En regnig dag?

Vad gör man en dag då väderleksappen lovar massor med regnskurar hela dagen?
Eftersom vi har botaniskt intresserade vänner här just nu så beslutade vi oss för att botanisera i vägkanterna. Vi vet var de intressantaste växterna kan finnas, så det är ingen större risk att vi är långt från bilen om en häftig regnskur beslutar sig för att dränka oss.

Vi körde en bit söder ut och hade inte väntat oss att få se så många arter av intressanta höstblommande lökväxter. Sternbergia lutea och Narcissus serotinus är normalt tidiga, så de var vi säkra på att få se.  Däremot så är det väl tidigt för höstkrokus. Men vi hittade både Crocus niveus och Crocus goulimyi, om än i blygsamma bestånd.

När vi gjort några botaniska stopp utan att ha fått något regn så beslutade vi oss för att köra vidare till Tigani.
Tigani betyder stekpanna och halvön är mycket lik en stekpanna i formen.

Vi gick inte ut på själva stekpannan utan tog en kort stig söder ut till kyrkan Ekklisia Odigitria. Den ligger mycket dramatiskt mot en hög klippa som sträcker sig långt upp mot himlen. Nedanför störtar berget brant ner mot havet.
Från norr syns kyrkan knappt då den har samma färg som bergväggen.  I klipporna runt om finns grottor där folk har bott. Troligen inte permanent. Men jag kan ha fel.
Kyrkan är i rätt dåligt skick. Målningarna har tagit skada av vind och vatten.

På golvet finns det stenar som är dekorerade med figurer som jag inte känner igen från andra kyrkor. Den tvehövdade draken är rätt vanlig. Men den här har bara ett huvud och liknar mer en fågel.

Den korta stigen från vägen till kyrkan bjuder inte på så många utsvävningar i terrängen då området är så brant. Men det gör inte så mycket, för miljön längs stigen är så speciell att den ändå är mycket intressant för oss som gillar att springa runt och leta fina växter.

Efter kyrkobesöket ville vi ha lunch och sedan ett bad.
I byn Porto Kokorakis finns både taverna och badstrand. Men tavernan var stängd så vi tog bara några bilder på den fina runda naturhamnen som finns mitt i byn, innan vi åkte vidare till Areópoli och intog en god lunch.

Areópoli ligger en liten bit från havet, så vi åkte ner för backen till Limeni och badade i fantastiskt turkosblå vatten.

På vägen hem stannade vi vid en brant klippvägg som nästan inte har någon sol på hela dagen.  Här växte den väldoftande Campanula versicolor.
Det blev en riktigt bra dag utan en enda regndroppe.

Stor törst och mycket jobb!

De flesta har nog läst om ovädren i Grekland. Det har varit förfärligt på många ställen. Vi har däremot klarat oss riktigt bra. Hönsen fick däremot ta en liten smäll.
Det var kraftiga vindbyar och då brukar hönsens skuggparasoll flyga i väg. Och det gjorde den nu med. Den hamnade framför höns-luckan så hönsen inte kunde komma in i hönshuset. När sen en fruktansvärd regnskur kom tyckte jag det var säkrast att se till att hönsen hade gått in. Jag han bara gå två meter åt hönsgården innan mina kläder var helt genomdränkta och lika blöta var hönsen i hönsgården. Kraftiga regnskurar tar lätt död på höns om de inte hittar skydd. Jag var i tid för att ta bort parasollet och rädda hönsen. Men det var inte så lätt när de var så uppjagade. Jag fick fånga hönsen i hönsgården och kasta in dem i hönshuset. Men de flög ut med en gång. Jag hämtade Christina så hon fick vakta höns-luckan när jag fångade höns. Det gick bra till slut och hönsen mår som höns ska må. nu.

Vi kan inte bara jaga höns och roa oss. Vi måste också se till att shoppa. I förrgår var vi i Kalamata och ordnad lite med revisorn och sedan hämtade vi en stor beställning på Ikea. Med varorna från Ikea några plantor från plantskolan och mat från Lidl så var bilen överfull.

Den varan som fått mig att handla på Ikea var behovet av en ny spis. Vår gasspis har varigt fruktansvärt dålig och enormt svår att göra rent. Jag har alltid trott att en gasspis har stort effekt-område på varje platta. Men vår spis hade ett minimalt effekt-område.
Nu testar vi induktions hell och hoppas att det fungerar bättre.


Att byta spis tog en bra stund. Sen skulle Ikea-skåp monteras. Jag blir väldigt imponerad hur väl byggda och lättmonterade Ikeamöbler är. Sen har vi numera också en plåthylla från Ikea. Den ska Christina fylla med växter.

