En laglig vandring

I dessa tider krävs det lite extra för att vara laglig. I vårt fall så måste vi i förväg skriva ett intyg på vad vi ska göra om vi rör oss utanför tomten. Så vid gårdagens promenad undertecknade vi varsin deklaration som fick följa med oss ut.

Vi började gå upp för backen på andra sidan huvudvägen från Fryle House. En bit upp i backen så passerar vi yogacentret Spirit of Life. Där får vi alltid ett lika trevligt bemötande av de tre små hundarna som följer oss så länge deras staket tillåter.

När vi kom ut i den vilda terrängen hittade vi en ovanligt färgstark busksalvia (Salvia fruticosa). Några kvistar fick följa med oss hem och förhoppningsvis får dessa rötter så småningom.

En hel del växter är på början av sin blomning.
Vänster: Kretacistros (Cistus creticus) har väldigt vackra cerise-rosa pappersaktiga blommor.
Höger: En annan cerise-rosa blomning har judasträd (Cercis siliquastrum). Det är ett träd som sticker ut med sin täta blomning på bar kvist.

Vänster: Rosenfibblan (Crepis rubra) är allmänt förekommande och växer ofta i grupper på några kvadratmeter. Det är fantastiskt vackert.
Höger: När vi kom ända ner på stranden så stötte vi på denna strandvallmo (Glaucium flavum). Den är inte jättevanlig men vi har ett stort parti vid strandvägen söder om byn. Den gula blanka blomman mot det silvergrå vågiga bladverket är mycket tjusigt.

Vi såg även annat än växter på vår promenad. Och en bister tjur såg oss. Kanske var det tur att repet han tjudrats i inte var längre än det var.

Vi passerade också en hel del hus. Och efter som nästan alla tomter är muromgärdade så ser man tomtens utformning. I Sverige har de flesta tomter en praktisk och begriplig utformning. Så är det inte i Grekland. Här har tomterna oftast många vinklar. Själv kan jag inte säga hur många vinklar vår tomt har. Men det är gissningsvis över trettio. Men det finns ju undantag som den här tårtbiten.

Coronastorm

När olivträden är extra grå så beror det på starka vindar som vänder bladens baksida uppåt. Här kommer vinden nästan alltid från bergen och drar ut över havet. Så att vara i trädgården är inte särskilt mysigt idag. Och utanför trädgården kan jag inte gå nu när coronaviruset härjar. Så jag får vackert stanna inne.

Foto: C Fryle

Så idag har jag återupptagit brödbakandet. Jag tror det var 37 år sedan jag bakade sist. Jag tog hjälp av ett recept i Nya Annas mat. Sidan 312 ”Ett fantastiskt bröd”. Det är en rätt så kladdig historia att baka detta bröd. Men det är det värt för det blir supergott.
Länk till receptet>>
http://www.annasmat.se/brod/det-fantastiska-brodet/

Foto: C Fryle

Här vill det till att inte sätta fingrarna i smeten, för då får man inte loss dem! Jag fördelade det med degskrapa och osthyvel. Sen lyfte jag det försiktigt till bakplåten.

Foto: C Fryle

Efter jäsning och gräddning har vi fått en vacker liten hög.

Foto: C Fryle

Det hör inte till vanligheterna att vi äter bröd till eftermiddagsfikat. Men idag gick det inte hålla sig. Med nybakt bröd och vår egen fantastisk goda olivolja blev det bättre än vilken bakelse som helst.

Eftersom vi nu har nybakt bröd så passade jag på att förbereda en middag som passar att ha bröd till. Så ikväll äter vi chili con carne!

Husarrest i Fryle House

Google har inte fotograferat vårt hus än

Nu ska smittspridningen stoppas i Grekland. Inte för att jag har hört att några har blivit smittade här i Mani. Men från och med idag gäller utegångsförbud. Men jag har utvidgat mitt inne till allt innanför tomtgränsen.
Behöver man röra sig i samhället så ska man fylla i ett formulär eller sms:a vad för ärende man har. Och det är rätt strikta regler på vilka ärenden som accepteras. Bryter man mot dessa så kan man få rejäla böter. Så Christina och jag har hållit oss innanför tomtgränsen idag och pysslat med lite av varje.

På förmiddagen skördade jag massor av koriander som jag frös in. Det tog lång tid. Men med en spännande ljudbok av Peter May i örat så kunde de gärna ha tagit ännu längre tid.
Några plantor får stå kvar och ge frö. Korianderfrö verkar inte vara något som säljs i Grekland.

Eftersom jag hade ingredienser hemma till en thailändsk slaw så använde jag lite färsk koriander till denna utsökta sallad. ICA.se har receptet.

Sen var det dags för en enkel lunch och en välbehövlig stund i hängmattan.

På eftermiddagen var det dags att ta itu med ett vitlöksproblem. Många av mina vitlökar bildar inte klyftor utan skjuter upp en skur med strån. Jag grävde upp en sådan för några dagar sedan och satte i vatten. Varje strå har fått en egen rot. Så nu ska jag sätta flera lökar i vatten och låta dessa bilda bra rötter. Sen ska jag sätta dessa i jorden. Det borde fungera.

Foto: C Fryle

Men att sätta mer vitlök kräver plats och det hade vi ingen färdig. Men med hackans hjälp har jag utökat jag vårt grönsaksland med några kvadratmeter.

Ovanliga och vanliga färgvariationer i naturen

Balkansippan (Anemone blanda) ser vi ofta i olika färger i naturen. Från vitt till olika blåviolett nyanser är väldigt vanligt.

Grekisk blåstjärna (Scilla messeniaca) växer bara på ett ytterst litet område i Grekland. Även om växten är ovanlig så har den en vanlig färg och den är från svagt blå till starkt blå.

Ibland kan man hitta några unika exemplar i en avvikande färg som den här vita formen.  Att du ska få se en vit grekisk blåstjärna om du är på rätt plats och i rätt tid är inte allt för osannolikt.

Foto: C Fryle

Knöliris (Moraea sisyrinchium) har också en naturlig violett färgvariation.

Foto: C Fryle

Men att hitta en helvit knöliris är nog rätt så unikt. Men den turen hade mina vänner och jag igår.

En kalldusch

Äntligen är vår utedusch klar. Det har varit ett långtidsprojekt. Men det har ju inte varit bråttom. För inte duschar vi ute mitt i vintern trots att det kan vara rätt varmt mitt på dagen. Men nu börjar det bli varmt. 24 grader idag. Lite återstår dock om man vill ha en varmdusch. Nu har jag bara en kort slang som värms av solen. Men jag ska införskaffa en mycket längre så man inte behöver ha så brått innan kylan blir för påtaglig.
Jag är rätt nöjd med färgen på brädorna. De är behandlade med vinäger som har stått med stålull i ett dygn. Men det jag är mest nöjd med är den galvade plåten i dörren. Den hittade jag en bit upp i bergen, så lagom rostig och bucklig.

För att komma in i duschen får man dra i det något klumpiga handtaget som jag sågade ur en olivgren idag.

Dörren är självstängande med hjälp av tyngdkraften som tar tag i en vedklabb av olivträ. Jag skulle ha ett block för linan att löpa i. Men tills jag köpt det får det duga med en metallögla.  

Här ska vi stå i sommar och skölja av oss saltvatten och svett.
Jag är så glad att jag fick med mina verktyg från Sverige. Det gör det så mycket enklare att bygga saker.