Ösemester i Grekland

Att semestra i Grekland är populärt och allra populärast Greklands öar. Så vi tänkte att vi borde slita oss från trädgården och grönsakslandet och åka till någon ö.
Vi startade vår resa efter frukost och hann ända till Areópoli innan vi gjorde vårt första stopp. Här handlade vi på marknaden. Det blev en stor påse med utsökta bigarråer. Det två gigantiska plommonen var tyvärr snudd på oätliga.

Nästa stopp blev på Skoutari beach. Här skulle det bli en kopp kaffe och sedan ett dopp i havet.

Kaffet vi fick på den lilla tavernan var fantastiskt gott. Kaffe är något Grekerna är bra på.
Medan vi satt och njöt på tavernan så började det blåsa upp. Så vi struntade i badet och åkte vidare för att hitta vår ö.

Vår lilla semesterö är inte stor, den ligger så vackert utanför byn Kotronas på östrasidan av Manihalvön.

Att vi inte behöver ta färja till ön spar både tid och pengar. Det går så lätt att gå på den smala rullstenssträngen ut till ön.

Vi mutade in oss på den vackra lilla stranden. Här låg vi länge och latade oss. Men vattnet var varmt så vi lyckades också simma drygt tusen meter.

När vi tröttnat på sol och bad vände vi åter till Areópol. Först tänkte vi handla lite varor till en god pasta. Men ju närmare vi kom ju mer lockade det bästa gyrosställe vi känner till. Så det blev en god måltid på TIME OUT Gyros innan vi vände hemåt.
Det blev en riktigt trevlig semester.  

Marknad i Areopoli

Igår var det lördag och marknad i Areopoli. Vi brukar åka dit. Men tyvärr så har vi varit förhindrade från det en längre tid. Reserestriktionerna har varit hårda och trots att vi har nära till Areopoli så har vi inte fått åka dit. Att passera gränsen mellan Messenia och Lakonia har varit strängeligen förbjudet. Men nu lättas på restriktion efter restriktion.
Marknaden är en guldgruva för frukt och grönt-älskare. Men det finns även annat som tvål, torkade örter och hudvårdsmedel gjort på olivolja. Fiskbilen var väldigt välfylld och populär igår. Mitt resesällskap var mest intresserade av livdjursförsäljarna. Så nu pågår det en intensiv diskussion om hönshusbygge här hemma.

Efter marknaden körde vi lite söderut för att njuta på en strand. Vi hamnade på Παραλία Γυάλια som ligger alldeles utanför den populära orten Yerolimenas. Stranden är liten och ligger mycket skyddad från vind och vågor. Här finns både klappersten och fin sand. Vill man ha skugga så finns det träd som skuggar fram till efter lunch någon gång.
Badtemperaturen var inte jättebehaglig. Kanske 19 grader. Men det blev så varmt så jag behövde tre snabba dopp.

Lunchpaj åt vi på stranden. På bageriet ett stenkast från marknaden i Areopoli köper vi gärna pajer. De är de godaste vi hittat i hela Grekland.
Melonen orkade vi inte pressa i oss, så den fick följa med hem. Jag tror melondoften spred sig över hela byn när jag delade den när vi kom hem. Så goda meloner lyckades jag aldrig köpa i Sverige.

På hemvägen stannade vi vid torget i Areopoli och beställde freddo cappuccino. Det är en riktigt god kall kaffe.
Det orange kaféet är enkelt, men med bra kaffe med snabb service. Ljuset här är märkligt varmt när solstrålarna silas genom det orange skuggtaket och belyser de lika orange stolarna.

Borta bra men hemma bäst

Jag har haft två mycket kalla och väldigt trevliga veckor i Sverige. Det har varit riktigt roligt att träffa barn, barnbarn och vänner. Men corona-epidemin har begränsat mötena.
Det är alltid mycket att ta hand om när man kommer hem. Så idag satte jag väldig fart med att packa upp och stuva undan allt jag hade med mig hem. Jag ville snabbt bli av med denna tråkiga sysslan för att komma ut i trädgården och se vad som hänt medan jag varit borta.

Innan trädgården så fick jag sitta mitt emot min underbara fru och äta frukost. Längtan efter henne har varit stor och nu dröjer det förhoppningsvis väldigt länge innan vi behöver vara på olika ställen.

Jag köpte potatis i Sverige. Om Pink Fri Apple vill växa här vid medelhavet har jag ingen aning om. Lite väl sent kanske det är att plantera nu. Men jag tror på att det ska bli till några fler sättpotatis jag kan odla i vinter.

Det fanns gott om jobb i trädgården. Christina är i slutfasen på tidningsproduktionen och då hinns inte så mycket annat med.
Lite av persiljan har blivit gul. Men den går säkert att hålla liv i ett tag än. Så jag repade bort alla kvistar som blivit gula och vattnade upp plantorna riktigt ordentligt. Det fungerade förra året så det borde inte gå sämre i år.

