Igår kväll var det dags för en tur upp i bergen. När vi ser att den första höstblomningen börjat nere hos oss på havsnivå så vet vi att det blommar mycket mer uppe i bergen. Vid kapellet ovanför Saidona där vi slog oss ner för en picknik i solnedgången tror jag det är Cyclamen Grecum som växte mellan stenarna.
På grusvägen upp växer massor av tidlösor. Troligen är det
arten Colchicum pulchellum men det är svårt att vara helt säker. Colchicum pusillum är snarlik men borde först
börja blomma om ett par veckor.
Den väldigt vanliga höstblåstjärnan blommar i massor. Numera
har den det vetenskapliga namnet Prospero autumnale.
Denna Lomelosia sp. Är inget vi har sprungit på så ofta, så den var extra rolig att se.
Efter att vi ätit vår pickning på kapellets veranda ägnade
vi oss att fotografera den spektakulära solnedgången.
Nu är jag hemma efter en kort tur till Sverige. Det fanns många anledningar till att besöka mitt forna hemland. Barn och barnbarn är viktiga i mitt liv. Men det blir inte varje vecka vi träffas. Så när jag är i Sverige prioriterar jag dem. Det blev flera bad med mina barnbarn. Den yngsta som bara är ett par veckor fick inte följa med till badet. Men nästa år kan jag nog bada med alla fyra barnbarnen.
Jag han med lite annat också. Min yngsta son tog med mig till Allmänna badet i Göteborg. Det ligger långt upp i älven och har världens fräckaste bastu som syns på bilden. Dit pumpar man saltvatten till bassängen. 18,5 grader Celsius var det i vattnet. Trots att det var nästan 10 grader kallare än hemma svar det riktigt behagligt att sänka kroppen i. En riktigt fantastisk upplevelse hade jag i Stockholm som jag var i en dag extra för att hämta ut ett id. Jag har får lite ont om jag går långt så det var fantastiskt att kunna hyra en el cykel. Jag cyklade kors å tvärs genom staden och såg så mycket vackert. Prisbilden i Stockholm är lite konstig måste jag säga. En kaffe med bulle för en pensionär kostar 25 kr, en bra sushi-lunch 105 kr. En förvaringsbox för min resväska 300 kr för en halv dag. en öl 85 kr. En el cykel en heldag 11 kr. Nu hoppas jag alla städer gör som Stockholm och erbjuder billiga el cyklar.
Under Sverigebesöket bodde jag hos min son Markus och hos
min syster Ann med maken Key. Tack ska
ni ha det var riktigt trevligt. Men nästa gång jag bor hos min syster ska jag
ge tillbaks för skitgubbarna jag fick sista kvällen.
Med mig hem från Sverige hade jag många roliga ting. Som dom
här neoprendräkterna avsedda för simning. Så nu vågar jag lova att Christina
och jag kommer simma året om bara vågorna inte är för höga.
Än så finns det en hel del att skörda trots värmen och
torkan. Kanske hittar vi någon som vill ha av vårt överskott,
Den mest spännande växten som växer sig stor i grönsakslandet nu är vintermelon. Jag vet inte riktigt vad det är eller vad man ska ha den till. Men det löser sig. Den är ju i alla fall fin att titta på.
Efter en vecka hemifrån så har det samlat på sig lite underhållsarbete. Idag har jag beställt en skuggväv som ska ersätta den söndriga över cykelparkeringen. I morgon måste jag byta ett lås i gästvåningen. En nyckel är oroväckande mycket krökt på grund av att vi inte smörjt låset i tid. Vår regel är att alltid ha en fräsch nyckel i reserv och helst ska det finnas det mesta i reserv till gästvåningen. Nu ska vi ut och äta med våra vänner i vår fina by. Det blir nog både svettigt och gott. Och i morgon ska jag också vinn över Christina i Backgammon. Det har varit ont om segrar för min del idag.
Igår vandrade vi från Kelefa till klostret Spiliotissis som ligger i närheten. Vägen dit gick över en ravin och stigen var nyröjd. På vägen tillbaka gick vi på en dålig väg som tydligen ska bli bättre. En lång sträcka var vägen breddad och nyhyvlad Det bli en cementväg sa mannen i väghyveln. Alla rara växter på vägar och stigar var borta men det var väldigt lätt att ta sig fram.
Om det fanns lite blommor på vandringsvägen fanns det desto mer på bergskanterna över oss. Förra året brann det på berget. Det brann ett band nästan över hela Manihalvön från Oítilon till Gýtheio. Det har gynnat blomningen hos Silene integripetala som får riktigt bra fart efter bränder. Det är bara på ett litet område av Peloponnesos den växer. Men vi kunde se den sträcka ut sig i en mils bredd samtidigt.
På vandringen hade vi med oss några riktigt goda vänner som har hus i grannbyn söder om oss. Vi satt länge i klostret och åt vår medhavda matsäck. Det blev mycket prat och skämt och ibland blev det lite språkförbistringar efter som vi inte har samma modersmål. Men efter som alla är glada och positiva så spelar språkat ingen roll.
Inte en levande själ mer än mina vänner såg jag till på klostret. Men väl massa hädangångna nunnor.
Trots att klostret var obemannat så fanns där en öppen
butik. Här fanns ett stort utbud av ikoner, böcker heligt vatten med mera.
Jag nöjde mig med att köpa smågodis och lyckades hålla mig borta från tsipouron
som är en grekisk spritsort. Jag vill ju inte att nunnorna ska bli utan alkohol
när de kommer tillbaka till klostret.
Väl hemma igen var jag trött och ville bara sitta och hänga i en stol. Men jag hade förberett ett senapskok så det var bara att ta itu med det.
Jakten på fina växtlokaler är nu avslutad för denna gång. Sista dagen höll vi mest till i bergen runt Mystras. De är Spartanernas hemma trakter. Nuvarande Sparta ligger ett stenkast från Mystras et stenkast längre ut på slätten. Här på Taygetos östsida bland raviner och toppar kände dåtidens hårdföra krigare sig hemma. Nu mera är det mest naturälskande vandrare och ett fåtal botanikintresserade man möter på stigarna. Kanske är någon här av religiösa skäl för att besöka något spektakulärt kapell.
Vår vandringsdag började med att vi gick upp i en ravin norr om byn. Vi insåg att detta inte var den bästa leden för våra syften. Så vi åkte söder om byn till en annan ravin. Den visade sig vara rik på spännande växter och full av fantastiska vyer.
Under vår resa har vi sett många vackra och intressanta
växter. Mest har jag lagt ut bilder på orkidéer. Men naturligtvis finns det så
mycket mer. Men efter som jag bor här där växterna växer så är inte alla växter
lika roligt att hitta igen. Men orkidéerna är alltid så fina och det krävs välkalibrerade
ögon för att hitta dem.
Så jag bjuder på några fler orkidéer i detta blogginlägg.
Idag har vi kört många mil för att förflytta oss från norra Peloponnesos
till södra delarna i närheten av Sparta. Vägarna är väldigt bra här men farten
hålls ner för att det finns så otroligt mycket vackert att titta på. Just nu är
det den vackraste tiden med massor med färgskiftningar i naturen. Vi har sett
många vackra vyer som fått oss att häpna.
Det har inte blivit så många nya fyndplatser av rara växter men när ängarna ser ut så här så gör det inte så mycket.
Även en vanlig orkidé kan jag inte låta bli att fotografera trots att jag redan har ett femtital bilder av den.
Kastanjer i lövsprickningen är också svåra att motstå.
Men bäst av allt är ändå att hitta vilda tulpaner.
