Vi göra trädgård av olivlunden


Det blir mycket hackande i Jorden. Stenhård lerig jord med besvärligt ogräs gör att det inte går fort. Men Christina gör framsteg med hackan, än om det inte blir så många kvadratmeter grönsaksland per timme.


Och alla dessa sten gör det inte lättare. Det är svårt att hitta användning för dem. Men det blev en liten ramp eller smitväg till våra citrusträd som står på högsta platån.


Efter muren som gränsar till hotellet växte mycket sly. Mest Lantana på södra delen. Den är ingen större match. Bara klippa och dra.


På norra delen växte mest björnbär och sparris. Lite jobbigare att ta hand om då alla taggar vill sätta sig i kläderna och händerna.


Många fynd med härkomst från grannhotellet hittades nedanför muren. En badboll som vitnar om att det kommer vara mest engelsmän på hotellet när de öppnar i slutet av maj.


Hackar man i jorden så får man ofta upp sådan här trevliga cyklamenknölar. Dom återplanteras alltid.


Växtförökning kan vi inte avstå ifrån.  Sticklingar följer ofta med hem från våra promenader.

Vårpromenad bland blommor

Vårpromenad bland blommor

Euphorbia dendroides. Trädtörel

Nu är det blomning på varje kvadratmeter i Mani, Grekland. Så Christina och jag beslutade oss för att lämna trädgården och ta en tur ut och njuta av vildfloran. Så vi tog cyklarna söder ut till Εκκλησία Παναγία Κουβάτσου. Det är ett litet kapell som ligger vid Trachila. Tidigare har vi startat vandringar lite söder om och norr om detta kapellet. Och det har alltid varit fantastiska leder och fantastisk blomning. Denna leden var inte så blommrikt och rätt så dåligt underhållen. Men fördelen är att den går brant uppför och går att knyta ihop med andra leder. Så det blev ett spår på appen Wikiloc.

Anagyris foetida, stinkginst

Trots att det inte var det värsta överdåd av blommor så såg vi ändå mycket vackert som denna Anagyris foetida, stinkginst.

Anemone coronaria, bukettanemon

 

Euphorbia characias

 

Himantoglossum robertianum, jättenycklar


Efter 400 meters uppstigning så fick vi en välförtjänt fika.

Trädgårdsfredag


Gårdagens inköp av gödsel och sättpotatis gav oss jobb i dag på förmiddagen.


Vi fixar till en liten bit av trädgården i taget. Mellan södergaveln och yttermuren har vi en yta som ska planteras i höst. Ytan hade en konstig kulle på mitten som vi började med att plana ut. Och när vi ändå hade luckrat upp jorden så tyckte vi att vi lika gärna kunde utnyttja den.


Efter muren satte vi två rader med potatis. Vi lämnade lite plats vid muren så att vi kan plantera oleander där redan nu.

R
esten av ytan sådde vi gröngödsel på: bovete, esparsette (Onobrychis viciifolia) och annuell dvärglupin (Lupinus nanus). Det kan nog bli rätt vackert så småningom.


Och olivträden ska ha sitt. 90 kilo gödsel fick de. Det är tur att jag sparat min gamla såskäppa. Om några veckor får jag användning för den igen för då ska olivträden få en gödselgiva till.

Taygetos kallar!

Trots att vi har fullt upp med att ställa ordning huset och tomten är det svårt att motstå det vackra berget Taygetos. Så sist jag körde för att handla några skruvar så fastnade min blick på Taygetos soliga och snöklädda topp. Det fick mig att vilja komma närmare. Att se mer.


Och efter serpentinvägarna fick jag se iris. Den är rätt allmän har och har blommat i några veckor nu.


Mandelblommen är på gång och kommer snart att nå sin fulla prakt.


Euphorbian börjar att få färg. Och ett litet plåtkappel bör ju alla ha. Jag får fundera på om jag ska skaffa ett.


Orkidéer av alla slag är i startgroparna. Några varma dagar och de syns i tusental.

Min grekiska ö!


Jag har besökt ett antal grekiska öar. Och visst är dom fina. Fina att semestra på för en badälskare som mig. Men jag hade aldrig trott att jag skulle hitta en ö som jag skulle klara av att leva ihop med utan att känna mig instängd. Men nu har jag hittat min ö.


Jag bara älskar min grekiska köksö. Den är så vacker och praktisk. Där är det ett rent nöje att bereda sin mat.


Lätt är det att hitta sina saker. Inga dörrar behöver öppnas.


Fast elkontakterna var inte helt lätt att hitta.


Och lådorna har inga standardmått så jag fick bygga mitt eget knivställ. Det blir till att bygga många lådinsatser!

Järnhandeln i Kardamýli


Ibland behöver jag en skruv eller en hink med färg. Då åker jag med glädje till grannbyn Kardamýli. Där har de världens roligaste affär. En riktig gammaldags affär där man hittar det mesta som inte går att äta. En bra affärsrörelse i Sverige ska ha en lageromsättning på högst tre månader. Denna järnaffär har alldeles säker en lageromsättning på över tre år.


Mitt mål med affärsresan var att hitta mässingsskruv och nyckelbrickor. Jag hittade båda.
Och det är ett sant nöje att få dra ut låda efter låda för att hitta den rätta skruven och plocka åt sig exakt så många som man behöver.


Christina gjorde ett riktigt fynd. Hon hittade en sugpropp.


