När guldet blev till sand!

Igår vaknade vi till ett oväder utan dess like. Under natten hade jag sett att det blixtrade konstant väster ut över havet .Men nu var ovädret rätt över oss och vräkte ner hagelkulor över oss.

Foto: C Fryle

Haglandet höll på fram till lunchtid så vi fick hålla oss inne. Själv broderar jag en stor yta på mitt handarbete. Christina höll på att experimentera med lappteknik.

Hur mycket nederbörd det blivit blev svårt att ta reda på efter som hagelkornen slagit sönder regnmätaren. Men det var mycket som föll ner från himmelen och hagelkornen var upp till tre centimeter stora. Dom värsta skadorna var inte på döda ting. Men det är lite tråkigt att vår bil numera är småknottrig.

Att komma ut efter ovädret var en hemsk syn. 95% av alla våra växter har stora skador. Växter har alltid betytt mycket för Christina och mig. Och vi har väldig gott om dem.

Övre vänster: Stickling krukor och frökrukor var i stort sett totalförstörda. Många sticklingar går nog att rädda men de får börja om från början. Så det är en rejäl tidsförlust.
Övre höger: Grönsakslandet drabbades också hårt. De som stått ett tag och blivit stort går nog att skörda av. Men plantor som är ny utsatta är i stort sett helt borta. Plantor med tunna blad som sallad har nästan bara stjälkarna kvar.
Nedre vänster: Lite större prydnadsväxter som Agave, Mangave och Yucca. Kommer att ta flera år på sig innan skadorna repareras.
Nedre höger: Vi har massor av terrakottatråg och krukor med suckulenter i. Nu liknar det mest grötskålar.

Foto: C fryle

Vår nyanlagda krasseplantering som skulle hänga ner för en 15 meter lång mur och imponera på våra gäster under våren är numera bara en grön sörja.
Hur många arbetstimmar som gått förlorade är omöjligt att säga. Men det är flera hundra timmar och det kommer att ta väldigt lång tid att städa upp efter ovädret.

De som inte hunnit skörda sina oliver än har nog inga oliver kvar att skörda. Men de flesta lundar är färdigskördade som tur är.

Foto: C Fryle

I byn hade de också fått en del nederbörd, men efter som mycket kom som hagel så blev det nog inte så stora skador av strömmande vatten.

Natur & kultur i Mani

Nu är hösten här!
Då är det en fröjd att vara ute och botanisera. Det var just vad vi gjorde i går. Resultatet blev över förväntan. Höstlökarna blommade i parti och minut.

Crocus goulimyi och Crocus niveus såg vi gott om på några få lokaler.  Som också är vit och den vanligaste i vår närhet fick inte vara med på bild.

Narcissus serotinus är rätt allmänt spridd men sällan i stora bestånd. Men vi vet vad de växer i tusental. Om ett par veckor blir det nog svårt att hitta annat än några enstaka i blom.

Sternbergia blommar rejält i några olivlundar söder ut. Vi har inga i vår lund men vår parkering kantas av Sternbergia.

Cyklamen (Cyclamen) blommar nu högt och lågt och överallt. Även i vår lund kan vi njuta av dess skönhet nu.

Det är även god tillväxt på våra kulturväxter. I vår citruslund har inte apelsinerna mognat än. Men lime skördas ju halvmogna så det har vi kunnat ha i våra drinkar i flera veckor nu.
Nu väntar vi också på att våra kakifrukter ska mogna. Det borde inte ta allt för lång tid. De började gulna för över en månad sedan.

Vintermelonen växer också till sig. Nu är de stora som rejäla vattenmeloner. Jag hoppas att hönsen gillar dem för jag tror inte vi orkar äta upp allt annars.

Nu när hösten är här så är det kål-säsong. Vi har satt ut flera sorter och räkna med att leva på kål tills långt fram i vår.

Potatisen börjar sticka upp blad. Jag tror inte det är många greker som odlar potatis så här års. Men det går fint om än inte skörden blir lika stor som av potatisarna vi sätter i början av nästa år.

Nu händer det saker!


Det händer alltid saker så det är inget nytt. Alla händelser är inte stora. De flesta händelser är inget att oroa sig för. Men två gånger denna vecka har vi haft hönor med värpproblem. Kanske är det en höna som haft problem två gånger. Det är svårt att veta efter som vi inte ser skillnad på alla. Den senaste som fått vår avhjälpande omvårdnad har jag målat röd i nacken för att se om det händer samma höna igen.
Man ser på hönan att hon har svårt att få ut ägget på att stjärtfjädrarna går neråt. Då ger vi hönan ett varmt bad så att musklerna slappnar av. Hela hönan slappnar av och somnar så sött när man virar in henne i en handduk. När hon torkat så oljar man in bakdelen så att ägget ska komma ut lättare. Hittills har det lyckats all tre gångerna det hänt.


