Våra dagar i Mani!

Mitt i högsommaren tar vi det väldigt lugnt. Det är lite för varmt för de flesta aktiviteter. Men vi isolerar oss inte helt. I veckan var vi i bergsbyn Pigi och åt en god måltid ihop med vänner. Jag älskar tavernan i Pigi. Den har ett eget koncept som passar mig bra.
Det finns många tavernor uppe i bergsbyarna och de flesta är värt ett besök.


Ibland är vi tvungna att ta oss in till Kalamata trots att där kan vara olidligt hett på gatorna. I veckan måste jag fixa kläder inför ett bröllop. Så vi åkte in till de fina butikerna och letade upp byxorna som jag saknade.  12,99€ för ett par byxor! Är det dyrt?

Vi blev snabbt hungriga av att springa runt i affäre,r så vi gick till en Sushirestaurang. Men den var stängd. Det fick bli ett gyrosställe i närheten Vi beställde två fantastiskt goda pitabröd fyllda med delikatesser.  

Efter som kassan inte var tömd satsade vi på några glasskulor i Kalamata. Av någon anledning så glassen dubbelt så dyr i vår by.

Som vanligt så skördar vi trots värmen. Löken skulle nog behövts skördas för ett par veckor sedan. De små känns som de har blivit kokta när det stått i jorden. Men vi har så vi klarar oss länge. Så några förlorade lökar är inget att sörja.

Nu har även den södra delen av Pantazi beach blivit ockuperad av parasoller. Det är bra att området utvecklas med nya näringar, men det är synd att det blir så lite fri strand kvar.  Finns behovet så är det kanske bra med fler parasoller och lite konkurrens.

Själv ligger vi inte på stranden så här års. På förmiddagarna brukar i oftast ta oss en rejäl simtur för motionens skull. Själv tar jag mig ofta ett dopp före solnedgången för att bli lite klarare i min överhettade skalle. Då är det bra att gå ut till en klippa utan för vår vik. Där kan man sitta i skuggan och har jag tur så fläktar en skön bris.

Heta Dagar!

Nu är här varmt. Men inte så förfärligt varmt som folket i Norden tror. Jag ser hela tider rubriker om extremvärmen i medelhavsländerna i svensk press. Och det är säkert sant men det gäller inte oss här nere på södra Peloponnesos. Fast de två sista dagarna har det krupit några grader över 35 grader Celsius. Den värmen ser ut att hålla i sig ett tag.
Vi ser jockså rubriker om bränder i Grekland. Som vanligt brinner det mest i Attika (Aten). Men än har det inte varit så många bränder på Peloponnesos. Den enda branden jag kan se på https://zoom.earth/maps är en brand söder om Sparta.

Det finns organismer som inte har så värst ont av värmen. Våra meloner och våra druvor mognar i en väldig fart nu. Vi kommer få det jobbigt med att sätta i oss frukterna i takt med att de mognar.
Många andra av trädgårdens växter ser ut att vantrivas i den höga värmen.

Vi behöver inte leva på enbart frukt och grönsaker. I går fick vi en gåva av en hotellgäst som bott flera säsonger på hotellet jämte oss. Hon har tagit av våra gåvor som vi lägger i en låda ute vid vägen. Nu tyckte hon det var dags att ge lite tillbaka. Det är jag djupt tacksam över. Pistagenötter är bland det godaste jag vet och en flaska kryddad alkohol ska säker slinka ner den med.

Kycklingarna har det också svettigt i värmen. De söker gärna upp skugga mitt på dagen. Vi har en svensk ras en ras från Australien och korsningar mellan dessa. De ser ut att trivas rätt bra trots hög temperatur. Våra två Ayam Ceman kycklingar som har sitt ursprung i Indonesien flåsar lite väl mycket när det är som varmast. Därför vattnar jag en bit mark i hönsgården ett par gånger om dagen.

Vätska är nödvändigt i Hettan. Det är lätt att glömma det när man är upptagen med annat. Kaffe glömmer vi inte så lätt. När det är varmt så gör vi Café Frappé. Det är så kalt och gott och lätt att göra. Köper jag min kaffe ute så blir det freddoccino. Den är oftast mycket starkare och kallare än Frappé.

Värmen ställer till det för kroppen. Blodkärlen vidgas och blodet får mer plats till sitt förfogande. Detta gör att trycket samtidigt sjunker. Har man då inte dragit ner på sin blodtrycksmedicin är det lätt att bli lite yr i skallen. Fördelen är ju att man inte behöver vara så rädd för saltintag och salt är ju så gott.

