Många mil i fantastisk grönska

Idag har vi kört många mil för att förflytta oss från norra Peloponnesos till södra delarna i närheten av Sparta. Vägarna är väldigt bra här men farten hålls ner för att det finns så otroligt mycket vackert att titta på. Just nu är det den vackraste tiden med massor med färgskiftningar i naturen. Vi har sett många vackra vyer som fått oss att häpna.

Det har inte blivit så många nya fyndplatser av rara växter men när ängarna ser ut så här så gör det inte så mycket.

Även en vanlig orkidé kan jag inte låta bli att fotografera trots att jag redan har ett femtital bilder av den.

Kastanjer i lövsprickningen är också svåra att motstå.

Men bäst av allt är ändå att hitta vilda tulpaner.


Allt behöver inte vara vilt för att vara vackert.

På Chelmos topp!

Kalávrytai startade morgonen med en rejäl hotellfrukost i Kalávryta. Därefter körde vi uppåt skidcentret på Chelmos. På vägen upp strax innan vi nådde fram till skidliftarna hittade vi massor av Fritillaria. Det låg rätt mycket snö kvar i pisterna och i snökanterna växte en art av krokus. På de släta ytorna före skidcentret hade krokusen blommat över. Det var en besvikelse för här växer två arter av krokus och de blommar i tusental väldigt tätt. Nu fick vi bara se bladen.
Efter toppbesöket åkte vi ner i flodbädden på västsidan av berget. Där gick vi en sträcka efter den smalspåriga järnvägen. Det visade sig att har var vi ute i rätt tid. Det kryllade av fina orkidéer.

På växtjakt utan flora

När Christina och jag är ute på växtjakt så är det fyra saker som är viktiga att ha med. Bra skor, kameror, kartor och flera floror. Idag har vi åkt hemifrån och norr ut och passerat Peloponnesos sydligaste skidområde. För att i kväll hamna i Kalavrita som ligger strax nedanför Kalavrita Ski Center på berget Helmos. I morgon ska vi upp till snölegorna och se vad som växer där.
Dagens biltur har blivit hackig med en väldig massa stopp. Och en hel del blommor har blivit fotograferade.
Efter som vi inte har med oss några floror så vågar jag inte namnge växterna i inlägget.  Men ni får njuta av dess skönhet och själva gissa vad det är ni ser.

En natur och kulturguide i farten

Igår guidade Christa och jag våra svenska gäster Ing-Britt och Ingvar i omgivningarna lite högre upp i bergen.
Det är riktigt roligt att kunna visa allt fint som finns i närheten där vi bor. Och extra roligt blir det att guida så öppna och nyfikna gäster som Ing-Britt och Ingvar.
Första stoppet blev i byn Kastania på västra sidan av Taygetos. Det finns väldigt många byar som heter Kastania men bara en i vår kommun tror jag.
I byn finns mycket gammal arkitektur och flera fina kyrkor och kapell. Kyrkan Αγιος Πετρος står alltid öppen och har mycket vacker utsmyckning på insidan.

Vi körde vidare och gjorde ett par snabbstopp för att skåda och fotografera. Den gamla ruinen Πύργος Κιτρινιάρη som är en fantastisk syn. Men den får ni inte se i detta inlägg. Det blev också ett stopp vid klostret och kyrkan Moni Agiou Samouil, Μονή Αγίου Σαμουήλ. Vi hade turen att dörren till den gamla kyrkan var upplåst så vi fick se insidan.
Till slut hamnade vi på vår favoritplats Moni Vaidenitsa, Μονή Βαϊδενίτσας som jag nämnt i många tidigare inlägg.
Här intog vi vår picknicklunch innan vi botaniserade i omgivningarna.

I omgivningarna blommade en hel del varav några endemiska arter. Även bäcken intresserade Ingvar väldigt mycket. Han är djupt engagerad i att bevara skvaltkvarnarna i Kvarnadalen i Sällstorp.
https://www.hembygd.se/veddigeassallstorp/kvarnadalen-i-sallstorp-

På hemvägen stannade vi till i en olivlund där det växer massor med orkidéer.

Lyckan var att hitta denna vackra form av Serapias lingua.

Clean Monday!

Idag är det helgdag i Grekland. Clean Monday!
Men jag jobbade på som vanligt. Jag startade med att förstärka mitt skuggsegel. Att få upp det på ett fungerande sätt har tagit några dagar. Efter som det ska skugga östsidan på containern så är seglet fest i containerhörnen. Eller den borde vara fäst i hörnen, men seglet var 20 centimeter längre än containern Så jag fick ta till nödlösningen och fästa ena änden i ett olivträd.
Mitt förra segel var kortare på alla längder så det var lätt att få upp. Det här nya seglet skulle skugga hela yran mellan containern och muren till grannen. Jag hade klurat på en konstruktion för att få upp det riktigt spänt så att inte vinden skulle få det att flaxa och regnvattnet skulle rinna av. Det visade sig att det var många tankefel på den konstruktionen. Så i söndags gjorde jag justeringar och det funkade fram till efter lunch då det kom en regnskur. Men nu tror jag att jag fått till det så att det ska kunna skugga våra cyklar och annat hela säsongen utan mera åtgärder från mig.

Jag han med mer jobb i lunden innan lunch. Vi har 90 olivträd som ska klippas och grenarna ska flisas. Christina är förste klippare och jag flisar det mesta. Det är ett drygt jobb. Men jag har hittat ett bra sätt att frakta grenarna till kompostkvarnen. Jag använder en lång lyftstropp och lägger en hög grenar på sen slår jag en snara av lyftstroppen och drar ett hiv kvistar efter mig. Lyftstroppar borde alla trädgårdsägare ha. Dom är användbara till mycket. Och som hundleksaker är dom outslitliga. Att de är otroligt billiga gör ju inte saken sämre.

På Clean Monday så har grekerna picknik, flyger drake och äter fisk och grönsaker. Om jag för stått det rätt så är det första dagen på den ortodoxa fastan. Jag hade själv funderat på en picknik . Men det var svinkallt i vinden och högsta dagstemperaturen kom bara upp till 16 grader. 16 grader är ju inte så illa men för det mesta var det betydligt kallare.

Några som inte bryr sig om helgdagar är hönsen. De bryr sig nog inte om fastan heller efter som de alltid äter vad de kommer över. Det är nästan bara vegetariskt. Men några feta larver är ändå det godaste de kan få.  

Lite helgdkänsla ville jag ändå fånga med kameran.
Jag tänkte att drakflygarna borde stå med 20 meters lucka efter hela kusten. Den slutsatsen drog jag efter jag sett alla försäljningsställen av drakar. I Kalamata stod där säljare i nästa varje gatukorsning. Och i de större korsningarna var det inte ovanligt med tre fyra försäljare. Men jag fick cykla ända bort till Kalogria stranden innan jag hittade några drakflygare. Och de hade riktigt bra drakväder med bra vind om än väldigt kall.