I olivlundarna förbereds det för skörd. Den torra markfloran ska slås så olivdukarna ska vara lätta att lägga ut. Vår olivlund är bara så där lite bevuxen Det skulle se snyggt ut med en klippning, men det känns inte helt nödvändigt.

Nu har turisterna minskat drastiskt i antal. Nu kommer de deltidsboende i stället. Det är en trevlig tid för oss som bor här året om. Då hittar vi på både det ena och det andra med våra vänner som dykt upp nu när den värsta sommarhetta lyser med sin frånvaro.
I veckan tog vi en promenad i bergen med vänner från Norden och England.  

Även de som har sina hus på hjul har kommit. I går var det ovanligt många hus och campingbilar som vildcampade i området. Över 30 bilar kunde jag räkna till mellan vårt hus och Agios Dimitrios.
Här ser vi husbilar hela vintern. Det är en fin, vild och lagom servisvänlig halvö att övervintra på.


Vi fortsätter med vår motionssimning i havet. Än är det mycket varmt. Så här på hösten händer det oftare att det går vågor som gör att vi föredrar att hålla oss på landbacken.


Då får vi mer tid till att spela fler partier Moultezim. Tyvärr så förlorar jag mycket oftare än Christina. Det är bara att bita ihop och hoppas på bättre tur nästa gång


Mani pulse festival. Dag 2

Så var det dags att cykla ner till hamnplan för att lyssna på musik igen. Den första orkestern vi lyssnade på var en enmansorkester. Den musiken föll varken Christina eller mig i smaken.

Om musiken inte var så kul så var publiken desto roligare. Jag fick några bilder på härliga besökare med en avslappnad stil. Stilen här i Mani är väldigt cool. Jag tror aldrig jag sett en Manibo i slips och kavaj. Så ska ni hit på semester så packa sköna kläder och lämna de fina hemma.

För att komma undan den störiga musiken promenerade vi till andra sidan av hamnen. På vägen stötte vi på vår granne Anna. På dagarna tar hon hand om sin dotter och hotellet. På kvällarna serverar hon mat på en taverna.
Vi skulle inte ha någon mat så vi gick vidare till stället som säljer väldigt god glass.

Efter glassen satt vi oss längst ut på norra pilen. Längst ut på södra piren uppehöll sig ett gäng ungdomar.  De fick bli vårt fotoobjekt innan vi gick vidare.

På tillbakavägen gick vi förbi apoteket och där underhöll en riktigt bra gatumusiker taverna-gästerna på andra sidan gatan.

När det händer något i byn så dyker det alltid upp hantverkare och konstnärer som säljer sina produkter. Kanske Christina och jag dyker upp där någon gång när kassan behöver fyllas på.

Tillbaka på södra sidan av hanen fick vi lyssna på albansk folkmusik. Det blev en riktig trevlig upplevelse. Det tyckte även övriga publiken som började dansa. Troligen var det flest Albaner som dansade. Det finns väldigt gott om Albaner här. De är väldigt uppskattade som arbetskraft för de är duktiga och billiga.

Mani pulse festival. Dag 1.

Nu händer det saker i byn!
Det är här som på alla andra ställen där det finns turister. Det ordnas lite happening utanför den värsta turistsäsongen för att dra in lite extra pengar till näringsidkarna. Det är minst ett lika stort nöje för oss bofasta som för turisterna. Så Christina och jag tog oss ner till hamnplan för att möta upp några vänner och lyssna på musik.
Det första framträdandet vi lyssnade på var en dam och en herre som spelade mycket bra musik enligt mig. Paret Heter Dawn Henry och Mat Dean. Mat kännde jag mycket väl igen från YoueTube kanalen ”Inside the Mani”. Den kanalen är mycket sevärd så sök er dit så får ni reda på mycket om våra trakter.


Uppträdandena gick att lyssna till från ett flertal tavernor. En grekisk öl och skön musik på en taverna gör livet värt att leva.


Den här sköna mannen slog sig ner på grusparkeringen för att lyssna. Jag är mycket tacksam för det för han utgör ett underbart fotoobjekt. Sådan äldre men borde det finnas många fler av.

Vi hade bokat bord på Elli’ s Taverna. Så vi satte kurs mot andra sidan hamnen. Halvvägs dit så stötte vi på dessa hjältar som gjorde allt för att rädda en sjunkande båt. Dom gjorde ett bra jobb för båten kom upp på rampen efter ett tag. Men det är ändå synd om båtägaren mycket jobb och mycket utgifter för att få båten sjöduglig igen.

Vi fick ett bra bord på Elli’ s Taverna med bra utsikt över hamnplan och musikerna Dimitris Lapas och Gregoris Panagiotopolos som spelade word music på stränginstrument. Nu återstår det att se om jag hinner ner till hamnen dag 2 på festivalen.