Flitens lampa i Fryle House!

Så värst flitig med mitt bloggande har jag inte varit den sista tiden. Inte med så mycket annat heller. Men simma våra tusen meter försöker vi i alla fall göra varje dag.  Favoritsträckan är den ut till ön utanför Kardamýli. Det kräver att vi måste åka några kilometer med bil innan vi får sänka våra kroppar i medelhavet. Anledningarna att åka till Kardamýli har ökat brutalt.
En dag när jag skulle hämta min post i postfacket på postkontoret i Stoupa, stod det på dörren att postkontoret upphört och posten gick numera till kontoret i Kardamýli. Det är ett grekiskt sätt att hantera logistiken. Man lägger ner utan att tänka på konsekvenserna. Nu är nog över 10 byar utan post för någon postutkörning från Kardamýli existerar inte än i alla fall.

Annars är det mest sysselsättningar som kan göras i skuggan eller inomhus. Både Christina och jag har broderat mycket den sista tiden. Christina gör mycket finare arbeten än jag men jag har minst lika roligt.

Trädgården kräver en del. Nu har den det jobbigt. Alla växter trivs inte så bra när temperaturen närmar sig 30 grader. På tidiga mornar och sena kvällar försöker vi sköta trädgården så alla växter ska trivas och överleva.

Melonerna växer på sig snabbt, vi har många av olika sorter men än dröjer det några dagar tills vi kan skörda den första.

Vindruvor har vi haft otur med förr om åren, nu har vi två rankor som vi strax kan börja skörda.

Päronen är nog också strax färdiga för skörd.

I kväll ska jag skörda en butternutpumpa och göra chips av. Baba ganush är gott så jag skördar nog lite aubergin också.

Vi roar oss också. Nu är nästan inga av våra deltidsboende vänner kvar här i Mani. Dom åker hem när värmen kommer. Men vi har ett par riktigt goda vänner som bor i närheten. Elvira och Elias driver mäklarfirma så de måste vara på plats här. Det är tur för oss att några känningar finns kvar över sommaren.
För några dagar sedan bjöd de på födelsedagskalas i Mavrovouni. Det blev en riktigt glad och trevlig kväll på östsidan av Manihalvön.
 https://husigrekland.se/

Service till våra gäster är något som tar lite tid. Men det är ingen belastning. Det är bara roligt att kunna ge tips på både det ena och det andra.
Vi har just kollat upp nästa vårs flyg till Kalamata från Norden. Och där finns några positiva nyheter. Aegean flyger ungefär som vanligt från Stockholm och Köpenhamn till Kalamata. Nytt är att de också flyger Göteborg Kalamata med riktigt bra flygtider. Just nu är priserna väldigt låga.
SAS börjar flyga Stockholm Kalamata. Priset på SAS.se var väldigt billigt men hos en förmedlare var samma resa hutlöst dyrt. Så sök din resa både på flygbolagets site och hos en förmedlare för att få bästa priset.
Sen får man inte glömma klimatkompensera för att lätta på flygskammen.

Idag har vi roat oss med att släppa in våra tio små kycklingar i stora hönsgården till de två lite större Ayam cemani Kycklingarna. Mötet mellan kycklingarna gick rätt bra. De två stora tröttnade snar på att jag de små.
I kväll när solen gått ner så kanske Christina och jag får jaga småkycklingarna om de inte har haft vett på att gå in i hönshuset.

En gräsänklings vedermödor

Nu är jag gräsänkling och måste sköt allt själv. Just det där med gräs är en omfattande syssla jag måste ta tag i. Markvegetationen i lunden når mig till näsan på många ställen. Alla sorters sädesslag har gynnats i år. Det var väldigt lite regn i vinter, men nu under mars och april har det kommit en hel del och det har betytt att tillväxten har varit extra kraftig nu under våren. Idag lyckades jag klippa en stor yta innan frukost. Kanske kan jag ta en yta i morgon också. Men det beror på gästerna som kommer i kväll. Jag vill att våra gäster ska kunna njuta av lugnet här och inte bli störda av högljudda maskiner. Våra gäster brukar vara ute och kolla runt i omgivningarna under dagtid och då kan jag klippa även om det kan vara lite för varmt för en sådan syssla.