Det var inte bara nya grejer som skulle fixas. Vår varmvattenberedare hade en termostat som missade en gång i månaden så överhettninsskyddet löste.  Nu sitter där förhoppningsvis en väl fungerande termostat.


Efter allt detta jag så var jag i behov av vila. Då började tvättmaskinen att låta förfärligt. Det var bara att skruva isär och felsöka. Efter tre timmar var åter tvättmaskinen hopmonterad och ser ut att fungera.

Så var det där med törsten. Alkohol är väldigt billigt i Grekland och finns att tillgå överallt. Christina tyckte jag behövde höra om rekommendationerna om alkoholintag till svenska diplomater.
En dag i veckan ska man vara alkoholfri. En vecka i månaden ska man inte ens titta åt alkohol. En månad om året ska man vara helt torrlagd.
Det tänkte jag att jag ska klara av. Detta var på en onsdag och då hade jag redan tagit en öl. På torsdagen åt vi gott och delade en flaska vin. På fredagen tänkte jag ta en vecka utan alkohol och det gick ju lätt. Så nästkommande lördag var det dags igen att börja med alkoholintag. Den ölen var mycket god. Med redan på söndagen gick allt snett. Jag glömde av att det var en alkoholdag så jag tog inte ens en ynka liten öl.

Allt är inte bara jobb å slit. Igår var vi i byn och fick i oss lite musikkultur. Det var trevligt.

Kimchi en fermenterad katt?

I måndags förra veckan så startade jag dagen med att åka till apoteket och köpa coronatest. Christina hade varit sjuk sedan i i fredags natt så jag trodde jag klarat mig. Och visst visade mitt test negativt Så jag kunde åka och hämta en katt i grannbyn. Under helgen var jag i kontakt med ”Mani International Animal Organization” och blivit lovad en katt av en kull på sex ungar som behövde få trygga hem. När jag stod där framför sex sexveckors kattungar så lyfte jag upp den närmast och blev omedelbart förälskad. Det visade sig vara en flicka och det vad precis vad vi ville ha. Hon fick följa med hem.
Hemma började namndisfusionen. Det blev en del förslag att välja mellan, men jag tyckte nog mitt förslag på Kimchi lät trevligast. Christina gick med på namnförslaget.
Varför döper man en katt efter Nordkoreas nationalrätt som är fermenterade grönsaker. Den enkla anledningen är att det är ett vackert ord. Tidigare har jag döpt en hund efter en fetast-röra. Thipiti är också ett vackert ord.

Redan på eftermiddagen efter jag hämtat Kimchi så insjuknade jag. Det började med rätt lätt symtom. På tisdagen hade jag hög feber och huvudverk. På onsdagen försvann febern men synen försämrades.  På onsdagen kände jag mig relativt frisk men smaklökarna hade havererat.
Inget ting smakade gott. Inte enf jogurt med egenodlade fikon. Men nu börja jag kunna skönja några smaker.

Det dröjde några dagar tills jag kunde återuppta motionssimningen. Christina tog sin första tur idag. Trots att vi är lite tröttare än vanligt så verkar vi inte ha några problem med att simma våra tusen meter.
Den första simturen efter sjukdomen var huden så känslig att det kändes som att simma i sodavatten. Christina upplevde den effekten idag medan min hud verkar ha återgått till det normala. Men saltvattnet smakar förfärligt illa med coronasmaklökar. Det går nog över det med.
När smaklökarna väl är återställda ska jag börja laga god mat igen.

Kimch var lite stirrig de första timmarna hon var hos oss. Efter som vi var sjuka kunde vi vara inne med henne hela tiden och bära runt på henne så hon fick närhet och vara trygg.
Redan efter ett dygn så var vi helt klart Kimchis människor.

Nu älskar hon att leka med allt som rör sig. Hon älskar också att leka med mig när jag inte rör mig och försöker sova. Igårkväll envisades hon med att slicka på min haka. När jag skyddade den med handen så valde hon ögonlocken i stället. Sen åkte hon ut i storstugan och jag stängde sovrumsdörren.

De första turerna utanför hemmets väggar var otäcka. Hon rörde sig bara i vår absoluta närhet. Men nu utforskar hon allt och är som en pil upp och ner för olivträden.

Julshopping i Kalamata!

Foto: C, Fryle

Kalamata är staden vi åker till när utbudet av affärer är för litet på hemmaplan. Staden ligger längst in i viken mellan två tungor på Peloponnesos. Här finns gott om möjligheter till shopping, kulinariska upplevelser och bad.
Kalamata har en jättelång strand och här badas det året om. Igår när vi åkte efter strandvägen vid lunchtid kunde vi se massor med folk på stranden.
Vårt mål var inte att bada utan att köpa på oss varor som vi har behov av.