Tidsfönstret att jobba utomhus är väldigt kort nu. Efter klockan ni nio på förmiddagen är det inte roligt att pyssla ute. Denna morgon har jag haft cykelservis. Bytte en kedja och satt på ett nytt däck. Det är inget särskilt roligt jobb. Men det var roligt att se att bakhjulet de riktade i cykelverkstaden i Stoupa blev så bra. Det jättetråkiga var att backdäcket var platt när vi skulle cykla hem från Gnospi efter vår förmiddagssimning. Nu har jag i alla fall att göra i morgon också.

Ett annat lite montage jag gjort är att sätta engnagar-skrämma under motorhuven. Det blev inte så bra för kablarna var för korta. Men de ska jag förlänga en vecken dag.
Nu hoppas jag de ska hjälpa mot stenmårdens härjningar. Men jag vågar inte lita fullt ut på det så jag kommer fortsätta köra med dofter som mården inte gillar.

Flitens lampa i Fryle House!

Så värst flitig med mitt bloggande har jag inte varit den sista tiden. Inte med så mycket annat heller. Men simma våra tusen meter försöker vi i alla fall göra varje dag.  Favoritsträckan är den ut till ön utanför Kardamýli. Det kräver att vi måste åka några kilometer med bil innan vi får sänka våra kroppar i medelhavet. Anledningarna att åka till Kardamýli har ökat brutalt.
En dag när jag skulle hämta min post i postfacket på postkontoret i Stoupa, stod det på dörren att postkontoret upphört och posten gick numera till kontoret i Kardamýli. Det är ett grekiskt sätt att hantera logistiken. Man lägger ner utan att tänka på konsekvenserna. Nu är nog över 10 byar utan post för någon postutkörning från Kardamýli existerar inte än i alla fall.

Annars är det mest sysselsättningar som kan göras i skuggan eller inomhus. Både Christina och jag har broderat mycket den sista tiden. Christina gör mycket finare arbeten än jag men jag har minst lika roligt.

Trädgården kräver en del. Nu har den det jobbigt. Alla växter trivs inte så bra när temperaturen närmar sig 30 grader. På tidiga mornar och sena kvällar försöker vi sköta trädgården så alla växter ska trivas och överleva.

Melonerna växer på sig snabbt, vi har många av olika sorter men än dröjer det några dagar tills vi kan skörda den första.

Vindruvor har vi haft otur med förr om åren, nu har vi två rankor som vi strax kan börja skörda.

Päronen är nog också strax färdiga för skörd.

I kväll ska jag skörda en butternutpumpa och göra chips av. Baba ganush är gott så jag skördar nog lite aubergin också.

Vi roar oss också. Nu är nästan inga av våra deltidsboende vänner kvar här i Mani. Dom åker hem när värmen kommer. Men vi har ett par riktigt goda vänner som bor i närheten. Elvira och Elias driver mäklarfirma så de måste vara på plats här. Det är tur för oss att några känningar finns kvar över sommaren.
För några dagar sedan bjöd de på födelsedagskalas i Mavrovouni. Det blev en riktigt glad och trevlig kväll på östsidan av Manihalvön.
 https://husigrekland.se/

Service till våra gäster är något som tar lite tid. Men det är ingen belastning. Det är bara roligt att kunna ge tips på både det ena och det andra.
Vi har just kollat upp nästa vårs flyg till Kalamata från Norden. Och där finns några positiva nyheter. Aegean flyger ungefär som vanligt från Stockholm och Köpenhamn till Kalamata. Nytt är att de också flyger Göteborg Kalamata med riktigt bra flygtider. Just nu är priserna väldigt låga.
SAS börjar flyga Stockholm Kalamata. Priset på SAS.se var väldigt billigt men hos en förmedlare var samma resa hutlöst dyrt. Så sök din resa både på flygbolagets site och hos en förmedlare för att få bästa priset.
Sen får man inte glömma klimatkompensera för att lätta på flygskammen.

Idag har vi roat oss med att släppa in våra tio små kycklingar i stora hönsgården till de två lite större Ayam cemani Kycklingarna. Mötet mellan kycklingarna gick rätt bra. De två stora tröttnade snar på att jag de små.
I kväll när solen gått ner så kanske Christina och jag får jaga småkycklingarna om de inte har haft vett på att gå in i hönshuset.

En vecka med floran i fokus

Nu har vi haft en intensiv vecka med många gäster som vi lotsat runt i intressanta växtlokaler på Manihalvön. De som tittat på alla sköna växter är medlemmar i Sällskapet Trädgårdsamatörerna. Christina och jag har lagt ner mycket tid på att planera och boka med mer. Jag tycker att det har fungerat riktigt bra. Det är inte bara Christinas och min förtjänst utan de 26 resenärerna som hade tagit sig hit från kalla Norden var fantastiska och vi hade så trevligt ihop. Det enda som fungerade lite illa var ett hotell som inte hade någon som helst koll på bokningen. Och de vägrade ta betalning med kort. Men vi kunde sätta in pengarna på ett tyskt konto sa de. Det blev många botanikstopp på de mest skiftande platser för att ringa in så många olika miljöer och olika växter som möjligt.  

