Kategori: Flora

En vecka med floran i fokus

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Nu har vi haft en intensiv vecka med många gäster som vi lotsat runt i intressanta växtlokaler på Manihalvön. De som tittat på alla sköna växter är medlemmar i Sällskapet Trädgårdsamatörerna. Christina och jag har lagt ner mycket tid på att planera och boka med mer. Jag tycker att det har fungerat riktigt bra. Det är inte bara Christinas och min förtjänst utan de 26 resenärerna som hade tagit sig hit från kalla Norden var fantastiska och vi hade så trevligt ihop. Det enda som fungerade lite illa var ett hotell som inte hade någon som helst koll på bokningen. Och de vägrade ta betalning med kort. Men vi kunde sätta in pengarna på ett tyskt konto sa de. Det blev många botanikstopp på de mest skiftande platser för att ringa in så många olika miljöer och olika växter som möjligt.  

Det var meningen att vi skulle starta resan från Kalamata tidig eftermiddag och köra den vackra vägen över bergspasset till Mystras. Men flygtiderna ändrades och vägen över passet var stängd på grund av ras. Det blev att ta sig en lång men snabbare omväg till första hotellet för att äta en sen middag innan det var dags att krypa ner mellan lakanen.

Vi startade vår första botanikdag med två vandringar i raviner nära Mystras. Dagen efter blev det en vandring inne på Archaeological site of Mystra. Det är en väldigt häftig by med många kloster och kyrkor. Och naturligtvis en väldigt trevlig flora.
Sen gick resan vidare nedåt, ända ner till sydspetsen för att vända och göra det sista dagarna i närheten av vår hemby.

Resenärerna fick se alla de växter vi planerat att de skulle få se och många andra.

Själv hade jag varken ro eller tid att undersöka floran så noga. Jag körde min egen bli och servade resenärerna så gott det gick. Det var ett bra beslut att ha en följebil. Det underlättade mycket när jag skulle hämta vilsekomna resenärer. Det hände bara en gång och de hade hittat rätt själva men det hade kanske blivit jobbigt och sent.
Sen skulle lunchpaket hämtas och dricka köpas med mer.  Det sparade tid att inte bussen inte behövde köra runt och fixa detta.
Busschauffören kunde koncentrera sig på botanikstopp, hotell och tavernor. Och det gjorde chauffören med absolut högsta betyg. Bättre busschaufför har vi aldrig anlitat tidigare.

Nu har resenärerna återvänt till Norden och Christina och jag får nog börja tänka på att banta. För ätit har vi sannerligen gjort av enorma portioner på de grekiska tavernorna.

Ett Stort tack till alla deltagare på resan som gjorde veckan till en vecka att minnas med glädje.

Badet får vänta

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Visserligen går det bada redan nu utan att frysa häcken av sig. Men vi har haft så mycket annat att göra och solen har inte varit så intensiv, så det har funnits roligare sysselsättningar.
Vi har varit ute ett par vändor med våra gäster och tittat på floran.

Nu finns det mycket att se. Vissa blommor ger en massverkan som kan skådas på avstånd. Vill man njuta av orkidéerna som på bilden, då måste man krypa nära.

Vi har en del konkurrenter om blomsterängarna. Kor, getter och får strövar ofta fritt där. Det är en syn som jag blir glad av. Det är så vår mat ska leva sina liv.

Hemma händer det också saker. Vi har slaktat en ungtupp. Vi trodde vi hade två som behövde slaktas men en är nog en höna så hon får leva så länge.
Tyvärr visade sig att slakten var ett misstag. Vi samlade ägg och la i kläckaren och efter 8 dagar lyste vi dom för att se om det var något liv i dem. Inte ett enda ägg var befruktat. Så jag undrar vad gammel-tuppen har för intressen. Inte är det hönor i alla fall. Så nu sörjer vi den slaktade ungtuppen.

Lite arbete i lunden har också blivit gjort. Mestadels i grönsakslandet och rabatterna. Men jag tycker det är mycket roligare att elda ris. Kanske bor det en lite pyroman i mig. Snart inträder eldningsförbudet in så det är dags att låsa in tändstickorna.

