Hemlös och övergiven

PubliceratFörfattareLeif Fryle2 kommentarer

För ungefär en vecka sedan satt det en kattunge på en mur några meter från vår tomt. Den skrek och skrek. Jag tänkte att den måste nog vara hungrig. Christina och jag diskuterade vad vi kunde göra för den lilla stackaren. Vi satte dit en skål med vatten och en med mat. Då blev den tyst i en halv dag sen började skriket igen. Vi gav den mer mat och den tystnade. Men när hungern slog till igen beslöt vi att mata den hemma i stället. För den var helt klart övergiven.
Jag gjorde en liten låda till hen som skulle bli hens nya hem. Men den föll inte så bra i smaken. Det finns ju så många bättre ställen på vår altan.

Kattungen gjorde sig snabbt hemmastadd på vår altan. Men långt ut i lunden ville den inte gå. Så hen fick bekanta sig med omgivningarna från min axel. Nu har katten blivit mycket djärvare och kan skutta efter oss i lunden och grönsakslandet. Men när jag går upp till containern och drar igång något skränande elektriskt verktyg så vill hen hem till sin altan.

Hen älskar att vara med Cristina och mig. Hen ska bli kliad och gnugga nos. Och helst ska hen ligga på ett bröst och sova.

Hittills har hen bara fått vara på altanen. Vi tänkte att där ska vara en trygga plats. Men när katten förstått och lärt sig att katter inte får vara på bordet så ska hen även få komma in. Men det är ju inte så lätt att hålla sig därifrån där alla läckra dofter kommer ifrån.

Idag var hen hos veterinären och vi var väldigt nyfikna på kön och ålder. Det första veterinären sa var att det var en vacker lite kattflicka. Vi hade bestämt namn innan. Om det var en pojk så skulle han heta Carex. Men nu fick det bli Dotty.
Vikten var 650 gram och åldern ca: 3,5 månader. Vi trodde att hon var mycket yngre. Men det är kanske inte så konstigt efter som hon kom till oss undernärd.
Nu när hon blivit avmaskad och fått medicin mot ohyra och kvalster så kommer hon bli Agios Nikolaos coolaste katttjej .

Midsommarens godsaker!

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Midsommaren här i södra Peloponnesos har varit väldigt het. Det är därför jag sitter inne på mitt kontor nu med AC/ på högsta effekt. Vi får utnyttja tidiga mornar och sena kvällar till att vara utomhus.

Någon svensk traditionell midsommarmat har det inte blivit. Men vår första melon har vi skördat. Och melon får vi äta mycket i sommar. Jag gissar att vi har ungefär 30 på gång i grönsakslandet.

Min midsommarlunch saknade både sill och nubbe. Egna odlade grönsaker, mykonoskorv med egengjord dijonsenap och en alkoholfri öl var inte så dumt det heller.

 Till eftermiddagsfika smakade vi på vår melon. Vi förstod redan innan att den skulle vara god. Dån låg inne på köksön i några timmar för arr svalna lite och hela husen luktade söt melon.
Till den goda melonen drack vi kallbryggt kaffe. Det är en ny sorts kallt kaffe vi börjat med. Vi mal 100 gram espresso-bönor och blandar det med en liter vatten sen får det stå i kylen i 24 timmar innan vi silar det. Några isbitar och en skvätt mjölk i kaffet så är det en god svalkande drink.

Till kvällen var huvudnumret en riktigt stor regnbågsforell. Till det åt vi rostade potatis som vi inte odlat själva. Vår egenodlade goda potatis har tyvärr tagit slut. De två sorterna vi har i grönsakslandet nu utvecklas dåligt och kanske bara duger till sättpotatis. Till efterrätt blev det jordgubbar. Vårt jordgubbsland är inte stort men det har försörjt vårt jordgubbsbehov sedan slutet av januari. Du när det är så här soligt och jättevarmt får gubbarna extra god smak.
Vinet blev något grekiskt som vi inte provat förut. Det var halvbra. Lättaste stället att hitta bra vin till överkomliga priser i Grekland är på Lidl. De har riktigt goda vinner till fantastiskt låga priser.

foto: C Fryle

Vi fick användning för vår överblivna regnbågsforell.
Vi hörde mycket skrik från ödetomten på andra sidan vår grusväg. När vi skulle cykla i väg en runda så satt där en lite kattunge på muren och ropade efter mamma. Den ropade nog förgäves. Kanske har hon strukit med på stora vägen.
När vi kom hem igen så skrek fortfarande kattungen så vi satt ut lite mat och vatten till den.
Nu har den följt med oss hem och adopterat oss.
Den bor uppe vid vår container och har nu varit med mig två mornar och byggt ett hönshus.
Så det där beslutet att vi inte skulle ha några husdjur ser ut krascha totalt.
Nu ska jag ut till katten med en liten bit forell.