Att vara ensam och sköta bytena i gästvåningen ger mig dubbelt så mycket jobb. Tvättning och bäddning är normalt Christinas uppgift men nu måste jag även sköta den biten.
Jag såg en automatisk fönsterputsare men jag tror inte en sådan kan effektivisera städningen av gästvåningen. Men det är en smart grej som har sin funktion på rätt plats.


Jag har även fått vara barnmorska åt våra ägg. Det blev en rätt misslyckad kläckning. Av 14 ägg så kläcktes tre varav en var missbildad och dog. Två foster hade dött i äggen. Och resten hade inte utvecklat några foster. Men jag får försöka se fördelarna med att jag inte behöver bygga ett nytt hönshus.

Förra veckan hade vi våra forna grannar här. Då firade vi Susanna:s 60 årsdag. Det var ett väldigt kärt besök.
Christina åkte till Sverige samtidigt som Susanna:s familj. Jag åkte samtidigt hem till Grekland som våra forna grannar åkte hem till Christina och mig.
Det känns riktigt skönt att kunna bjuda Susanna med familj på boende här i vår gästvåning. Vi har så ofta utnyttjat deras gästfrihet i Varberg. Nu har Christina en sängplats några nätter granne med vårt hus vi bodde i i Varberg.  

Jag var också på besök i Sverige och träffade barn och barnbarn. Mina barnbarn är tre underbara flickor med helt olika karaktär. Jag fick tid att leka med dem ordentligt, det var så roligt. Ett fjärde barnbarn har tillkommit. Vide som jag inte träffat förut. Han var en riktigt cool grabb så länge jag inte spelade trumpet med vattenkannan.

Några dagar i Göteborg måste ingå i ett Sverigebesök. Då bor jag hos yngste sonen vid Kvilletorget. Vi har alltid så trevligt ihop och gillar att göra samma grejer.
Ett besök på Botaniska Trädgården är alltid ett måste när jag besöker Göteborg. Där händer så mycket spännande nu med nya planteringar och nya växthus. I växthusen är det mest nedmontering nu. Det är tveksamt om det står ett nytt växthus när jag kommer nästa gång. Men någon gång i den närmaste framtiden så händer det nog.

Jag har även syskon i Sverige och det är obligatoriskt att träffa dem. Jag lånade en sängplats av min syster Ann och hennes man Key. Där ägnar vi kvällarna åt att spela kort. Denna gång introducerade ett brädspel som heter hnefatafl. Det är ett mycket gammalt spel som finns i några olika varianter. Ingen vet nog exakt hur spelreglerna såg ut i historisk tid. Men nu finns det massor av olika regler. Och den variant jag provat är riktigt rolig.
Nu håller jag på att tillverka ett eget spel. Spelbrädet är strax färdigbroderat och det är dags att svarva spelpjäser.

Jag måste bara få klaga lite på kommunikationerna i Sverige. Som tur var bokade jag ett hotell i Malmö när jag kom. Då slapp jag komma hem till min syster mitt i natten. Dagen efter så tog jag tåget till Varberg trodde jag.  I Helsingborg blev jag hänvisad till en ersättningsbuss som tog mig in till varje station efter spåret till Varberg. Det tog en evig tid.
När jag skulle tillbaka till Köpenhamn så valde jag ett tidigt tåg för att kunna dra runt en tre fyra timmar och göra Malmö innan jag åkte vidare.  Naturligtvis var det ersättningsbuss mellan Göteborg och Mölndal. Ingen stans stod det var ersättningsbussarna gick ifrån så jag var tvången att gå till informationen och fråga. Väl vid busstationen så fanns det två elektroniska skyltar som hänvisade till ersättningsbussarna som skulle gå på avsatt tid. En buss kom bara 20 minuter för sent. Den blev omedelbart full. Jag väntade mig att en buss till skulle komma samtidigt. Men det gjorde det inte. Vi fick vänta närmare en och en halv timme på att nästa ersättningsbuss kom. På så vis missade jag två tågavgångar till Malmö. Hede jag vetat att det skulle bli så här så kunde jag satt mig på en spårvagn och varit i Mölndal på en kvart.
Nu blev det bara ett snabbt stopp i Malmö för en sen lunch. Men hem kom jag till slut på avsatt tid.