Gas färg och kemikalier finns i massor. Jag tror inte alla burkar innehåller så miljövänliga grejer.


Om jag skaffar mig kreatur så vet jag vad jag ska hitta en bjällra att fästa om dess hals.


En käpp kommer säkert snart behövas. För att skapa en ny trädgård sliter verkligen på kroppen.


Rep och snören i alla kvalitéer får mig att vilja börja tillverka roliga saker. Lampskärmar med hampasnören är snyggt.

Helgfrid i Mani


Det kanske hör till vanligheterna att hantverkarna kommer till helgen. I alla fall så kom två elektriker och en nätverkare i lördags. Elektrikerna satte upp lampor. Sådant har jag ju alltid gjort själv. Men här är det proffsen som gör jobben. Nätverkaren satte in en ny router och fixade nätverksuttag under skrivbordet. Första veckan var internetkontakten miserabel. Men nu verkar det mycket bättre.


Själv måste jag ju sysselsätta mig också. Så jag förberedde inför en 12 meter lång häckplantering. Jag uppskattar att det tar tio gånger längre tid att bearbeta jorden här än vad det tagit i mina trädgårdar i Sverige.


Lite nöjen måste jag ju ha. Så jag undersökte floran i intilliggande olivlundar. Och visst blir jag avundsjuk.

Men lite vår fick jag med mig hem.

Innan solen hann försvinna nedanför horisonten tog vi cyklarna till Stoupa. Där unnade vi oss vars ett glas vin på to steki.

Min fredag i Mani


Det har varit en fantastisk dag. Och jag har hunnit med en massa roliga saker. Jag gick upp innan solen visat sig över berget Taygetos. Vädret var lite kyligt men det blev snart varmt och varmare blev det när jag eldade upp olivkvistar som legat på tomten sedan september då vi snyggade till runt olivträden och på dess stammar.


Vår olivlund är omgiven av andras olivlundar. Och där betar många djur. En äldre albansk herre tjudrar alltid sin ko i närheten av vår tomt. Tjurkalven få gå fritt men är aldrig långt från mamma.


Innan lunch bar det av till affären i Stoupa. En lång bit cyklar jag på strandpromenaden som har havet på ena sidan och olivlundar på andra.  Det är alltid intressanta att se vad som växer efter vägen. Anemoner och iris och mycket mer är på gång nu.


Men i vår lund växer nästan bara den här hemska Oxalisen.

Foto: Christina Fryle

Efter Lunch Cyklade Christina och jag bort till Trachila som så här års är helt öde.


Mellan Trachila och Agios Dimitrios är det vackra slänter med Euphorbia. Och i bergssidorna finns massor av grottor.

Foto: Christina Fryle

Väl hemma igen så var det dags att packa upp grejar ur containern. En hängmatta hittades sen blev det inte mer gjort.

 

Shopping i Kalamata


Idag har vi varit i Kalamata och handlat. Inte en enda oliv har vi köpt. Däremot blev det en hel del annat. Att handla i Grekland är inte riktigt som att handla i Sverige. Utbudet och kvalitén är mycket sämre här. Det fick vi bevis för redan i den första butiken. ”Praktiker” är lite som Biltema eller Rusta men har väldigt långt kvar för att nå upp i deras kvalitet. Men vi fick i alla fall köpt en personvåg och lite annat.


Jysk är rätt nyöppnat i Kalamata och har väldigt bra recensioner på nätet. Och där hittade vi en hel del. Tråkigt bara att jag råkade mäta fel på en sängbredd. Men det går säkert att byta vid nästa Kalamatabesök.


Mat handlar vi normalt i Stoupa och mycket är dyrt där. Många varor kostar lika mycket som i Sverige. Tråkigt för grekerna – deras löner är ju inte i närheten av de svenska… Matpriserna i Kalamata är däremot betydligt bättre. Fisken på bilden kostade endast 60 kr.  Och köttet är väldigt billigt. Men går det inte köpa ris i större förpackningar än 500 gram? Jag brukar köpa 5 kilos säckar.


Vi hann också med ett plantskolestopp. Och som vanligt har Christina svårt att välja vilken färg som gör sig bäst.


Det blev mycket handlat. Allt från mikrovågsugnar till möbeltassar. Men trots det så fattas det mycket till huset.

Fyra dagar som grek!


Det har varit fyra intensiva och roliga dagar. På torsdagen hände inte så mycket mer än att huset städades grundligt. På fredagen skulle jag få hjälp med att bära in de tyngsta grejerna. Det var inte så mycket. En matta och fem sängar. Men det blev inte så mycket av med det på grund av ett eländigt väder. Trots det dåliga vädret kom elbolaget och kopplade in strömmen till huset och vi ficka en leverans av kylskåp.


Fria lördagar är tydligen inget som tas på stort allvar i Grekland. Då hände allt på en gång. Huset kryllade av folk som fixade med el, vvs, gas, internet och larm.

 


Det blev lite problem för larmkillen han hade svårt att ställa in rörelsedetektorerna för hela tiden så var det någon som påverkade dem. Han tog beslutet att komma tillbaka på söndagen och fixa det. Så nu har vi larm och kameraövervakning.


Christina har plockat upp grejer så snart har vi ett hem som går att bo i.


Själv har jag sorterat i containern och monterat diverse saker.


Efter de två första dagarnas häftiga oväder så kom solen och värmen till helgen. Och den får gärna stanna ett tag till.