Helga vilodagen!

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Visst behöver jag vila någon dag då och då. Och idag är det söndag och de kristnas vilodag. Men jag räknar mig inte som kristen, så jag kör på som vanligt.
Och idag startade jag tidigt med att baka bröd på min surdeg. Redan i går kväll satte jag en fördeg och innan frukost knådade jag ihop en rejäl deg. Den fick jäsa i vårt teknikskåp i några timmar innan bakning i ugnen. I teknikskåpet finns en dator, en UPS, en larmenhet med mera. Det ger en god perfekt värme att jäsa i. Och dagens deg blev bättre jäst än någon gång tidigare.

Medan degen stod på nedervåningen och skötte sig själv gick jag upp till övervåningen och började med städningen. Våra första betalande gäster kommer på tisdag och då ska det vara superrent. Torka ytor som bord, sängbord, handfat, diskbänk med mera går fort. Men glas i fönster, duschvägg och speglar är besvärligt. Speglarna fixar jag blickssnabbt. Men duschväggen har alltid hårt sittande kalkavlagringar som måste förputsats med ett surt medel. Och nu hade det suttit där i över en månad så det fick gnuggas rejält. Fönster och glasdörrar har en in- och utsida och insidan är inte mycket att orda om. Men regnet här innehåller alltid mineraler från bergen eller Afrikas öknar. Så det krävs en extra avsköljning innan man går på med fönsterputs.
När Christina har bäddat och hängt fram handdukar så ska jag fixa golven. Men det blir nog inte förrän i morgon.

Medan jag var i gästvåningen skötte Christina tvätten. Det blir lite extra tvätt med uthyrningen.

Christina pysslade också om grönsakslandet och skördade. Nu börjar det ge rejält med mat till vår förtjusning.

Det blir lite över som vi delar med oss av till våra grannar och andra förbipasserande. Men i år är de väldigt få som går på vår lilla väg. Vårt grannhotell har inte en enda gäst än. Det är sorgligt.

En kaffepaus måste vi också ha på förmiddagen. Frappén är säkrast att göra före nästa arbetsmoment eftersom samma verktyg används där. Och jag vill inte ha kaffe som smakar tvål.

Igår löste jag upp lite hårdtvål för att göra flytande tvål av. Hårdtvålen har Christinas dotter Filippa gjort av vår olivolja. Den blev fantastiskt bra. Det blev det lite tvålflarn över som är utmärkt råvara till flytande tvål. Jag löste upp tvålflingorna igår och blandade med vatten Idag mixades blandningen en stund och då insåg jag att den var för tunn, så jag måste lösa upp lite mer flarn och blanda i. Så i morgon får jag mixa igen och se om det blir bra.

Efter lunch behövde jag lite återhämtning så jag tog mig till Gnospi för att ta mig en tupplur och ett bad. Men där var så mycket folk så det var svårt att få den rätta ron till att sova.  Så efter 20 minuter på landbacken hoppade jag i för att simma 600 meter i ett alldeles lagom tempererat vatten.

En regnfri cykeltur till Stoupa

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Väderprognoserna har lovat regn nu i över två dygn. Den samlade mängden som fallit hos oss har varit omätbar. Det är lite tråkigt för vi önskar oss verkligen regn som kan fylla på växternas förråd.
Himlen har i alla fall varit molnig och det är väldigt skönt bara det.
Så i det perfekta cykelvädret tog jag mig en tur till Stoupa.
Cykelbanan dit går strax nedanför vårt hus alldeles i kanten av havet. Kusten är hög och stenig på de flesta ställen. Men det går att komma ner och bada för den som känner till stigarna.

Tre nya huskroppar har dykt upp alldeles vid sidan cykelbanan. De är säkert för uthyrning. Varje huskropp har en väl tilltagen pol. Så det blir nog inga budgetställen.
Man får inte bygga närmare än 100 meter från havet. Dessa hus ligger betydligt närmare. Men det är klart att längden till havet beror ju på i vilken vinkel mellan objekten man väljer att mäta i.

Det finns andra hus lika nära vattnet som antagligen är betydligt billigare att hyra. Men då får man ingen pol förstås.

