Fler djur i lunden

Idag har vi varit ända borta i Patra och köpt en familj hönsfåglar. Vi visste inte i förväg hur välskött hönsfarmen är. Men det är en viktig sak för oss att få bra och friska fåglar från en välskött hönsfarm. Det visade sig att Abovo Achaias har en fantastisks fin går med massor av spännande hönsfåglar. I en lång länga mad massor av hönsgårdar fanns där små besättningar av olika rashöns. Egentligen hade vi bestämt att vi skulle ha Plymouth Rock höns. Men det var inte så lätt att få tag på. I en Facebook-grupp såg vi bilder på Abovo Achaias Blue haze hybrider. Det är en höna som gården medvetet avlat på för att få fram en bra blå, snygg och äggproducerande höna. Jag tror att hybriderna är lite större än den rena rasen.
Abovo Achaias har väldigt bra hand med fåglarna och den enda vuxna tuppen i flocken fångade han in lätt.

Våra två hönor var svårare att fånga in. Vi ville ju ha de blåaste efter som vi tyckte de var snyggast.

Med lite hönsfoder som lockbete blev även de två hönorna infångade.

Dotty var väldigt närgången och nyfiken på djuren som var instängda i lådorna. Men när tuppen gal fick hon bråttom iväg och gömma sig på altanen.

Fåglarna blev instängda i vårt hönshus ett tag för att lugna ner sig och att vänja sig vid sitt nya hem.
Efter en timme öppnade hönsluckan för att de skulle få komma ut i sin nya hönsgård. Men det var ingen som ville eller förstod att de skulle ut i hönsgården. Så jag lyfte ut en av hönorna och hon började genast sprätta i jorden och hitta godsaker. Efter en lång stund gick även den andra hönan ut. Men tuppen var väldigt stressad och ville inte gå ut. Så jag puttade ut honom. Och tuppen acklimatiserade sig med en gång. Melanom som lagt i hönsgården var väldigt god.

Tuppen är ett riktigt smycke med sin guldiga hals och sitt trevliga galande.

Analog fotokonst utan kamera


Fotograferat har vi Christina och jag alltid gjort. Men det var länge sedan vi använde analog teknik. Och alltid har vi använt kamera. Men nu experimenterar vi med en ny teknik som går ut på att använda ljuskänslig färg.

Vi började med att ordna med motivet. Själv testade jag med att laminera några kvistar med blad. För att få en skarp exponering så behöver motivet ligga tätt och slätt mot exponeringsytan.

Vi började med att styrka på färgen på blöta lakansbitar. Detta ska görs utan att den exponeras för starkt ljus under någon längre stund.

Efter att färgen är påstruken ska motivet snabbt läggas på och sedan exponeras i solljus. Efter som vi har haft en klar himmel och högtstående sol så nöjde vi oss med en kvarts exponering.

Efter att tyget solbelysts så ska det omedelbart tvättas i hett vatten två gånger för att stoppa exponeringsprocessen.

Den översta tygbiten är mitt resultat. Det blev inte världen spännande bild. Men jag lärde mig mycket så det kan nog bli bättre bilder framöver. Den nedre är Christinas och den har många fräcka detaljer. Tyvärr så har tyget inte blivit infärgat tillräckligt från början. Men detta var bara en experimentomgång som var väldigt kul. Så det blir mer slabbande med färg och vatten framöver.

Några digitala bilder han jag också med idag. Som denna på mina fastgjutna stolpar runt hönsgården. Nu fattas bara ett nät och fjäderfäna förstås.  

I väntan på regn!

Det vi önskar oss mest av allt nu är ett rejält regn som ger våra växter livskraften tillbaka. Senaste regnet som var något att räkna med fick vi någon gång i Mars.
Visserligen visar väderappen på regn just nu. Men den är inte så mycket att lita på när det gäller nederbörd.

När jag tittar ut över hav och berg så kan jag bara hitta några moln över bergstopparna. Och de ser inte ut att vara överfulla med fukt så det blir nog inget regn från dem.

Vi vattnar rätt mycket men det är inte alltid så lätt. Många av medelhavsväxterna vill inte stå i kruka för länge. Då får de i stället planteras ut. De som planteras ut på våren har inget bra rotsystem för att klara sommaren trots ihärdig vattning. Sen vill en del inte ha vatten under de varmaste timmarna. De flesta plantorna ser förfärliga ut den första sommaren men merparten lever över. Fast för denna planta kanske hoppet är ute.

Olivträden har hittills klarat sig bra och oliverna växer på sig i god takt. Nu håller vi tummarna för att de ska klara sig till skörden i november.

