stämmer. Men det är den känslan jag har.
Här passerar jag ett av byns skyttevärn. Den tomten är till salu och ligger riktigt bra. Förutom det beboliga tornet finns där ett litet enkelt hus med kök/badrum. Det är inget ställe man bor på hela året om. Men tomten är stor och fin och har byggrätt på en väldig massa kvadrat. Så har man stor plånbok så kan man bygga sig något fint eller kanske ett hotell.

När jag kommer ut till infartsvägen till byn så kommer jag till macken. Här brukar den trevliga ägaren nästan alltid vara och komma med glada tillrop när jag cyklar eller går förbi. Men denna gång syntes han inte till. Så här års har han rätt mycket att göra på sin olivpress, så han kan mycket väl vara där.

Vid Nema-bryggeriet svänger jag av in i lundarna för att ta mig de sista 100 metrarna hem.
Nema är ett mycket litet bryggeri med fantastiskt god öl. Det ska ni prova om ni någon gång kommer till Mani.
https://nema.beer/

Kameran alltid till hands!

PubliceratFörfattareLeif Fryle1 kommentar


Nu har gräsklipparen fått arbeta hårt i lunden. När jag hade två hundra kvadrat kvar att klippa så pajade klipparen. Men det gick att slutföra klippningen ändå. Nu hoppas jag att jag får fatt i rätt reservdel tills jag ska klippa nästa gång. Det är nog tre fyra veckor tills nästa klipprunda. Så det borde ordna sig.

Christina och jag har jobbat hårt i lunden den här veckan. Men så här i början av februari så finns det stor anledning att ta sig en kort bit upp i bergen. Vi misstänkte att mandelblommen hade börjat. Och det hade den men väldigt blygsamt. Endast två träd var i blom. Alla andra var bara i knopp. Så om en vecka igen finns det en stor anledning till att ta sig upp i bergen igen. Då får vi nog se hundratals träd i blom.

Jag brukar oftast ha med mig två smidiga systemkameror på sådan här utflykter. Men nu var det dags att testa kameran jag köpt för gatufoto i naturen istället. Och det gick ju komma relativt nära. Men jag saknar en vridbar skärm när jag fotograferar blommor på marken. Det blev till att åla fram mellan tistlar och koskit för att komma tillräckligt långt ner med kameran.


Det var betydligt smidigare att fotografera kvigan som tittade nyfiket på mig.

Vy-bilder är också trevlig och vackra vyer finns över allt här i Mani.

Våra höns är däremot lite knepiga att fotografera. Av någon anledning håller de inte huvudet still i mer än någon hundradel, då är det sällan jag trycker på avtryckaren.

Olivskörden avklarad!

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Nu är det full fart i olivlundarna. Mycket ska skördas och ju tidigare oliverna tas desto bättre olja. Dom första som skördade gjorde det redan i slutet av oktober men vi väntade några veckor tills vår skördehjälp anlänt.
Vi skördar helt manuellt så det tar lite tid. Våra träd var inte precis översållade med oliver. Men ändå blev det mer olja än vi fått något år tidigare. 12,5 säckar körde vi till pressen. En liten del av oljan tar de som betalning. Om vi lämnat ut skörden till ambulerande plockare så hade de tagit hälften av oljan som betalning för arbetet.

Vi var fem som skördade. Förutom Christina och jag var det Karin, Manne och Emelie. Karin och Manne har varit här i Mani flera gånger. Men aldrig ägnat sig åt olivskörd. Emelie fick vi låna av Julia och Peter på Klinta Trädgård. Jag tror Emelie trivdes bra med att jobba i sommarvärme i stället för ett kallt och blött Skåne.

Efter avklarad skörd förtjänat vi kaffe och kaka i solen.

Skör den tog en och en halv dag och våra gäster var här en hel vecka. Så det blev tid till att undersöka omgivningarna. En dag tog vi en tur och guidade till ställen där höstlökarna hade börjat blomma.

Karin och Manne visade sig var väl förtrogna med både flora och fauna i vårt område. Och de utnyttjade tiden väl till att skåda fågel och leta växter. Några gånger var Emelie med och bättre läromästare än Karin kunde hon inte ha.

Höjdpunkten för mig och kanske även för våra gäster var att provsmaka den nya oljan. Och nypressad olja är en smakupplevelse som alla borde få prova.
Tack Karin, Emelie och Manne för hjälpen med skörden.