I normala fall när vi åker till Kalamata orkar vi bara med de allra nödvändigaste inköpen. Men i fredags hade vi bokat hotell så att vi skulle hinna med mer utan att bli stressade.
Vi hade ett bra boende på Central Rooms som ligger alldeles vid det långa torget. Har hade vi nära till mycket.
Hotellet var mycket fräscht med trevlig personal och priset var lågt. Det finns många hotell att välja så det känns bra att vi valt ett som vi blev mycket nöjda med.
Frukosten var något alldeles extra. Jag tror vi fick mat till ett helt kompani. Men det var inget tvång på att äta upp som tur var.

På fredagskvällen strosade vi runt i centrum. I grekiska städer är det rätt lugnt på eftermiddagarna. Klockan 17 öppnar allt och det blir en väldig massa rörelse.
Jag hann med att klippa mig innan middagen. Så här i efterhand önskar jag att frisören tagit ett par centimeter till.
Av middagen som åts på Κάρδαμο fanns inget mer att önska. Den restaurangen kan jag rekommendera till alla Kalamatabesökare.

På Lördagsmorgonen startade vi med ett besök på marknaden som har allt som går att äta, även om inte just julstjärnorna är att rekommendera som föda. Christina köpte en som nu står i en fin kruka ute på vår altan.

Foto: C, Fryle

Vi startade vid en köttdisk och köpte både oxkött och kyckling till mycket bra pris. Det kanske inte är så konstigt att priserna är bra här. Här finns ungefär tio köttförsäljare, tio fiskförsäljare, hundratals grönsaksförsäljare med mera.

Foto: C, Fryle

Vi stannade och gjorde affärer med en fiskhandlare också. Priset på fisk varierar mycket. Det mest prisvärda är nog skaldjur som är mycket billigare än i Sverige.
Vi avslutade marknadsbesöket med att köpa frukt och grönsaker. Vi lämnade marknaden tungt nedlastade. Som tur vad hade vi nära till bilen som nu började bli rätt fullpackad.

Foto: C, Fryle

Efter marknaden blev de obligatoriska affärsbesöken i Kalamata. Lidl och Sklavenitis klarades av snabbt. Sen bar det i väg hem till hönsen igen.
Nu ska vi knåda vår första deg i den nyinköpta köksmaskinen. Det blir danskt rågbröd.

Första gången i Aten

Christina och jag har sett Aten många gånger, men bara från motorvägen. Har det varit något stopp där så har det varit för att besöka Ikea eller tanka bilen. Nu hade vi två övernattningar mitt inne i centrum.
Mina förväntningar var inte så stora. Men jag blev verkligen överraskad över vilken rolig stadskärna Aten har. Här finns många verkligt trevliga kvarter och massor med tavernor och kaféer som serverar all världens mat. Aten är sprayburkarnas stad. Allt som går att måla på var målat på (en liten överdrift).

Vi besökte flera marknader. Visst säljs här mycket krimskrams till turister. Men också förvånansvärt mycket kvalitetsprodukter. Christina köpte ett par riktigt fina boots. Och jag hittade ett par väldigt prisvärda Keen sandaler. Jag hade köpt ett par lika dana för några veckor sedan för ett lite högre pris. Så sandalerna fick bli osålda. Vi fick full packning ändå bestående mestadels av tyger och sytillbehör.

Att besöka matmarknader tycker jag alltid är en höjdpunkt. Och vi hittade en väldigt stor och fin som mestadels sålde kött och fisk till mycket bättre pris än vi kan köpa i Kalamata. Den enda mat vi fick med oss hem var kastanjer som vi köpte till ett rekordlågt pris.

Att besöka vår huvudstad i början av oktober tror jag var bra. Det var inte för varmt och det kom bara några droppar regn. Trängseln med andra turister var måttlig.

Upp till sextontusen personer besöker Akropolis dagligen. Så vi satsade på att vara där när grindarna öppnades. Det var bra för vi behövde inte köa för att komma in. Men när vi lämnad stället så var det lång kö för att ta sig in. Nu har vi besökt ett till av Greklands stora och fantastiska turistmål.

Den primära anledningen till vårt Aten besök var att komma till ”Liberto Dario” trädgård och träffa honom samt att handla av hans fantastiska växter. Det blev ett väldigt välkomnande första möte med Liberto. Två välfyllda backar med fick vi med oss hem. Så nu har Christina att göra med att hitta platserna att plantera växterna.

Att vi just före Atenresan fått två kartonger med växter från Filippi i Frankrike Gör det inte lättare för Christina att hitta lämpliga planteringsplatser.