Sommar i Mani!

Publicerat5 juli, 2024FörfattareLeif Fryle1 kommentar

Nu är det sommar och varmt och vår lokala mataffär dukar upp nya frukter och bär varje dag. Mina favoriter är körsbär och plommon så här års. Körsbär är himmelskt goda och bra mycket billigare än i Sverige. Plommonen måste ätas när de är exakt lagom mogna. Då smakar de som en blandning mellan vanilj, jordgubbe och melon.
Meloner har också börjat säljas, men melonerna börja mogna i vårt grönsaksland så de inhandlas inte.

Efter lunch så sysslar vi inomhus. Det är oftast för varmt utomhus.
Det blir mycket textilarbete. Att tillverka stämplar för att ha till textiltryck är kul.

Ett par valar på en shoppingkasse gör den lite roligare.

Ett inte riktigt lika roligt arbete är att buteljera olja. Nu är all olja från 2023 på burk. Det dröjer ett halvår tills jag har något mer att fylla.

Kimchi tycker också om att vara inomhus på dagarna. Men hon är för lat för att göra något nyttigt eller roligt mellan 09,00 och 19,00.
När hon väl går ut på kvällen är hon som en raket. Upp och ner i träden och anfaller oss om vi kommer i närheten.

I förrgår slog en av våra asblommor ut för första gången. Den trivs alldeles förträffligt ute i värmen. Jag tycker den har ett vackert och intressant utseende.

Andra glädjeämnen är åsnor och mulor. Jag gillar dessa djur väldigt, väldigt mycket.
Två dagar stod det en parkerad utanför vår lund. Jag matade den med morötter medan vi hade förtroliga samtal.
På tredje dagens morgon var den som uppslukad av jorden.

Att havssköldpaddorna verkar lägga fler ägg än vi sett förut i vårt område är väldigt kul. Vi var och simmade vid Delfinia beach idag. Jag räknade till minst 7 reden.
Vi har även sett positiva rapporter från andra stränder i närheten.

Det händer inte så mycket!

Publicerat29 juni, 202429 juni, 2024FörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Så här efter Midsommar så lugnar allt ner sig. Vädret blir varmt och vi är mycket inne, utom på morgnarna när vi är i trädgården eller när vi tar vår dagliga simtur.
Våren har varit hektiskt med mycket umgänge med vänner som har sina fritidsboende här.
Igår var vi ute och är med Sara och Martyn som idag åker hem till Stonehenge. Så nu har de flesta av våra vänner på andra destinationer.
Vi ser fram mot sensommaren då många kommer tillbaka till Mani.

Elwira och Elias kan vi umgås med hela året om. De bor här året om och det är vi tacksamma för. Det är alltid roligt och trevligt att fördriva lite tid med dem.

En höjdpunkt är när någon av våra asblommor blommar. Det hände nu i veckan. Det tål att betraktas men man gör klokast i att sluta andas under tiden.

Lite händer det även så här års. Som att vi har invigt vår nya tork. Det blev sex brickor med torkade tomater. Visserligen har vi en torkolla som står i solen. Det är så svårt att hålla insekter ifrån den. När det är så här varmt så letar insekterna efter fukt och vad kan var mer lockande än en nyskuren tomatskiva.
Om vi torkar en bra stund i vår elektriska tork för att sluttorka på ollan så verkar inte insekterna hitta till tomaterna.
Fikonskörden kommer att bli stor i år så torken kommer nog att få jobba hårt.

Grönsakslandet get inte så mycket nu. Det är lite för varmt. Men aubergine trivs, så jag fortsätter att experimentera med Melitzanosalata, Babagaboosh eller auberginesallad.
Det har varit många försök men det känns som jag är på rätt väg.

Jag är lycklig ägare av en ny kunskap. Att kunna sy!
När jag häromdagen gick omkring och flyttade men mobil hela tiden för att kunna lyssna vidare på min ljudbok, så kom jag på att det skulle vara bra med en ficka att lägga den i. Snabbt och lätt sydde jag en ficka så var livet mycket enklare.

