Vinterväder i Mani

Vintervädret i Mani är skiftande. Hittills har vi haft varmt soligt och regnfritt. Men nu har det blåst rejält så några bad i vår vik har det inte blivit. I natt kom regnet och det behövs för att fylla på förråden och för att våra grönsaker ska fortsätta och växa.

Det fina vädret som varit har gett oss tillfälle att pyssla på ägorna. Klippa träd och flisa kvistar känns som ett evighetsarbete, men vi har hunnit med annat också. Cristina har mest planterat och rensat i rabatterna. Det är inte bara ogräs som blir skördat utan också massor med sten. Själv har jag hållit på med gräsklippning och några roliga anläggningsarbeten.

Trappan utanför containern har jag klätt med sten från stranden. Jag borde sett till så jag hade tillräckligt med sten i samma storlek. Men det hade jag inte. Den fungerar lika bra för det.

Den norra trappan ner till lunden hade ett sluttande plan som bara var jord och ogräs. Det var varken praktiskt eller snyggt. Så jag gjöt ett sluttande plan som jag stensatte. Det var inte lätt att hitta tillräckligt med sten för att klä gjutningen med. Men efter idogt letande så hade jag så det räckte. Nu är stenen mindre än på alla andra ställen men det tänker man nog inte på.

Vi har ju även andra roliga sysselsättningar. Till dessa behövs ofta material. Vi handlar mycket på nätet och hämtar ut paketen på posten. Postväsenet i Grekland är inte mycket att skryta om. Men personalen på kontoret i Stoupa är väldigt trevliga, vänliga och hjälpsamma. Så dit är det skoj att åka.

Senaste paketet jag hämtade innehöll mjöl och frön. Att vi börjat handla sådant på nätet beror på att Christina börjat att baka danskt rågbröd. Ingredienserna hon behöver finns inte att köpa i de butiker vi brukar handla. Christina gör också granola och till det behövs massor med frön. Jag använder frön när jag bakar hårt bröd. Nu måste vi bara komma på hur man använder bananmjöl och karobmjöl som också råkade bli inköpt.

Åtets sista dag. En bra dag!

Årets första dag präglades av sjukdom, kyla och strålbehandling. Men tiden gick och allt blev mycket bättre och årets sista dag blev en riktig toppendag.
Vi startade dagen med att ta med våra vänner Gabriella och Jonas till Areópoli. Där handla vi mat till kvällens festmåltid. På marknaden fanns gott om fin frukt, grönsaker och glada försäljare.

För Christina och mig är det obligatoriskt att ta en kaffe vid torget i Areópoli när vi är har på besök. Vårt stamställe var stängt men stället bredvid var öppet så vi slog oss ned där med våra vänner.
Servitriserna såg ut att komma direkt från gymmet. Det såg lite lustigt ut att gubbarna som gick förbi på trottoaren hade täckjackor medan personalen var halvnaken.
Efter fikat tog vi en tur genom byn och tittade på alla fina stenhus.

Med tomma magar lämnade vi Areópoli för att åka till Neo Itilo och äta en lätt lunch på Karabópetra. Det blev som vanligt en lång väntan innan vi fick vår mat. Maten var god och personalen var vänliga och glada så vi åkte därifrån nöjda och glade.

På hemvägen blev det några stopp. Några Albaner skördade oliver jämte vägen och det var Gabriella som är fotograf nyfiken på.

På kvällen samlades vi i vårt kök för att fixa kvällens måltid. Våra gäster visade sig vara riktigt duktiga på att få maten riktigt smakrik och god.

Foto C. Fryle

Självklart var de vi karar som hamnade vid grillen. Könsroller kan man inte rucka på!
Vi satt länge och åt och pratade medan vi väntade på tolvslaget.

Foto C. Fryle

Till slut kom det nya året till oss så vi kunde skåla in det.
Men redan i solnedgången hade vi tjuvstartat med en flaska bubbel.
Gott Nytt År!

Julshopping i Kalamata!

Foto: C, Fryle

Kalamata är staden vi åker till när utbudet av affärer är för litet på hemmaplan. Staden ligger längst in i viken mellan två tungor på Peloponnesos. Här finns gott om möjligheter till shopping, kulinariska upplevelser och bad.
Kalamata har en jättelång strand och här badas det året om. Igår när vi åkte efter strandvägen vid lunchtid kunde vi se massor med folk på stranden.
Vårt mål var inte att bada utan att köpa på oss varor som vi har behov av.

I normala fall när vi åker till Kalamata orkar vi bara med de allra nödvändigaste inköpen. Men i fredags hade vi bokat hotell så att vi skulle hinna med mer utan att bli stressade.
Vi hade ett bra boende på Central Rooms som ligger alldeles vid det långa torget. Har hade vi nära till mycket.
Hotellet var mycket fräscht med trevlig personal och priset var lågt. Det finns många hotell att välja så det känns bra att vi valt ett som vi blev mycket nöjda med.
Frukosten var något alldeles extra. Jag tror vi fick mat till ett helt kompani. Men det var inget tvång på att äta upp som tur var.

På fredagskvällen strosade vi runt i centrum. I grekiska städer är det rätt lugnt på eftermiddagarna. Klockan 17 öppnar allt och det blir en väldig massa rörelse.
Jag hann med att klippa mig innan middagen. Så här i efterhand önskar jag att frisören tagit ett par centimeter till.
Av middagen som åts på Κάρδαμο fanns inget mer att önska. Den restaurangen kan jag rekommendera till alla Kalamatabesökare.

