Nu har gräsklipparen fått arbeta hårt i lunden. När jag hade två hundra kvadrat kvar att klippa så pajade klipparen. Men det gick att slutföra klippningen ändå. Nu hoppas jag att jag får fatt i rätt reservdel tills jag ska klippa nästa gång. Det är nog tre fyra veckor tills nästa klipprunda. Så det borde ordna sig.
Christina och jag har jobbat hårt i lunden den här veckan. Men så här i början av februari så finns det stor anledning att ta sig en kort bit upp i bergen. Vi misstänkte att mandelblommen hade börjat. Och det hade den men väldigt blygsamt. Endast två träd var i blom. Alla andra var bara i knopp. Så om en vecka igen finns det en stor anledning till att ta sig upp i bergen igen. Då får vi nog se hundratals träd i blom.
Jag brukar oftast ha med mig två smidiga systemkameror på sådan här utflykter. Men nu var det dags att testa kameran jag köpt för gatufoto i naturen istället. Och det gick ju komma relativt nära. Men jag saknar en vridbar skärm när jag fotograferar blommor på marken. Det blev till att åla fram mellan tistlar och koskit för att komma tillräckligt långt ner med kameran.
Det var betydligt smidigare att fotografera kvigan som tittade nyfiket på mig.
Vy-bilder är också trevlig och vackra vyer finns över allt här i Mani.
Våra höns är däremot lite knepiga att fotografera. Av någon anledning håller de inte huvudet still i mer än någon hundradel, då är det sällan jag trycker på avtryckaren.
