Vårt grekiska universalmedel!

Olivoljan är en fantastisk produkt. Det finns massor av användningsområden för den. Det första man tänker på är att ha den i sin matlagning och det har vi naturligtvis också.

En annan användning är att göra antiseptisk olja. Då använder vi blommor av en art av johannesört som växer uppe i bergen. Blommorna lags i en burk med olja och får stå solbelyst i några veckor. Den fungerar mycket bra att stryka på småsår och andra hudåkommor.

Att blanda kronbladen från ringblomman med olivolja och låta det stå i några veckor blir en väldigt användbar råvara. Oljan kan användas som den är till blöjbarns röda rumpor. Annars blandar vi den med bivax i olika koncentrationer för att göra mjukgörande salva. Ju mer bivax desto fastare salva.

Efter som vi badar mycket och vistas i stark sol så torkar huden ut fort. Då återställer vi vår hud med egengjord salva.  

Än har vi inte gjort stift till att smörja läpparna med. Det kommer vi nog göra så småningom, bara vi köpt hem tomma hylsor.

Vår senaste användning är som träolja. Det var Christina som läst att en del ättika och två delar olja blir en utmärkt träolja. Ättikan har visserligen svårt att blanda sig med oljan så det är bäst att röra i blandningen hala tiden. Hittills är vi väldigt nöjda med resultatet. Mycket bättre och billigare än dyr träolja från färghandeln. Och så får vi samtidigt användning för våra bottensatser från olivdunkarna.  
Antagligen blir skörden rätt god i år så vi får fundera ut fler användningsområden.

Mani pulse festival. Dag 2

Så var det dags att cykla ner till hamnplan för att lyssna på musik igen. Den första orkestern vi lyssnade på var en enmansorkester. Den musiken föll varken Christina eller mig i smaken.

Om musiken inte var så kul så var publiken desto roligare. Jag fick några bilder på härliga besökare med en avslappnad stil. Stilen här i Mani är väldigt cool. Jag tror aldrig jag sett en Manibo i slips och kavaj. Så ska ni hit på semester så packa sköna kläder och lämna de fina hemma.

För att komma undan den störiga musiken promenerade vi till andra sidan av hamnen. På vägen stötte vi på vår granne Anna. På dagarna tar hon hand om sin dotter och hotellet. På kvällarna serverar hon mat på en taverna.
Vi skulle inte ha någon mat så vi gick vidare till stället som säljer väldigt god glass.

Efter glassen satt vi oss längst ut på norra pilen. Längst ut på södra piren uppehöll sig ett gäng ungdomar.  De fick bli vårt fotoobjekt innan vi gick vidare.

På tillbakavägen gick vi förbi apoteket och där underhöll en riktigt bra gatumusiker taverna-gästerna på andra sidan gatan.

När det händer något i byn så dyker det alltid upp hantverkare och konstnärer som säljer sina produkter. Kanske Christina och jag dyker upp där någon gång när kassan behöver fyllas på.

Tillbaka på södra sidan av hanen fick vi lyssna på albansk folkmusik. Det blev en riktig trevlig upplevelse. Det tyckte även övriga publiken som började dansa. Troligen var det flest Albaner som dansade. Det finns väldigt gott om Albaner här. De är väldigt uppskattade som arbetskraft för de är duktiga och billiga.

Hemmasittare på utflykt

Augusti är varmt i Grekland. Oftast visar termometern över 30 grader. Då är det inte jätteskönt att vistas ute mitt på dagen. Vid den temperaturen håller vi oss hemma så mycket som möjligt och rör oss bara med några kilometers radie för att uträtta absolut nödvändiga ärenden.
Men igår var det mulet och tjocka moln på himlen så tempen kom bara upp till 26 grader. Och vi var trötta på att bara vara hemma, så vi packade dricka och badkläder för att göra en liten utflykt.
Vårt första stopp blev på favoritbageriet i Areopoli. Tyvärr blev det ett ogjort ärende. Allt var slut trots att det inte var lunchtid än. Inte konstigt när man såg alla bilar och allt folk som trängdes efter huvudvägen. Det var snudd på trafikkaos. Vi har aldrig varit i Areópoli under turistsäsongen förut. Nu förstod vi att orten är oerhört populär, trots att den har flera kilometer till närmaste badvik.
Som tur var finns det ett bageri till bara ett stenkast längre fram och där inhandlade vi två pannkaksliknande bröd och lite ost. För att sedan åka vidare söder ut.

Efter en stund stannade vi och tittade ner på stranden Παραλία Σαρολιμένι. Den såg mycket lockande ut. Men vi beslutade oss för att åka vidare den korta biten till vår favoritstrand.

På Paralia Exo Kapi har vi varit många gånger men jag tror aldrig där varit någon annan där samtidigt. Men nu var det gott om folk men inte trångt.