Mellan regnskurarna!

Nu är det höst och regnperioderna kommer tätt. Då är det gott att ha ett altantak att sitta under. Även om det regnar och är mulet så är det behagligt att sitta ute.

Jag gillar mycket mer att pyssla utomhus än inomhus. Det finns att ta itu med trots att allt är blött. Som att elda upp alla tunna vattenskott som vi ryck väck från olivträden under sommaren. Det mesta klipp kör jag genom flismaskinen. Men de har ynkligt tunna blir för jobbigt att flisa. Sen är det roligt att ha något att elda. Blöta kvistar och löv är extra roligt för de ryker så fint.

Blir det för blött ute så finns det att göra inne. Idag har jag för tredje gången börjat på ett kok av dijonsenap. De två första gångerna blev inte riktigt så bra som jag önskat.
Imorgon när jag rört ihop avkoket med senapspulvret hoppas jag på ett resultat som överträffar all senap jag smakat tidigare i livet.

Mitt mål var att få fram egen saffran i år till lussebullebaket. Men jag är nog Greklands sämsta saffranodlare. För två år sedan blommade några få saffranskrokusar. I fjol blommade inga och i år är inte resultatet bättre. Men jag har fått en väldig massa nya lökar.

Jag är i alla fall nöjd med min cyklamenodling. Det är inget vi ska äta. Bara njuta av dess skönhet.

Våra kycklingar har fått flytta ut i kycklingburen. De älskar livet där när de kan springa ut i gröngräset. Men de springer snabbt in igen när regnskurarna kommer.

Vi har skaffat två styvmödrar till kycklingarna. Det är hönor av rasen australorp. Dom blir säkert underbara mödrar. De är mycket lugnare än våra silverudds blå höns.
Det var lite jobbigt att få fatt på nya höns. Jag letade i några grekiska fjäderfägrupper på Facebook. Det tog lite tid innan jag hittade en som hade fina höns på södra Peloponnesos. Det är många bilar som kör runt och säljer fjäderfän. Men oftast ser djuren för hemska ut.
Efter en fråga på Facebook så fick jag ett svar från en som inte kunde engelska. Men han gav mig telefonnumret till sin fru och vi kommunicerade riktigt hjälpligt.
Det visade sig att de hade sina höns i grannbyn Stoupa. Tio minuter efter samtalat så var vi vid hönsgården. Den innehöll en massa renrasiga höns. Djuren såg väldigt friska och välmående ut.

Nu händer det saker!


Det händer alltid saker så det är inget nytt. Alla händelser är inte stora. De flesta händelser är inget att oroa sig för. Men två gånger denna vecka har vi haft hönor med värpproblem. Kanske är det en höna som haft problem två gånger. Det är svårt att veta efter som vi inte ser skillnad på alla. Den senaste som fått vår avhjälpande omvårdnad har jag målat röd i nacken för att se om det händer samma höna igen.
Man ser på hönan att hon har svårt att få ut ägget på att stjärtfjädrarna går neråt. Då ger vi hönan ett varmt bad så att musklerna slappnar av. Hela hönan slappnar av och somnar så sött när man virar in henne i en handduk. När hon torkat så oljar man in bakdelen så att ägget ska komma ut lättare. Hittills har det lyckats all tre gångerna det hänt.


I olivlundarna förbereds det för skörd. Den torra markfloran ska slås så olivdukarna ska vara lätta att lägga ut. Vår olivlund är bara så där lite bevuxen Det skulle se snyggt ut med en klippning, men det känns inte helt nödvändigt.

Nu har turisterna minskat drastiskt i antal. Nu kommer de deltidsboende i stället. Det är en trevlig tid för oss som bor här året om. Då hittar vi på både det ena och det andra med våra vänner som dykt upp nu när den värsta sommarhetta lyser med sin frånvaro.
I veckan tog vi en promenad i bergen med vänner från Norden och England.  

