Kategori: Okategoriserade

Natur & kultur i Mani

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Nu är hösten här!
Då är det en fröjd att vara ute och botanisera. Det var just vad vi gjorde i går. Resultatet blev över förväntan. Höstlökarna blommade i parti och minut.

Crocus goulimyi och Crocus niveus såg vi gott om på några få lokaler.  Som också är vit och den vanligaste i vår närhet fick inte vara med på bild.

Narcissus serotinus är rätt allmänt spridd men sällan i stora bestånd. Men vi vet vad de växer i tusental. Om ett par veckor blir det nog svårt att hitta annat än några enstaka i blom.

Sternbergia blommar rejält i några olivlundar söder ut. Vi har inga i vår lund men vår parkering kantas av Sternbergia.

Cyklamen (Cyclamen) blommar nu högt och lågt och överallt. Även i vår lund kan vi njuta av dess skönhet nu.

Det är även god tillväxt på våra kulturväxter. I vår citruslund har inte apelsinerna mognat än. Men lime skördas ju halvmogna så det har vi kunnat ha i våra drinkar i flera veckor nu.
Nu väntar vi också på att våra kakifrukter ska mogna. Det borde inte ta allt för lång tid. De började gulna för över en månad sedan.

Vintermelonen växer också till sig. Nu är de stora som rejäla vattenmeloner. Jag hoppas att hönsen gillar dem för jag tror inte vi orkar äta upp allt annars.

Nu när hösten är här så är det kål-säsong. Vi har satt ut flera sorter och räkna med att leva på kål tills långt fram i vår.

Potatisen börjar sticka upp blad. Jag tror inte det är många greker som odlar potatis så här års. Men det går fint om än inte skörden blir lika stor som av potatisarna vi sätter i början av nästa år.

Första gången i Aten

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Christina och jag har sett Aten många gånger, men bara från motorvägen. Har det varit något stopp där så har det varit för att besöka Ikea eller tanka bilen. Nu hade vi två övernattningar mitt inne i centrum.
Mina förväntningar var inte så stora. Men jag blev verkligen överraskad över vilken rolig stadskärna Aten har. Här finns många verkligt trevliga kvarter och massor med tavernor och kaféer som serverar all världens mat. Aten är sprayburkarnas stad. Allt som går att måla på var målat på (en liten överdrift).

Vi besökte flera marknader. Visst säljs här mycket krimskrams till turister. Men också förvånansvärt mycket kvalitetsprodukter. Christina köpte ett par riktigt fina boots. Och jag hittade ett par väldigt prisvärda Keen sandaler. Jag hade köpt ett par lika dana för några veckor sedan för ett lite högre pris. Så sandalerna fick bli osålda. Vi fick full packning ändå bestående mestadels av tyger och sytillbehör.

Att besöka matmarknader tycker jag alltid är en höjdpunkt. Och vi hittade en väldigt stor och fin som mestadels sålde kött och fisk till mycket bättre pris än vi kan köpa i Kalamata. Den enda mat vi fick med oss hem var kastanjer som vi köpte till ett rekordlågt pris.

Att besöka vår huvudstad i början av oktober tror jag var bra. Det var inte för varmt och det kom bara några droppar regn. Trängseln med andra turister var måttlig.

Upp till sextontusen personer besöker Akropolis dagligen. Så vi satsade på att vara där när grindarna öppnades. Det var bra för vi behövde inte köa för att komma in. Men när vi lämnad stället så var det lång kö för att ta sig in. Nu har vi besökt ett till av Greklands stora och fantastiska turistmål.

Den primära anledningen till vårt Aten besök var att komma till ”Liberto Dario” trädgård och träffa honom samt att handla av hans fantastiska växter. Det blev ett väldigt välkomnande första möte med Liberto. Två välfyllda backar med fick vi med oss hem. Så nu har Christina att göra med att hitta platserna att plantera växterna.

Att vi just före Atenresan fått två kartonger med växter från Filippi i Frankrike Gör det inte lättare för Christina att hitta lämpliga planteringsplatser.

Nu händer det saker!

