Så här på första maj borde vi vara ute och protestera mot världens orättvisor. Men i stället så gick Christina och jag en lång promenad i omgivningarna.
>>Vår promenad
![](https://usercontent.one/wp/fryle.se/wp-content/uploads/2020/05/grott-10-1024x1024.jpg?media=1710576740)
Vi började med en uppstigning på 250 meter. Det borde inte fresta på så mycket. Men nu blommar olivträden och då får jag svårare att andas. Så det var lite jobbigt i början men det lättade snart.
![](https://usercontent.one/wp/fryle.se/wp-content/uploads/2020/05/grott-4-882x1024.jpg?media=1710576740)
På andra sidan huvudvägen från vårt hus står ett träd och blommar vackert rött nu. Det är ett lampborstträd Callistemon. Sådant har vi inte i vår trädgård. Men vi har många buskar som får röda miniatyrborstar.
![](https://usercontent.one/wp/fryle.se/wp-content/uploads/2020/05/grott-5-1024x1024.jpg?media=1710576740)
Andra växter har andra sorters borstar. Dessa kanske inte är lika tilltalande. Men kanhända blir det så småningom något vackert av dessa larver.
![](https://usercontent.one/wp/fryle.se/wp-content/uploads/2020/05/grott-22-706x1024.jpg?media=1710576740)
När vi nått 250 meter över havet så tog vi en paus vid ett kapell som ligger i en bergsbrant. På båda sidor om kapellet finns ingångar till en stor grotta. Men vi stannade på utsidan och njöt av den fantastiska utsikten.
![](https://usercontent.one/wp/fryle.se/wp-content/uploads/2020/05/grott-7-1024x708.jpg?media=1710576740)
På bergväggarna vid kapellet växer fullt med korintklocka Campanula topaliana.
![](https://usercontent.one/wp/fryle.se/wp-content/uploads/2020/05/grott-9-1024x1024.jpg?media=1710576740)
Efter pausen började nedstigningen. Våren har varit torr så många växter börjar redan vissna. Men tydligen hittar fjärilarna ändå lite godsaker i sista stund. När det gäller djur så är jag inte villiga att skriva in några namn. Det skulle antagligen bli helt galet.
![](https://usercontent.one/wp/fryle.se/wp-content/uploads/2020/05/grott-8-1024x1024.jpg?media=1710576740)
Ytterligare ett kryp vi hittade efter vägen. En vårtbitare kanske. Men det är en grov gissning. I alla fall har vi många insekter med sådana här hoppben, och jag kan inte namnet på en enda.