Hemma hos katten igen!

Publicerat22 juni, 202422 juni, 2024FörfattareLeif Fryle1 kommentar

Efter en semester i Sverige kom vi till slut hem. Resan tog lång tid och vi var inte hemma förrän några minuter över 23,00.
Vi möttes av ett hem som var prydligare än när vi åkte. Husvakterna skötte sig mycket bra.
När vår katt Kimchi hörde våra röster kom hon som ett skott och la sig på rygg för att bli klappad. Där efter fick hon en väldig fart och ville leka. Hon for upp och ner i olivträden. Mörkret gjorde att vi var tvungna att flytta in leken. Där fortsatte hon sitt springande och hoppande tills jag blev trött och vi la oss i sängen. Sen sov vi gott några timmar till hon väckte mig och vill ut och jaga sork. Eller vad hon hade för planer.

På morgonen efter hemkomst var det dags att inspektera höns och trädgård. Två hönor tjurade och ville inte gå ut. Konstigt att de inte förstår att de måste vara ägg under dem för att de ska bli kycklingar. Men de har antagligen hönshjärnor.

På nätet runt hönsgården klänger en vinranka. Trots att många klasar blivit bortklippta så finns det otroligt många klasar som strax är mogna.
Vi har två vinrankor till. Men bara en av dessa ger lite frukt och den andra tror jag inte har några klasar.

Popkornmajsen ser lite tanig ut. Jag har ökat bevattningen så jag hoppas på många stora kolvar.

Bevattningsmunstyckena kollar jag ofta för de ha lätt att sätta igen sig. Men det var ingen större fara med munstyckena. Där emot hade en bevattningsautomat slut på batteriet. Den slingan hade nog missat några vattningar.
När vi åkte till Sverige var det alldeles lagom svalt. Hade jag vetat att det skulle komma en värmebölja så hade jag fördubblat vattenmängden.

När jag varit borta så länge längtar jag hem så jag kan laga mat och pyssla med annat i köket. Första köksuppgiften var att tappa min Limoncello på flaska. Tycker att det blev lite för lite citronsmak men styrkan och sötman finns där.

Äntligen har vi kommit i gång med vår simning. Det blev senare i år. I torsdags gjorde jag en provtur på 350 simtag. Det var tungt. På fredagen fick jag med mig Christina. Vi sa att vi börjar med 500 meter. Det gick så lätt att vi dubblade sträckan. Idag var vi i igen och sam 1000 meter. Jag hoppas att vi ska kunna simma hela sommaren och långt in på hösten. Men man vet aldrig. För mig gör nästan allt ont numera. Mad artros i höften och spinal stenos i ryggen så kommer smärtorna lätt och ofta. Men det hjälper inte att sitta still. Simning är det som gör minst ont om vattnet är varmt. Är det för kallt så får jag fruktansvärda kramper i benen.

Nu känns det som om jag kommit i kapp och landat hemma. Nu vill jag ägna de heta eftermiddagarna i svalkan inomhus och sy.
Vi fick med oss massor med tyg från Sverige. Och en hel del kul textil-färger.

Tur och retur till Sverige!

Publicerat21 juni, 202421 juni, 2024FörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Christina och jag gjorde en gemensam semestertripp till Sverige. Oftast åker vi var för sig för att slippa ordna med hus och hönsvakt. Nu hade vi världens bästa vakt. Eva från Varberg som vi träffat genom fotoklubben var här med sin vän Hjördis.
Vi lånade Evas bil och lägenhet några dagar. Det var väldigt praktiskt.
Vädret började riktigt dåligt. Men det är som vanligt. Vi brukar lyckats med att boka in det sämsta vädret på våra Sverigebesök. Vi kunde oftast åka tåg, buss, och spårvagn när det regnade.