Vi hittade en vrå på strandens norra ände. Där slog vi oss ner medan några få regndroppar föll från tunga moln. Men det blev inte så mycket av regnet så vi kunde slappa på de ljumma klapperstenarna i några timmar. Vi åt vårt pannkaksbröd med ost och det fick godkänt. Övrig tid gick åt till bad och ljudbokslyssnande.

När vi tröttnat på badet vände vi norrut. Där måste vi stanna efter vägen för att fotografera ett flamboyantträd  (Delonix regia) som blommade.

Vi beslutade oss för att åter stanna i Areópoli för att ta en kopp kaffe. Men våra magar knorrade väldigt och där finns det bästa gyrosstället vi känner till. Så vi slog oss ner på TIME OUT och beställde vår mat. Där var det fullt vid alla bord, så jag passade på att smygfotografera medan jag väntade på maten. När den kom på bordet fick kameran vila medan vi åt den enkla men mycket goda måltiden.
Sedan var det bara att sätta sig i bilen och åka hem för att bli hemmasittare igen.

Svala mornar i Fryle House

Om vi ska få något gjort i lunden så här års måste vi stiga upp i ottan. Det finns alltid att göra. Vi väntar med frukosten tills värmen har kommit. Men en kopp kaffe måste vi ha tidigt för att få ordning i huvudena. .
Christina har alltid mycket att göra med sina plantor. Nu har hon fixat häckarna så vi slipper grenar som river smalbenen när vi går till hönshuset. Att klippa lavendelhäck sprider en väldoft lång väg.

Själv börjar jag morgonen med att mata hönsen. Sen skördar jag från vårt grönsaksland. Nu måsta vi äta väldigt mycket melon. Det gör vi gärna för vätska behövs när dagstemperaturen ligger mellan 33 och 38 grader.

Tomatskörden har avtagit ordentligt. I år har vi provat många nya sorter. Några har varit väldigt bra och några har fått värmeslag.

Jag har pysslat om olivträden några mornar. Det växer en hel del vattenskott inne i kronan och vid roten. Dom har jag avlägsnat på alla 90 olivträden. Nu ska bara grenarna samlas ihop och läggas på hög.

Klockan 08,30 blev det frukost i 28 graders värme idag. Sen bar det av till en vik för 1000 meters motionssimning. Vid lunch åkte vi en bit upp i bergen för att umgås med vår vän Estia och se till så att hon fick lite sällskap och mat. Estias matte och husse är mäklare och måste i väg på uppdrag ibland. Estia är mycket hellre med mig än att åka i en varm bil.
Estias mattes mäklarfirma>>  https://husigrekland.se/

Det finns en fördel med att bo lite högre upp i bergen som Estia gör. Hon hade det mycket svalare än vad vi har nere hos oss. Och så har hon en pool som vi passade på att skvalpa runt i. Det blev en riktigt skön stund med alldeles lagom temperatur. Nere hos oss var det 34 grader när vi kom hem igen.

Fest och vardag i Mani

Nu har turistsäsongen kommit i gång så smått. Nu kryllar det av musiker och musikälskare i vår närhet. Kardamili’s International Jazz Festival startade för ett par veckor sedan och i kväll avslutas festivalen. Det är en norsk jassförening som arrangerar festivalen här längst ner på södra Peloponnesos. De lyckas locka många riktigt kända musiker hit och alla spelningar kan man lyssna på gratis. Till dom som inte gillar jazz kan jag säga att det spelas mycket annat än jazz.
Jag har bara lyssnat på tre spelningar och alla har varit fantastiska. Så jag borde nog har lyssnat på många fler men det är så lätt att bli hemma för där trivs jag allra bäst.

Jag har alltid dragits till evenemang där det är trångt med folk och mycket känslor. Jag älskar att fånga människor vid dessa tillfällen på bild.

Hemma roar jag mig mycket i grönsakslandet. Det växer så det knakar. För några år sedan när vi odlade majs kom en tjur in och åt upp hela skörden. Nu har vi nya plantor som är över två meter höga. Hoppas vi ska får ha dem i fred.

Det börjar bli varmt i jorden och det trivs inte alla växter med. Potatisblasten bränns snabbt ner och då ska potatisen upp. För att få upp den måste jorden vattnas ordentligt för att få den lämna cementstadiet och bli till lera. Det är ett riktigt klabbigt jobb ass skörda potatis.

Lupiner skördar vi också. Fast de fröna ska vi inte äta utan de ska ner i lunden och gröngödsla olivträden.

Mitt på dagen orkar vi inte vara ute i trädgården långa stunder. Då tar jag gärna en tur på cykeln och letar upp ett bra badställe. Så här års är hamnen i Ag. Dimitrios toppen. Här finns inga kallvattenkällor som det finns på så många andra ställen.