Flitens lampa i Fryle House!

Så värst flitig med mitt bloggande har jag inte varit den sista tiden. Inte med så mycket annat heller. Men simma våra tusen meter försöker vi i alla fall göra varje dag.  Favoritsträckan är den ut till ön utanför Kardamýli. Det kräver att vi måste åka några kilometer med bil innan vi får sänka våra kroppar i medelhavet. Anledningarna att åka till Kardamýli har ökat brutalt.
En dag när jag skulle hämta min post i postfacket på postkontoret i Stoupa, stod det på dörren att postkontoret upphört och posten gick numera till kontoret i Kardamýli. Det är ett grekiskt sätt att hantera logistiken. Man lägger ner utan att tänka på konsekvenserna. Nu är nog över 10 byar utan post för någon postutkörning från Kardamýli existerar inte än i alla fall.

Annars är det mest sysselsättningar som kan göras i skuggan eller inomhus. Både Christina och jag har broderat mycket den sista tiden. Christina gör mycket finare arbeten än jag men jag har minst lika roligt.

Trädgården kräver en del. Nu har den det jobbigt. Alla växter trivs inte så bra när temperaturen närmar sig 30 grader. På tidiga mornar och sena kvällar försöker vi sköta trädgården så alla växter ska trivas och överleva.

Melonerna växer på sig snabbt, vi har många av olika sorter men än dröjer det några dagar tills vi kan skörda den första.

Vindruvor har vi haft otur med förr om åren, nu har vi två rankor som vi strax kan börja skörda.

Päronen är nog också strax färdiga för skörd.

I kväll ska jag skörda en butternutpumpa och göra chips av. Baba ganush är gott så jag skördar nog lite aubergin också.

Vi roar oss också. Nu är nästan inga av våra deltidsboende vänner kvar här i Mani. Dom åker hem när värmen kommer. Men vi har ett par riktigt goda vänner som bor i närheten. Elvira och Elias driver mäklarfirma så de måste vara på plats här. Det är tur för oss att några känningar finns kvar över sommaren.
För några dagar sedan bjöd de på födelsedagskalas i Mavrovouni. Det blev en riktigt glad och trevlig kväll på östsidan av Manihalvön.
 https://husigrekland.se/

Service till våra gäster är något som tar lite tid. Men det är ingen belastning. Det är bara roligt att kunna ge tips på både det ena och det andra.
Vi har just kollat upp nästa vårs flyg till Kalamata från Norden. Och där finns några positiva nyheter. Aegean flyger ungefär som vanligt från Stockholm och Köpenhamn till Kalamata. Nytt är att de också flyger Göteborg Kalamata med riktigt bra flygtider. Just nu är priserna väldigt låga.
SAS börjar flyga Stockholm Kalamata. Priset på SAS.se var väldigt billigt men hos en förmedlare var samma resa hutlöst dyrt. Så sök din resa både på flygbolagets site och hos en förmedlare för att få bästa priset.
Sen får man inte glömma klimatkompensera för att lätta på flygskammen.

Idag har vi roat oss med att släppa in våra tio små kycklingar i stora hönsgården till de två lite större Ayam cemani Kycklingarna. Mötet mellan kycklingarna gick rätt bra. De två stora tröttnade snar på att jag de små.
I kväll när solen gått ner så kanske Christina och jag får jaga småkycklingarna om de inte har haft vett på att gå in i hönshuset.

En vecka med floran i fokus

Nu har vi haft en intensiv vecka med många gäster som vi lotsat runt i intressanta växtlokaler på Manihalvön. De som tittat på alla sköna växter är medlemmar i Sällskapet Trädgårdsamatörerna. Christina och jag har lagt ner mycket tid på att planera och boka med mer. Jag tycker att det har fungerat riktigt bra. Det är inte bara Christinas och min förtjänst utan de 26 resenärerna som hade tagit sig hit från kalla Norden var fantastiska och vi hade så trevligt ihop. Det enda som fungerade lite illa var ett hotell som inte hade någon som helst koll på bokningen. Och de vägrade ta betalning med kort. Men vi kunde sätta in pengarna på ett tyskt konto sa de. Det blev många botanikstopp på de mest skiftande platser för att ringa in så många olika miljöer och olika växter som möjligt.  