Det var meningen att vi skulle starta resan från Kalamata tidig eftermiddag och köra den vackra vägen över bergspasset till Mystras. Men flygtiderna ändrades och vägen över passet var stängd på grund av ras. Det blev att ta sig en lång men snabbare omväg till första hotellet för att äta en sen middag innan det var dags att krypa ner mellan lakanen.

Vi startade vår första botanikdag med två vandringar i raviner nära Mystras. Dagen efter blev det en vandring inne på Archaeological site of Mystra. Det är en väldigt häftig by med många kloster och kyrkor. Och naturligtvis en väldigt trevlig flora.
Sen gick resan vidare nedåt, ända ner till sydspetsen för att vända och göra det sista dagarna i närheten av vår hemby.

Resenärerna fick se alla de växter vi planerat att de skulle få se och många andra.

Själv hade jag varken ro eller tid att undersöka floran så noga. Jag körde min egen bli och servade resenärerna så gott det gick. Det var ett bra beslut att ha en följebil. Det underlättade mycket när jag skulle hämta vilsekomna resenärer. Det hände bara en gång och de hade hittat rätt själva men det hade kanske blivit jobbigt och sent.
Sen skulle lunchpaket hämtas och dricka köpas med mer.  Det sparade tid att inte bussen inte behövde köra runt och fixa detta.
Busschauffören kunde koncentrera sig på botanikstopp, hotell och tavernor. Och det gjorde chauffören med absolut högsta betyg. Bättre busschaufför har vi aldrig anlitat tidigare.

Nu har resenärerna återvänt till Norden och Christina och jag får nog börja tänka på att banta. För ätit har vi sannerligen gjort av enorma portioner på de grekiska tavernorna.

Ett Stort tack till alla deltagare på resan som gjorde veckan till en vecka att minnas med glädje.

Borta bra men hemma bäst!

”Borta bra men hemma bäst” så har jag aldrig tyckt det varit. Snarare är det så att hemmet blir bättre av att jag kommer bort ibland och får lite omväxling och nya intryck.
Så i slutet på förra veckan så tog vi en kort tur med två övernattningar. Resan gick först söder ut där vi körde så långt ut det går att köra på det grekiska fastlandet. Vill man komma längre så kan man gå till fyren som finns längst ut på udden. Men vi nöjde oss med att ta oss till ruinerna av ett gammalt romerskt bad.

Att vi åkte hit ned till söder beror mest på att vi ska vara värdar för en botaniskt resa om några veckor. Det känns så mycket tryggare att ha kontroll po växtlokaler bokningar och annat.
Här längst ner i söder finns några intressanta platser för de som gillra växter. En kulle där det växer tulpaner är inte så dumt att få se. Vi såg massor med tulpanblad stick upp ur jorden så det verkar lovande.

Bara en liten bit norr om tulpanerna finns en vidsträckt platå där det växer massor med anemoner. Vi hittade två arter nu. Så jag gissar att det ska finnas mycket kvar i alla fall av den ena när våra resenärer är där. Även orkidéer borde de finnas mycket mer av om några veckor. Själv hittade jag bara en som redan var i blom.

Första natten stannade vi i Gythio. Det var som vanligt ett mycket trevligt stopp. Tyvärr så var vår favorittaverna under renovering. Men jag fick också lite renovering av huvudet. Bara utsidan dock och det som växer som ogräs på hjässan blev kapat till hälften.
Vi han också med en lite fotorunda i solnedgången och fotograferade de charmiga och förfallna husen som ligger efter bergssidan.

Dagen efter åkte vi vidare upp till Mystras. Vi tog omvägen om det danska smuggelskeppet som blir mindre för varje gång vi passerar här.  I Mystras såg vi de mest fantastiska olivlundar. Var enda kvadratmeter var täckt av blommor.

Vi stannade också till på några ställen vi ska besöka på vår gruppresa. Vi körde upp i den undersköna ravinen som går mellan Kalamata och Mystras. Där träffade vi på en gammal bekant. En engelsman som gillar att klänga på berg. Han finns faktisk med på bilden någonstans högt upp på klippan.  

På hemvägen körde vi i en vid båge norr ut innan vi landade på Kalamatas flygplats där vi hämtade upp en dotter innan vi körde hem.

Även här hemma blommar det för fullt så idag körde vi upp till Plats för att se hur långt mandelblommen har kommit. Den verkar vara mitt i nu. Några träd är överblommande och andra har inte slagit ut än.