Även de som har sina hus på hjul har kommit. I går var det ovanligt många hus och campingbilar som vildcampade i området. Över 30 bilar kunde jag räkna till mellan vårt hus och Agios Dimitrios.
Här ser vi husbilar hela vintern. Det är en fin, vild och lagom servisvänlig halvö att övervintra på.


Vi fortsätter med vår motionssimning i havet. Än är det mycket varmt. Så här på hösten händer det oftare att det går vågor som gör att vi föredrar att hålla oss på landbacken.


Då får vi mer tid till att spela fler partier Moultezim. Tyvärr så förlorar jag mycket oftare än Christina. Det är bara att bita ihop och hoppas på bättre tur nästa gång


Rapport från lunden!

Nu är det riktigt hett här i Mani. Några grader över 30 har vi haft de flesta dagarna de senaste två veckorna. Men våra gäster på övervåningen klagar inte på värmen. De har kommit hit för att sola och bada. Och på kvällarna sitter de med en drink och skådar de fantastiska solnedgångarna.
Har de ingen solnedgång och titta på så kan de titta på den vackra bougainvillean som är som bäst nu. Den som står på andra sidan i med mycket mer värme och sol har tagit en vilopaus. Det kan den behöva efter flera veckors blomning.

Det är en del att göra i trädgården. Ogräs ska rensas. Krukor ska vattnas och grönsaker ska skötas. Detta gör vi tidigt på dagen innan det blir för varmt. Efter frukosten vid nio så är det oftast avklarat och då kan vi gå och ta oss en simtur i havet nedanför huset.

Nu börjar vi se vad det kommer att kunna skördas av frukt lite längre fram. Allt är väl inte så imponerande. Granatäpplen får vi minst ett, men troligen blir det ytterligare några som kommer att sitta kvar tills de mognat. Avokado har jag bara sett två. En per träd är inte så mycket. Aprikoser blir det två men de blir gigantiskt stora. Persikor blir det en hel massa på ena trädet. Den andra persikan ger ingen frukt i år. Inget av plommonträden är gamla nog för att ge frukt. Men päron får vi några stycken. Kaki har vi också och de ger några stycken och det är väldigt bra. För trädet har varit svårt att få i gång. Citrus av olika slag börjar ge bra med frukt.
Det som ger mest är det svarta fikonet och det är en stor glädje och smakupplevelse.

Olivträden har aldrig haft så mycket frukt som i år, så vi hoppas på en riklig skör och massor med olja i höst.

Även grönsakslandet ger massor och mycket mer än vi kan ta hand om. Så vi ger bort en hel del.
Nu kommer vi snart skörda våra första meloner. Och det blir nog svårt att klara av att äta upp alla för Christina och mig. Men det är bra gåvor att ge bort till våra AIRBNB-gäster eller hönsen.

Hönsen har varit dåliga på att lägga ägg de senaste dagarna. Vi har två raser en svenskutvecklad och en grekisk korsning. De två grek-hönorna verkar vara lite mer bekväma med värmen och lägger ägg när det är långt över 30 grader.
De är väldigt dåliga på att sova i hönshuset också. Jag försökte i någon vecka att jaga in dem i hönshuset. Men nästa kväll satt de i olivträdet igen. Så för min bekvämlighets skull får de välja sovplats utan att jag bryr mig. Det är bara hönan Yra som sover i hönshuset. Hon är för fet för att kunna flaxa upp i olivträdet.

Vi har även andra djur i lunden. Vissa är vackrare än andra. Den här lilla rackaren är väldigt vacker i sin nuvarande skrud. Vad den ska bli när den blir stor vet jag inte.
Vi har också en massa cikador. Dom kan man inte beskylla för att vara vackra. Men skränig så det stör är dom.

En hel del ödlor har vi. Och den här stora långa ödlan var nästan en meter tror jag. Dotty och jag jagade den en lång sträcka. Jag vet inte hur ödlan kände det. Men Dotty var jättelycklig.