Det var meningen att vi skulle starta resan från Kalamata tidig eftermiddag och köra den vackra vägen över bergspasset till Mystras. Men flygtiderna ändrades och vägen över passet var stängd på grund av ras. Det blev att ta sig en lång men snabbare omväg till första hotellet för att äta en sen middag innan det var dags att krypa ner mellan lakanen.

Vi startade vår första botanikdag med två vandringar i raviner nära Mystras. Dagen efter blev det en vandring inne på Archaeological site of Mystra. Det är en väldigt häftig by med många kloster och kyrkor. Och naturligtvis en väldigt trevlig flora.
Sen gick resan vidare nedåt, ända ner till sydspetsen för att vända och göra det sista dagarna i närheten av vår hemby.

Resenärerna fick se alla de växter vi planerat att de skulle få se och många andra.

Själv hade jag varken ro eller tid att undersöka floran så noga. Jag körde min egen bli och servade resenärerna så gott det gick. Det var ett bra beslut att ha en följebil. Det underlättade mycket när jag skulle hämta vilsekomna resenärer. Det hände bara en gång och de hade hittat rätt själva men det hade kanske blivit jobbigt och sent.
Sen skulle lunchpaket hämtas och dricka köpas med mer.  Det sparade tid att inte bussen inte behövde köra runt och fixa detta.
Busschauffören kunde koncentrera sig på botanikstopp, hotell och tavernor. Och det gjorde chauffören med absolut högsta betyg. Bättre busschaufför har vi aldrig anlitat tidigare.

Nu har resenärerna återvänt till Norden och Christina och jag får nog börja tänka på att banta. För ätit har vi sannerligen gjort av enorma portioner på de grekiska tavernorna.

Ett Stort tack till alla deltagare på resan som gjorde veckan till en vecka att minnas med glädje.

Borta bra men hemma bäst!

”Borta bra men hemma bäst” så har jag aldrig tyckt det varit. Snarare är det så att hemmet blir bättre av att jag kommer bort ibland och får lite omväxling och nya intryck.
Så i slutet på förra veckan så tog vi en kort tur med två övernattningar. Resan gick först söder ut där vi körde så långt ut det går att köra på det grekiska fastlandet. Vill man komma längre så kan man gå till fyren som finns längst ut på udden. Men vi nöjde oss med att ta oss till ruinerna av ett gammalt romerskt bad.

Att vi åkte hit ned till söder beror mest på att vi ska vara värdar för en botaniskt resa om några veckor. Det känns så mycket tryggare att ha kontroll po växtlokaler bokningar och annat.
Här längst ner i söder finns några intressanta platser för de som gillra växter. En kulle där det växer tulpaner är inte så dumt att få se. Vi såg massor med tulpanblad stick upp ur jorden så det verkar lovande.

Bara en liten bit norr om tulpanerna finns en vidsträckt platå där det växer massor med anemoner. Vi hittade två arter nu. Så jag gissar att det ska finnas mycket kvar i alla fall av den ena när våra resenärer är där. Även orkidéer borde de finnas mycket mer av om några veckor. Själv hittade jag bara en som redan var i blom.

Första natten stannade vi i Gythio. Det var som vanligt ett mycket trevligt stopp. Tyvärr så var vår favorittaverna under renovering. Men jag fick också lite renovering av huvudet. Bara utsidan dock och det som växer som ogräs på hjässan blev kapat till hälften.
Vi han också med en lite fotorunda i solnedgången och fotograferade de charmiga och förfallna husen som ligger efter bergssidan.

Dagen efter åkte vi vidare upp till Mystras. Vi tog omvägen om det danska smuggelskeppet som blir mindre för varje gång vi passerar här.  I Mystras såg vi de mest fantastiska olivlundar. Var enda kvadratmeter var täckt av blommor.

Vi stannade också till på några ställen vi ska besöka på vår gruppresa. Vi körde upp i den undersköna ravinen som går mellan Kalamata och Mystras. Där träffade vi på en gammal bekant. En engelsman som gillar att klänga på berg. Han finns faktisk med på bilden någonstans högt upp på klippan.  

På hemvägen körde vi i en vid båge norr ut innan vi landade på Kalamatas flygplats där vi hämtade upp en dotter innan vi körde hem.

Även här hemma blommar det för fullt så idag körde vi upp till Plats för att se hur långt mandelblommen har kommit. Den verkar vara mitt i nu. Några träd är överblommande och andra har inte slagit ut än.