Det är mycket vattning och duschande med mer nu. Hittills har vi bara haft en pump som pumpat ut vatten till vårt tappställe och maskiner. Pumpen har startat och stoppat en otroligt massa gånger. Det har varit ett väldigt slöseri med energi och pumpslitage. Men nu har jag monterat in en hydropress-tank. Så nu startar och stoppar pumpen bara lite lagom ofta.
Montaget är inte särskilt snyggt. Det är trångt och rörigt. Men det är så med jobb på saker som berör våra Airbnb-gäster. De ska göras snabbt så att de inte märker något. Det kommer nog några dagar när vi inte har gäster och jag kan fixa till det så snyggt det nu går i detta trånga utrymme.

Om det nu inte kommer något regn i dag så gör det nog det så småningom. Då ska vår katt Dotty ha ett regnskyddat ställe att krypa in i. Så jag ska bygga en liten koja till henne av dessa små överblivna stumpar av trä.  

Foto: C. Fryle

Men är jag hemma får hon komma in till mig så kan vi lata oss ihop.

Vår zoologiska trädgård

Vår lilla katt Dotty är fortfarande väldigt liten. Men hon växer på sig så sakta. Ett par veckors god tillgång på mat har gjort henne snabb som blixten och lekfull. Att klättra i träd är ett stort nöje. Det funkar ju bra efter som vi har över hundra att välja på.

Melonlandet är också en kul plats. Alla platser med stora blad och täta grenverk är kul.

Att gömma sig och hoppa fram när vi kommer i närheten är en kul lek. Antagligen är det en träning igångsatt av jaktinstinkten. Här finns mycket att jaga. Än så länge är det bara små djur som myror och cikador. Vi har jättemånga roliga hål i marken och mallen stenar. I dem kan hon köra in tassen och se om det går att fiska upp något odjur.

Dotty har aven förstått att våra nyplanterade melonplantor behöver extra näring för att växa sig stora. Hon hjälper gärna till med gödslingen.

Vårt hönshus börjar ta form. Tyvärr så blev den ljusblå färgen alldeles fel. Men det är mer regel än undantag när jag handlar färg. Mitt färgseende är tydligen uruselt.

Hönshuset kommer antagligen bebos av fyra hönor och en tupp av rasen Plymouth Rock.
Bilden är lånad från www.farmapateras.gr som har en väldet massa roliga fåglar tillsalu.

Hemlös och övergiven

För ungefär en vecka sedan satt det en kattunge på en mur några meter från vår tomt. Den skrek och skrek. Jag tänkte att den måste nog vara hungrig. Christina och jag diskuterade vad vi kunde göra för den lilla stackaren. Vi satte dit en skål med vatten och en med mat. Då blev den tyst i en halv dag sen började skriket igen. Vi gav den mer mat och den tystnade. Men när hungern slog till igen beslöt vi att mata den hemma i stället. För den var helt klart övergiven.
Jag gjorde en liten låda till hen som skulle bli hens nya hem. Men den föll inte så bra i smaken. Det finns ju så många bättre ställen på vår altan.

Kattungen gjorde sig snabbt hemmastadd på vår altan. Men långt ut i lunden ville den inte gå. Så hen fick bekanta sig med omgivningarna från min axel. Nu har katten blivit mycket djärvare och kan skutta efter oss i lunden och grönsakslandet. Men när jag går upp till containern och drar igång något skränande elektriskt verktyg så vill hen hem till sin altan.

Hen älskar att vara med Cristina och mig. Hen ska bli kliad och gnugga nos. Och helst ska hen ligga på ett bröst och sova.

Hittills har hen bara fått vara på altanen. Vi tänkte att där ska vara en trygga plats. Men när katten förstått och lärt sig att katter inte får vara på bordet så ska hen även få komma in. Men det är ju inte så lätt att hålla sig därifrån där alla läckra dofter kommer ifrån.

Idag var hen hos veterinären och vi var väldigt nyfikna på kön och ålder. Det första veterinären sa var att det var en vacker lite kattflicka. Vi hade bestämt namn innan. Om det var en pojk så skulle han heta Carex. Men nu fick det bli Dotty.
Vikten var 650 gram och åldern ca: 3,5 månader. Vi trodde att hon var mycket yngre. Men det är kanske inte så konstigt efter som hon kom till oss undernärd.
Nu när hon blivit avmaskad och fått medicin mot ohyra och kvalster så kommer hon bli Agios Nikolaos coolaste katttjej .