På Lördagsmorgonen startade vi med ett besök på marknaden som har allt som går att äta, även om inte just julstjärnorna är att rekommendera som föda. Christina köpte en som nu står i en fin kruka ute på vår altan.

Foto: C, Fryle

Vi startade vid en köttdisk och köpte både oxkött och kyckling till mycket bra pris. Det kanske inte är så konstigt att priserna är bra här. Här finns ungefär tio köttförsäljare, tio fiskförsäljare, hundratals grönsaksförsäljare med mera.

Foto: C, Fryle

Vi stannade och gjorde affärer med en fiskhandlare också. Priset på fisk varierar mycket. Det mest prisvärda är nog skaldjur som är mycket billigare än i Sverige.
Vi avslutade marknadsbesöket med att köpa frukt och grönsaker. Vi lämnade marknaden tungt nedlastade. Som tur vad hade vi nära till bilen som nu började bli rätt fullpackad.

Foto: C, Fryle

Efter marknaden blev de obligatoriska affärsbesöken i Kalamata. Lidl och Sklavenitis klarades av snabbt. Sen bar det i väg hem till hönsen igen.
Nu ska vi knåda vår första deg i den nyinköpta köksmaskinen. Det blir danskt rågbröd.

En intensiv tid i Mani

Fryle House har varit invaderat av gäster nästan hela året. Det var lite lugnare i januari och februari. Redan i mars blev det rusning till vår övervåning. Före och efter den intensiva turistsäsongen kommer mest folk vi känner. Men alla kan boka efter som vi finns på Airbnb. Och det är det många som gör. Vi är väldigt populära och det gäller att boka tidigt. Tyskar, engelsmän, holländare och svenskar är de som hyr här mest. Greker har vi inte så ofta numera, De bokar sent och då är vårt boende upptaget.  

Nu under den svenska hösten har vi haft många när vänner. Närmare än barn och barnbarn är svårt att bli. Det var väldigt roligt att ha dem här under höstlovet.

Sen kom fyra olivplockare. En av dem är min kusin Robert. De gjorde ett tungt och strålande arbete. Efter den veckan var jag rätt så sliten. Men det var inte slut på besöken.

Senaste veckan har vi haft två fotoklubbskompisar. Mia och Inger var väldigt aktiva med sina kameror.

De har nog att göra nu när de laddat ner tusentals bilder på alla söta grekiska katter.

Deras besök fick mig att plocka fram kamerorna också.
Christina och jag guidade bland byar, kyrkor och tornhus i bergsbyarna.

Även jag lyckades fånga ett och annat fornminne.

Nu dröjer det till efter jul innan vi får några gäster igen gissar jag. Då får jag lite lugnt men inte blir jag sysslolös.
Jag ska komplettera stugtaket på gestaltaren med några fler bambumattor. Yttre delen av uteduschen ska äntligen stensättas. Jag tror inte Christina lämnar det jobbet till mig. Men fixen och fogen får jag nog fixa.
Beskärning och flisning efter 90 olivträd tar sin tid. Som tur är så är våra frukt och prydnadsträd rätt små än. Men de är många. Kanske 30.  
Jag hoppas på att det blir en del olivvirke till mig att svarva. Det som legat och torkat hela sommaren är lite väl hårt att sätta svarvstålet i. Det pinfärska är än lite för fuktigt. Men jag har kommit på att man kan svarva sin form och sedan låta det sitta och torka ett dygn i svarven innan slutbearbetningen påbörjas.

Natur & kultur i Mani

Nu är hösten här!
Då är det en fröjd att vara ute och botanisera. Det var just vad vi gjorde i går. Resultatet blev över förväntan. Höstlökarna blommade i parti och minut.

Crocus goulimyi och Crocus niveus såg vi gott om på några få lokaler.  Som också är vit och den vanligaste i vår närhet fick inte vara med på bild.

Narcissus serotinus är rätt allmänt spridd men sällan i stora bestånd. Men vi vet vad de växer i tusental. Om ett par veckor blir det nog svårt att hitta annat än några enstaka i blom.

Sternbergia blommar rejält i några olivlundar söder ut. Vi har inga i vår lund men vår parkering kantas av Sternbergia.

Cyklamen (Cyclamen) blommar nu högt och lågt och överallt. Även i vår lund kan vi njuta av dess skönhet nu.

Det är även god tillväxt på våra kulturväxter. I vår citruslund har inte apelsinerna mognat än. Men lime skördas ju halvmogna så det har vi kunnat ha i våra drinkar i flera veckor nu.
Nu väntar vi också på att våra kakifrukter ska mogna. Det borde inte ta allt för lång tid. De började gulna för över en månad sedan.

Vintermelonen växer också till sig. Nu är de stora som rejäla vattenmeloner. Jag hoppas att hönsen gillar dem för jag tror inte vi orkar äta upp allt annars.

Nu när hösten är här så är det kål-säsong. Vi har satt ut flera sorter och räkna med att leva på kål tills långt fram i vår.

Potatisen börjar sticka upp blad. Jag tror inte det är många greker som odlar potatis så här års. Men det går fint om än inte skörden blir lika stor som av potatisarna vi sätter i början av nästa år.