Mycket att fira!

Igår firade vi min födelsedag. Det är en dag att tänka tillbaka på livet och speciellt på det senaste året. Dagen före min födelsedag i fjol kom jag hem från Sverige där jag hade varit på strålbehandling i över två månader. Den dagen var en av de bästa i mitt liv.

Foto: C. Fryle

Även gårdagen blev mycket fin. Christina väckte mig på morgonen med en bricka fylld av paket och en liten vinterbukett från trädgården.

Foto: C. Fryle

Presentutdelningen fortsatte under dagen. Christina hade inte riktigt fått färdigt verktygslådan för brodöser. Men den hann bli klar under förmiddagen. Nu kan jag kanske hålla ordning på mina nålar, trådar med mera.

Foto: C. Fryle

Vi åkte till Kardamýli och åt en födelsedagslunch. Jag tror att de har världens godaste hamburgare på Kritamos.

Eftersom jag fått misopasta i ett av paketen (den är väldigt svår att få tag på här) så lagade jag en japansk auberginerätt. Miso- och honungsmarinerad rostad aubergine. Denna rätt tycker jag är fantastisk god. Den är inte särskilt svårlagad men innehåller många moment. Vill man inte laga den själv så kan man gå till restaurang Nami i Varberg och beställa in den med massor med annan god japansk mat.

Till auberginen drack vi ett grekiskt vin, Montenero, som vi köpte i en butik i Stoupa under dagen. Grekland är inte så kända för sina goda viner. Men dom finns och odlarna blir bättre för varje år på att framställa bra viner. Det vi köpte kommer från Nemea som är Peloponnesos stora vindistrikt. Vi blev riktigt nöjda med smaken.

Julfrid hos Fryle:s i Mani

Vår jul har hittills präglats av ett lugn. Vi har inte känt av någon julstress före jul.
På julaftonsmorgonen steg solen över bergen på en klarblå himmel. Så vi satte oss på vår favoritplats så här vid frukosttid på vintern. Medan vi njöt av solens värme och granola med yoghurt så spelade vi ett parti på vårt backgammonbräde.

Eftersom vi skulle ha gäster på eftermiddagen så passade vi på att röra oss lite redan på förmiddagen. Det bar av till grannbyn Stoupa på våra cyklar. Där satte vi oss och drack kaffe på en servering med bra utsikt över stranden. Det var inte många badare ute så tidigt på förmiddagen.

På hemvägen stannade vi och plockade mastik-kvistar som senare bands till en julkrans. Mastiken har massor av röda bär så här års så det passar bra till jul.

Innan vi började förbereda mat till våra gäster gick vi ner till stranden. I packningen hade vi glögg och kakor. Jag trodde vi skulle behöva något värmande efter julbadet. Men vattnet var inte särskilt kallt och solen värmde upp oss snabbt. Men det var gott med glögg ändå.
Efter julbadet var det dags för stök i köket. Julbuffén vi dukade upp innehöll både traditionell julmat och sådant som inte var så traditionellt. Våra gäster Elwira och Elias hade med sig en hel del godsaker. En riktigt god överraskning var Elwiras polska sallad. Den blev genast min favorit, men varken Christina eller Elias äter gröna ärtor så Elwira och jag fick ha den ifred. När det var dags att äta kom Renée ner från övervåningen och åt och umgicks med oss. Det blev en mycket trevlig kväll med god mat, många skratt och mycket värme.

Idag tog vi det lugnt på förmiddagen och sysslade lite med handarbete och trädgårdsskötsel.

Vid lunchtid tog vi cyklarna söder ut. Vi kom inte längre än till grottorna vid Katafygio, för Christina hade inte så mycket laddning på sitt batteri. Men det blev ju ändå perfekt för häftigare ställe att picknicka på är svårt att hitta.

Innan vi cyklade tillbaka hem så plockade vi vild purjolök som växer i massor efter vägen till Trachila. Eftersom där även växer pipört så fick en bukett följa med hem.
På hemvägen passerade vi stranden Pantazi. Där var det gott om folk som badade för att vara så här års.
Nu har solen precis gått ner så det är dags att stänga hönsluckan och sedan leta upp lite matrester i kylskåpet att fylla magen med.