PubliceratFörfattareLeif Fryle1 kommentar


Det händer alltid saker så det är inget nytt. Alla händelser är inte stora. De flesta händelser är inget att oroa sig för. Men två gånger denna vecka har vi haft hönor med värpproblem. Kanske är det en höna som haft problem två gånger. Det är svårt att veta efter som vi inte ser skillnad på alla. Den senaste som fått vår avhjälpande omvårdnad har jag målat röd i nacken för att se om det händer samma höna igen.
Man ser på hönan att hon har svårt att få ut ägget på att stjärtfjädrarna går neråt. Då ger vi hönan ett varmt bad så att musklerna slappnar av. Hela hönan slappnar av och somnar så sött när man virar in henne i en handduk. När hon torkat så oljar man in bakdelen så att ägget ska komma ut lättare. Hittills har det lyckats all tre gångerna det hänt.


I olivlundarna förbereds det för skörd. Den torra markfloran ska slås så olivdukarna ska vara lätta att lägga ut. Vår olivlund är bara så där lite bevuxen Det skulle se snyggt ut med en klippning, men det känns inte helt nödvändigt.

Nu har turisterna minskat drastiskt i antal. Nu kommer de deltidsboende i stället. Det är en trevlig tid för oss som bor här året om. Då hittar vi på både det ena och det andra med våra vänner som dykt upp nu när den värsta sommarhetta lyser med sin frånvaro.
I veckan tog vi en promenad i bergen med vänner från Norden och England.  

Även de som har sina hus på hjul har kommit. I går var det ovanligt många hus och campingbilar som vildcampade i området. Över 30 bilar kunde jag räkna till mellan vårt hus och Agios Dimitrios.
Här ser vi husbilar hela vintern. Det är en fin, vild och lagom servisvänlig halvö att övervintra på.


Vi fortsätter med vår motionssimning i havet. Än är det mycket varmt. Så här på hösten händer det oftare att det går vågor som gör att vi föredrar att hålla oss på landbacken.


Då får vi mer tid till att spela fler partier Moultezim. Tyvärr så förlorar jag mycket oftare än Christina. Det är bara att bita ihop och hoppas på bättre tur nästa gång


Vårt grekiska universalmedel!

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Olivoljan är en fantastisk produkt. Det finns massor av användningsområden för den. Det första man tänker på är att ha den i sin matlagning och det har vi naturligtvis också.

En annan användning är att göra antiseptisk olja. Då använder vi blommor av en art av johannesört som växer uppe i bergen. Blommorna lags i en burk med olja och får stå solbelyst i några veckor. Den fungerar mycket bra att stryka på småsår och andra hudåkommor.

Att blanda kronbladen från ringblomman med olivolja och låta det stå i några veckor blir en väldigt användbar råvara. Oljan kan användas som den är till blöjbarns röda rumpor. Annars blandar vi den med bivax i olika koncentrationer för att göra mjukgörande salva. Ju mer bivax desto fastare salva.

Efter som vi badar mycket och vistas i stark sol så torkar huden ut fort. Då återställer vi vår hud med egengjord salva.  

Än har vi inte gjort stift till att smörja läpparna med. Det kommer vi nog göra så småningom, bara vi köpt hem tomma hylsor.

Vår senaste användning är som träolja. Det var Christina som läst att en del ättika och två delar olja blir en utmärkt träolja. Ättikan har visserligen svårt att blanda sig med oljan så det är bäst att röra i blandningen hala tiden. Hittills är vi väldigt nöjda med resultatet. Mycket bättre och billigare än dyr träolja från färghandeln. Och så får vi samtidigt användning för våra bottensatser från olivdunkarna.  
Antagligen blir skörden rätt god i år så vi får fundera ut fler användningsområden.

Solnedgång i löklandet!

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Igår kväll var det dags för en tur upp i bergen. När vi ser att den första höstblomningen börjat nere hos oss på havsnivå så vet vi att det blommar mycket mer uppe i bergen.
Vid kapellet ovanför Saidona där vi slog oss ner för en picknik i solnedgången tror jag det är Cyclamen Grecum som växte mellan stenarna.

På grusvägen upp växer massor av tidlösor. Troligen är det arten Colchicum pulchellum men det är svårt att vara helt säker.  Colchicum pusillum är snarlik men borde först börja blomma om ett par veckor.

Den väldigt vanliga höstblåstjärnan blommar i massor. Numera har den det vetenskapliga namnet Prospero autumnale.

Denna Lomelosia sp. Är inget vi har sprungit på så ofta, så den var extra rolig att se.

Efter att vi ätit vår pickning på kapellets veranda ägnade vi oss att fotografera den spektakulära solnedgången.