Filippa och jag har roat oss med fiske. Filippa har fått upp fisk stor nog att äta. Men min fångst blev inte större än en tumme.

Nu var det meningen att jag skulle ut och byta en lamparmatur men det regnar så det är inget lämpligt jobb. Så jag åker nog till Kardamýli och ser om jag kan hitta några floror till gästerna som kommer på lördag.

Den blomstertid nu kommer!

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Nu har vi åter haft en fin vecka med toppenväder. Mycket av dagarna har vi ägnat åt grönsakslandet. Efter den förfärliga hagelstormen har vi inte så mycket vackra grönsaker kvar. Kålplantorna ser för bedrövliga ut men Pak choi salladen har repat sig fint. De höst satta potatisarna är nu skördade. Som vanligt ger de rätt liten skörd. Potatisen jag satt i januari växer på sig riktigt fint.

Det är tid för skiftbyte i grönsakslandet och Christina har massor med frösådder som ska ut i när de är stora nog. Grönsakslandet är långt ifrån stort nog för att svälja hennes frösådder. Varför blir det så varje år?


Även naturen lever upp med massor av intressanta växter. Iris och olika orkidéer växer nu både högt och lågt. De första stenfrukterna har börjat blomma. Då vet man att snart är det dags för mandelträden att blomma. En stor äng med mandelträd i blom borde alla få se någon gång i sitt liv.

Två dagas vila och en dags vandring har vi börjat med nu när våren har kommit till oss. Hittills har det bara blivit tre vandringar men det ska bli fler. Antagligen blir det en tur i morgon.

Vi vandrar med lätt packning för våra kroppar börjar bli gamla och slitna. Så kaffetermosen får stanna hemma. Då är lyckan när man hitta rett kaffe efter vägen som kan förse oss med mer kraft.

Allt handlar inte om växter för oss. Även underhåll måsta skötas. Våra ytterdörrar i trä har aldrig haft något bra ytskikt. Jag har en känsla av att alla säljer färg här men ingen vet något om färg och utbudet är stort för metall men inget vettigt finns för trä.
Så när dörren började flagna för ett år sedan så köpte jag lite färg i panik och målade om dörrarna. Men redan nu börjar de flagna igen. Så det blev en ny nedslipning av färgen.
Den nya ytan består av pigment som jag gör av stålull, vinäger och tee. Det är bara att blanda ingredienserna och låta stå i en till två dygn innan trät stryks med blandningen. Ju mer trät torkar ju mer träder den bruna färgen fram. När trät var torrt igen så la jag på två lager hårdvaxolja.
Efter som trät bearbetas fler gånger med grovt sandpapper så ser man många spår i trät. Det ger en yta som ser ut att tillhöra en väldigt gammal dörr.
Nu hoppas jag på jag valt rätt behandling av dörren så jag inte måste gör om det nästa år.


Efter som det är långhelg nu så passade vi på att åka och storhandla i går. Favoritstället är marknaden i Kalamata. Det blev både skaldjur, kött och frukt med hem från marknaden. Så nu kan vi äta gott i flera dagar.  

När guldet blev till sand!

PubliceratFörfattareLeif Fryle2 kommentarer

Igår vaknade vi till ett oväder utan dess like. Under natten hade jag sett att det blixtrade konstant väster ut över havet .Men nu var ovädret rätt över oss och vräkte ner hagelkulor över oss.

Foto: C Fryle

Haglandet höll på fram till lunchtid så vi fick hålla oss inne. Själv broderar jag en stor yta på mitt handarbete. Christina höll på att experimentera med lappteknik.

Hur mycket nederbörd det blivit blev svårt att ta reda på efter som hagelkornen slagit sönder regnmätaren. Men det var mycket som föll ner från himmelen och hagelkornen var upp till tre centimeter stora. Dom värsta skadorna var inte på döda ting. Men det är lite tråkigt att vår bil numera är småknottrig.