Mycket i grönsakslanden har börjat blomma. Jag rensade bort de flesta korianderplantorna. Några sparades för att vi behöver frön till kommande odlingssäsonger. Sallad och mangold som sträckt på sig och bildat blommor hänvisades till komposten. Pak Choi kålen har också gott i blom, men den är så vacker så den får stå kvar. Kanske har vi inga frön kvar. Så det är inte bara vackert utan också en garanti för framtiden.

Jag fick inte med mig så många prylar från Sverige. Men nu inser jag att HDMI kabeln jag köpte på Biltema var ett riktigt bra köp. Nu kan jag åter redigera mina bilder på två skärmar.

Vandring i väntan

Att få logistiken att gå ihop så här i Coronatider är inte helt lätt. Nu har jag i hamnat i Varberg för att vänta 8 dagar på ett läkarbesök. Det blir mycket tid till att slå ihjäl. Jag har hyrt in mig i en väldigt liten källarskrubb. Men jag ska inte klaga. Här är varmt och skönt och allt fungerar som hyresvärden lovat.

Naturligtvis så ska jag besöka släkt och vänner om pandemin tillåter.
Igår gick den mesta delen av dagen åt till promenader.
Uppe från kanonberget har man fin utsikt över stadens centrum. Siluetten har ändrat sig en del sedan jag bodde här. Nya och högre hus sprutar upp som svampar ur jorden.

Tyvärr så rivs många gamla fina väl fungerande hus. De ersätts av större och högre hus. Grönytorna mellan husen blir väldigt små och mörka.
Jag tycker inte om denna utveckling. Men jag har förståelse för att bostadsmarknaden är het och många vill flytta till Varberg.  Jag tycker att man kan bygga fler riktigt höga hus där man bygger på obebyggd mark.

Bevarande av hus kan man diskutera länge. Och just nu är det många insändare i lokaltidningen för bevarande av Gamlebyskolan. Själv tycker jag det är ett hus som inte har något större värde för kommande generationer.

En annan hus-trend i centrum är att bygga om och till för att maximera hyresintäkterna. Tyvärr driver nog detta upp huspriserna rejält och de lummiga vackra trädgårdarna får inte plats.  

Mörk sten är nog det populäraste fasadmaterialet. Men det förekommer även en hel del andra och roligare fasader. Färjat glas på balkonger är populärt. Utskjutande takfot som på bilden har långt ifrån alla hus. Huset på bilden anser jag vara lite halv tråkigt. Men det byggs många mycket fräckare och vackrare hus som får anhängarna av Arkitektuppropet att spy.

Det byggs inte bara hus. Under mark hittar vi det största bygget. Här byggs en tågtunnel under hela staden. Det sprängs så att hela staden skakar. Och på torget sitter ett instrument högt upp på en pelare för att hålla koll på omgivande hus. Det skulle inte se så bra ut om husen rasar ihop.

En aktiv söndag!

Januari kan vara en bister månad här i södra Grekland. Men i år har den hittills varit varmare än någonsin. Det skulle enligt prognosen bli 22 grader och solsken idag. Efter frukost gick jag ut i lunden och klippte markvegetationen för gräs kan man inte kalla det. De flesta klipper bara sina olivlundar en gång om året. Men jag klipper rätt ofta för att det inte ska bli för tungt och jobbigt. Väntar jag för länge så blir många av örterna väldigt grova och nästan vedartade i stjälkarna och snudd på omöjliga att få av. Nu har jag klippt två av fyra terrasser. Det är ungefär två tredjedelar av ytan jag ska klippas. Så om två regnfria dagar ska jobbet vara avklarat den här gången.  

C. Fryle

Vi lunchtid packade vi ner lunchen i en ryggsäck och begav oss till Kardamili för att vandra en kort tur på stigarna ovanför byn. Här är lätt att gå och många av kaldirimerna är väldigt väl bevarade här.

Vissa bitar gick vi på stigar genom busksnår. Christina var väldigt förutseende och klippte grenar som var i vägen. Alla vandrare borde ha en sekatör i fickan och hjälpa till med att hålla stigarna öppna.

c. Fryle

Den varma vintern har gjort att mycket av växtligheten är långt kommen. Idag såg vi årets första orkidé.  

C. Fryle

Vi gick inte så långt upp innan vi vände nedåt igen. Skulle vi vänt längre upp så hade vi inte varit tillbaka vid bilen innan solen gått ned.

Vi tog desto mera tid på oss att utforska Kardamili. Byn kan delas in i tre tidsepoker. Den på bilden är den allra äldsta delen. Här finns en väl bevarad kyrka och ett fint tornhus samt några bebodda hus och en hel del ruiner.

C. Fryle

Den näst äldsta delen är väldigt charmig och här hittar man massor med snygga detaljer och även några små underbara hotell.
Den nyaste delen har däremot inte så mycket charm utan är byggd runt huvudvägen där all trafik måste passera genom byn.