När jag närmar mig Stoupa så cyklar jag genom några olivlundar. Här finns det många djur som har sin hemvist. Får, getter, kalvar, kaniner, kalkoner och höns. Idag var jag mest intresserad av hönshusen för att se om jag har något att hämta till vårt hönsprojekt. Men jag tror inte jag såg något jag kommer att ta efter.

I Stoupa brukar det ha fyllts på med massor av turister så här års. Men i år är det glest än så länge.
Jag läser en del på sociala medier om turister som flyger till medelhavet. Många spyr ju galla över dem som om de skulle riskera sina egna liv och sprida smitta till hela svenska folket när de kommer hem. Jag tycker det är överdrivet och saknar riskanalys. Risken är betydligt större om du åker tåg, spårvagn eller tunnelbana i Sverige.
När du flyger till medelhavet så är du och dina medresenärer ny testade för covid. Restriktionerna är mycket hårdare i Grekland än i Sverige. Och personal du möter på hotell och taverner testar sig två gånger i veckan. Så det finns många mycket värre saker man kan göra.

På Stoupas kändaste strand Kalogria brukar man knappt se sand för alla solstolar. Men nu är set betydligt färre solstolar och ändå är de flesta tomma.

Kalogria camping är populär och här brukar det vara smockfullt. Det kommer det nog bli bara grekerna börjar semestra.
Jag tror campingarna i Grekland har rätt låg standard. Men här på södra Peloponnesos är det många som ställer upp sina husbilar lite här och var. Sötvattenduschar och dricksvattenkranar finns nästan överallt så varför betala en campingavgift.

Efter som jag inte lyckades bli regnvåt på min cykeltur så övertalade jag Christina att ta en blöt simtur. Så nu är jag trött i axlarna efter ett hårt pass.

Vardag i olivlunden

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Det finns mycket man kan fördriva tiden med i vår olivlund, som också är vårt hem.
Igår kände jag mig tvingad att laga en vattenläcka. Som tur är det sällan som jag behöver reparera saker som hör till huset.
Grekisk vatteninstallation är ett sorgligt kapitel. Oftast är det dåliga installationer med dåligt material. Jag tror det finns få länder som har så stora vattenförluster som Grekland.
Vattnet till min solvärmepanel är T-kopplat till ett vattenutkast. Tyvärr så hade de tagit i lite för lite på rörlängderna innan de gjöt plattan. Så T-kopplingen hamnade knappt ovanför cementen. Och rören var fixerade i ett läge som var en bit från 90 grader. Och det vet ju alla hur svårt att få till en sådan koppling bra.
Efter som det läckt lite en längre tid så var det lätt att bila fram rören i den porösa cementen.
Nu sitter det två raka kopplingar där t:et satt. Och T-kopplingen sitter servisvänligt en halv meter över marken. Och inte en droppe kommer från några av kopplingarna längre.

Före reparationen.

Idag klädde jag på mig långbyxor och stövlar och gick några hundra meter till en öde fruktodling och pallade ett gäng citroner.
I den här värmen behöver vi dricka mycket och jag är väldigt förtjust i citronvatten.
Citronerna som är ekologiska står sig länge i kylskåpet men möglar väldigt fort om de ligger framme i värmen.

Innan frukost han jag göra min sista olivflugefälla för i år.
Det kommer bli ett fullskaleexperiment 90 träd 90 fällor.
Funkar de inte får jag spruta träden med lera nästa år.

Efter frukost var det dags att cykla till Stoupa för att hämta post. Vi har ett postfack där. Det kostar inte många euro om året. Och efter som ingen har brytt sig om att kräva en årsavgift de två sista åren så är det nästan gratis.
Till posten kan cykla gärna och ofta för cykelbanan dit går fantastiskt vackert ända nere vid havet.

Fram åt eftermiddagen grävde jag upp lite vitlök för att göra plats åt tre melonplantor. Men det visade sig att vi endast hade en på lager. Men jag tror det räcker med de arton plantorna som står i grönsakslandet.

Det är risk för regn så mycket måste plockas in. Och de torkade jordgubbarna ska helst förbli torra. Efter regnet så ska vi fylla ollan med tomater. Soltorkade tomater vill vi ha tillgång till hela året.

Innan det är dags att gå in och laga middag så är det härligt med en dusch i uteduschen.
Här behöver jag inte vänta på varmvattnet som jag måste göra i inne-duschen. Fast under vintern är jorden kallare. Då värms inte vattnar i den nedgrävda slingan.