Vi hade några timmar då och då med uppehållsväder när vi var i Varberg. Som tur var kunde vi möta våra kära vänner i fotoklubben utomhus utan att få en enda droppe regn.

FOTO C FRYLE

En av höjdpunkterna var besöket hos Daniel som driver Läjets trä och Trädgård. Vi har känt varandra sedan långt före vi flyttat till Grekland. Men under denna tid har jag inte besökt trädgården.
Jag blev mäkta imponerad av designen, växterna och att den hade blivit bra mycket större sedan sist. Hos Daniel kan man även titta och köpa hans vakar slöjdade föremål till en billig penning. Jag hoppas det inte dröjer lika många år igen tills jag får besöka Daniel.

När vi bodde i Sverige besökte vi varje försommar Trädgårdsamatörernas Riksmöte. Det är en glad tillställning för trädgårds och växtnördar. Nu var det länge sedan jag besökte mötet. Det blev många kära möten med vänner från hela Norden.

Vi avslutade vår resa Med att besöka våra vänner som driver Klinta Trädgård. Vi han se mycket av deras två trädgårdar och även planteringen vid Talldungens gårdshotell.
Vi fick se mycket fint och speciellt intressant tycker jag experimentodlingarna av gröna väggar och gröna tak.

Höjdpunkten under resan var som alltid att träffa släkt och vänner. Mina barnbarn blir lite större för varje gång vi ses. De har alltid ett glatt humör fast lillpojken Vide kan brista ut i ett gråtanfall då och då.

För det mesta är Vide ett stort solsken och jag hoppas att få träffa alla barn och barnbarn snart igen.

I morgon måste jag putsa lite fönster i gästvåningen men jag hoppas kunna blogga lite om hur det var att komma tillbaka till ett soligt Grekland.

Den blomstertid nu kommer!

Publicerat15 februari, 202415 februari, 2024FörfattareLeif Fryle1 kommentar

Egentligen har det blommar länge i naturen och trädgården. Men nu är tiden då blomningen ökar lavinartat. Både natur och trädgård ökar i skönhet och skänker glädje till oss som har förmånen att få vistas där.
Antagligen står mandelträden i full blom uppe vid Platsa. Det får bli en biltur dit mycket snart.

Årets första gäster har varit här och även hunnit åka hem igen. Det var Peder och Micael som är Christinas ungdomsvänner. Det var riktigt roligt att med besök nu efter att Christina och jag endast haft varandra att tala med under några månader.

Normalt sett guidar vi runt våra gäster till fina blomsterängar och vackra badvikar. Nu var inte gästerna så badsugna eller intresserade av floran. Så det blev några besök på olika matställen. Detta stora fat med havets läckerheter intog vi i Gytheio på Η Τράτα taverna. Lite långt att åka för att inta en lunch. Men det var värt varenda meter.

Jag har också hunnit bli ett år äldre sedan förra blogginlägget. Jag blev rejält firad med många presenter. Elvira och Elias som är goda vänner som bor i Nomitsis rullade ner för backen till oss med stora och jättegoda bakelser.

De senaste dagarna har det varit mycket underhåll på elnätet. Då saknar jag min gasspis. Men vi har ändå lite resurser så vi kan koka kaffe. Utan kaffe är livet inte jättekul.

Lite underhåll har jag själv hållit på med. Två vattenlås i gästvåningen är bytta och en ny hydropress är inköpt och installerad. Den gamla har inte varit bra på väldigt lände. När det började spruta vatten från den var det dags att ta bilen till byn och handla.
Nu har jag en ny hydropress på 60 liter och en 100 liters som jag svetsat igen flänsläckor på. Kanske kopplar in den eller så väntar jag och sätter den före uteduschen när det blir dags att använde den.

Igår var vi ute och vandrade på nya stigar. Annars har det varit ont om sådana aktiviteter i vinter. Nu känner vi att naturens skönhet kallar och kroppens stelhet kräver mera av vandring.