Kategori: Photo

Var man borde och vad man gjorde

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Så här på första maj borde vi vara ute och protestera mot världens orättvisor. Men i stället så gick Christina och jag en lång promenad i omgivningarna.
>>Vår promenad

Vi började med en uppstigning på 250 meter. Det borde inte fresta på så mycket. Men nu blommar olivträden och då får jag svårare att andas. Så det var lite jobbigt i början men det lättade snart.

På andra sidan huvudvägen från vårt hus står ett träd och blommar vackert rött nu. Det är ett lampborstträd Callistemon. Sådant har vi inte i vår trädgård. Men vi har många buskar som får röda miniatyrborstar.

Andra växter har andra sorters borstar. Dessa kanske inte är lika tilltalande. Men kanhända blir det så småningom något vackert av dessa larver.

När vi nått 250 meter över havet så tog vi en paus vid ett kapell som ligger i en bergsbrant. På båda sidor om kapellet finns ingångar till en stor grotta. Men vi stannade på utsidan och njöt av den fantastiska utsikten.

På bergväggarna vid kapellet växer fullt med korintklocka Campanula topaliana.

Efter pausen började nedstigningen. Våren har varit torr så många växter börjar redan vissna. Men tydligen hittar fjärilarna ändå lite godsaker i sista stund. När det gäller djur så är jag inte villiga att skriva in några namn. Det skulle antagligen bli helt galet.

Ytterligare ett kryp vi hittade efter vägen. En vårtbitare kanske. Men det är en grov gissning. I alla fall har vi många insekter med sådana här hoppben, och jag kan inte namnet på en enda.

Coronaeffekt på pixlar

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Vi är väldigt mycket hemma nu när COVID-19 härjar. Då blir det mycket gjort i trädgården. Men jag kan ju inte gräva upp hela trädgården för at ha något att göra. I köket bakas det mer än vanligt. Men bakar gör nog alla andra också, för jästen är slut i de affärer jag besökt. Så nu har jag återupptagit en hobby. Arbeta med bilder i Photoshop. Men jag är väldigt ringrostig och många uppdateringar har skett sedan sist. Så det finns många nya funktioner att testa. Och nätet är fullt med photoshoptrix.

00001

Ett mycket användbart verktyg är smart lagningspensel. Det tog bara någon minut att få bort kraftledningen.

Här har jag skapat vattenpölar på marken. Det är inte särskilt komplicerat om man kan hantera lager och lagermask.

Att lägga ihop tre bilder kräver inte mycket i Photoshop. Däremot kräver det mer vid fototillfället. Ett stabilt stativ, ett jämt ljus över tiden och manuella inställningar på kameran.

Här har jag lagt två bilder över varan och gjort barkunden på underlagret (fotografen) vitt och sedan blandat överlagrat (blommor) i rasterläge underlagret.

Denna bild är ungefär gjord som föregående med undantag att jag maskat ut surfmännen med vattenspegling var för sig. Sedan har jag flyttat männen så de hamnar bättre i bilden. Sen har jag blandat männen med en solnedgångsbild.

Här har jag använt ett perspektivförvrängnings verktyg. Det är nog mer tänkt fixa till bilder som i kameran fått ett konstigt perspektiv. Men det går ju som här att användas tvärtom också.

Ovanliga och vanliga färgvariationer i naturen

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Balkansippan (Anemone blanda) ser vi ofta i olika färger i naturen. Från vitt till olika blåviolett nyanser är väldigt vanligt.

Grekisk blåstjärna (Scilla messeniaca) växer bara på ett ytterst litet område i Grekland. Även om växten är ovanlig så har den en vanlig färg och den är från svagt blå till starkt blå.

Ibland kan man hitta några unika exemplar i en avvikande färg som den här vita formen.  Att du ska få se en vit grekisk blåstjärna om du är på rätt plats och i rätt tid är inte allt för osannolikt.

Foto: C Fryle

Knöliris (Moraea sisyrinchium) har också en naturlig violett färgvariation.

Foto: C Fryle

Men att hitta en helvit knöliris är nog rätt så unikt. Men den turen hade mina vänner och jag igår.

En svårhittad mandel i spenaten

PubliceratFörfattareLeif Fryle1 kommentar

Igår när vi var i Pigi såg vi ett rosa skimmer en bit bort efter en bergssluttning. Mandelblom tänkte både Christina och jag. Där mellan träden ville vi vandra. Så idag tog vi bilen för att hitta en väg dit.

På kartan hittade vi två tänkbara vägar. En från norr och en från söder. Vi började med den södra vägen som går åt nordost från Platsa. Det var en rätt dålig väg, men min bil har bra frigång och stora hjul, så vi tog oss fram i lugn takt. Några hundra meter från det täta beståndet av mandelträd fick vi kliva ur bilen och gå. Den genaste vägen spärrades av en brant ravin. Men det gick fint att runda ravinen längst in i dalen. Men där var det åter stopp ett par hundra meter från mandelträden. Denna gång var det tät buskvegetation som hindrade oss.

Men vi var inte så ledsna för det. Vi hade ju just kört genom ett fantastiskt parti mandelträd som ligger precis öster om Platsa. Detta område är rätt flackt och inte alls lika lätt att se från stora vägen.

Här kunde vi gå länge och studera de olika träden.

Blomstorlek och blomfärg är väldigt varierande. Men jag kanske har fel om att alla träd är mandelträd. Kanske är det olika arter av Prunus.

En halv halvö

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Nu har vi undrat i några år hur det ser ut på halvön utanför Trahila. Idag packade vi en lunch för att äta den längst ut på halvön. Vi trodde inte man skulle hitta något ställe där man kunde komma ner till vattnet på grund av de branta klipporna. Men det dröjde inte länge förrann vi hittade en stig ner till en vacker badplats som vi kommer att besöka den dagen då vattnet är tillräckligt varmt.

Efter besöket nere vid badviken så traskade vi vidare genom vackra olivlundar för att hitta en stig ut till de yttre delarna. Det blev många försök att ta oss genom snår av Mastic och andra taggiga buskar. Men vi hittade tyvärr ingen väg ut. Så det får förbli en vit fläck på vår karta.

Vi fick vända och gå till ett annat ställe för vår lunch. Beslutet blev att klättra upp till det vackra kapellet Εκκλησία Παναγία Κουβάτσου. Vi såg på håll att det var några andra där. Men platsen är stor så vi skulle få plats alla. Men när vi kom i närheten så börjar det smälla av gevärsskott. Och det var ju inte så rogivande. Så vi tog ett nytt beslut för vår lunch.

Så vi började vandra upp på en annan hög kulle med några ruiner på. Där var sagolikt vackert men ingen särskild bra utsikt. Så det blev att leta upp ett nytt lunchställe.

Vårt val blev en parkbänk efter bilvägen till Trahila. Inte är det den mysigaste platsen men utsikten är magnifik. Mysighet betyder inte så mycket när magarna skrek efter våra spenatpajer.

Innan vi åkte hem så gjorde vi ett stopp vid de branta klippväggarna. Där växer det ett överflöd av Allium ampeloprasum. Vild purjo det är nästan för bra för att vara sant.