Att komma ut efter ovädret var en hemsk syn. 95% av alla våra växter har stora skador. Växter har alltid betytt mycket för Christina och mig. Och vi har väldig gott om dem.

Övre vänster: Stickling krukor och frökrukor var i stort sett totalförstörda. Många sticklingar går nog att rädda men de får börja om från början. Så det är en rejäl tidsförlust.
Övre höger: Grönsakslandet drabbades också hårt. De som stått ett tag och blivit stort går nog att skörda av. Men plantor som är ny utsatta är i stort sett helt borta. Plantor med tunna blad som sallad har nästan bara stjälkarna kvar.
Nedre vänster: Lite större prydnadsväxter som Agave, Mangave och Yucca. Kommer att ta flera år på sig innan skadorna repareras.
Nedre höger: Vi har massor av terrakottatråg och krukor med suckulenter i. Nu liknar det mest grötskålar.

Foto: C fryle

Vår nyanlagda krasseplantering som skulle hänga ner för en 15 meter lång mur och imponera på våra gäster under våren är numera bara en grön sörja.
Hur många arbetstimmar som gått förlorade är omöjligt att säga. Men det är flera hundra timmar och det kommer att ta väldigt lång tid att städa upp efter ovädret.

De som inte hunnit skörda sina oliver än har nog inga oliver kvar att skörda. Men de flesta lundar är färdigskördade som tur är.

Foto: C Fryle

I byn hade de också fått en del nederbörd, men efter som mycket kom som hagel så blev det nog inte så stora skador av strömmande vatten.

Julfrid hos Fryle:s i Mani

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Vår jul har hittills präglats av ett lugn. Vi har inte känt av någon julstress före jul.
På julaftonsmorgonen steg solen över bergen på en klarblå himmel. Så vi satte oss på vår favoritplats så här vid frukosttid på vintern. Medan vi njöt av solens värme och granola med yoghurt så spelade vi ett parti på vårt backgammonbräde.

Eftersom vi skulle ha gäster på eftermiddagen så passade vi på att röra oss lite redan på förmiddagen. Det bar av till grannbyn Stoupa på våra cyklar. Där satte vi oss och drack kaffe på en servering med bra utsikt över stranden. Det var inte många badare ute så tidigt på förmiddagen.

På hemvägen stannade vi och plockade mastik-kvistar som senare bands till en julkrans. Mastiken har massor av röda bär så här års så det passar bra till jul.

Innan vi började förbereda mat till våra gäster gick vi ner till stranden. I packningen hade vi glögg och kakor. Jag trodde vi skulle behöva något värmande efter julbadet. Men vattnet var inte särskilt kallt och solen värmde upp oss snabbt. Men det var gott med glögg ändå.
Efter julbadet var det dags för stök i köket. Julbuffén vi dukade upp innehöll både traditionell julmat och sådant som inte var så traditionellt. Våra gäster Elwira och Elias hade med sig en hel del godsaker. En riktigt god överraskning var Elwiras polska sallad. Den blev genast min favorit, men varken Christina eller Elias äter gröna ärtor så Elwira och jag fick ha den ifred. När det var dags att äta kom Renée ner från övervåningen och åt och umgicks med oss. Det blev en mycket trevlig kväll med god mat, många skratt och mycket värme.

Idag tog vi det lugnt på förmiddagen och sysslade lite med handarbete och trädgårdsskötsel.

Vid lunchtid tog vi cyklarna söder ut. Vi kom inte längre än till grottorna vid Katafygio, för Christina hade inte så mycket laddning på sitt batteri. Men det blev ju ändå perfekt för häftigare ställe att picknicka på är svårt att hitta.

Innan vi cyklade tillbaka hem så plockade vi vild purjolök som växer i massor efter vägen till Trachila. Eftersom där även växer pipört så fick en bukett följa med hem.
På hemvägen passerade vi stranden Pantazi. Där var det gott om folk som badade för att vara så här års.
Nu har solen precis gått ner så det är dags att stänga hönsluckan och sedan leta upp lite matrester i kylskåpet att fylla magen med.