Igår kväll var det dags för en tur upp i bergen. När vi ser att den första höstblomningen börjat nere hos oss på havsnivå så vet vi att det blommar mycket mer uppe i bergen. Vid kapellet ovanför Saidona där vi slog oss ner för en picknik i solnedgången tror jag det är Cyclamen Grecum som växte mellan stenarna.
På grusvägen upp växer massor av tidlösor. Troligen är det
arten Colchicum pulchellum men det är svårt att vara helt säker. Colchicum pusillum är snarlik men borde först
börja blomma om ett par veckor.
Den väldigt vanliga höstblåstjärnan blommar i massor. Numera
har den det vetenskapliga namnet Prospero autumnale.
Denna Lomelosia sp. Är inget vi har sprungit på så ofta, så den var extra rolig att se.
Efter att vi ätit vår pickning på kapellets veranda ägnade
vi oss att fotografera den spektakulära solnedgången.
Så var det dags att cykla ner till hamnplan för att lyssna på musik igen. Den första orkestern vi lyssnade på var en enmansorkester. Den musiken föll varken Christina eller mig i smaken.
Om musiken inte var så kul så var publiken desto roligare. Jag fick några bilder på härliga besökare med en avslappnad stil. Stilen här i Mani är väldigt cool. Jag tror aldrig jag sett en Manibo i slips och kavaj. Så ska ni hit på semester så packa sköna kläder och lämna de fina hemma.
För att komma undan den störiga musiken promenerade vi till andra sidan av hamnen. På vägen stötte vi på vår granne Anna. På dagarna tar hon hand om sin dotter och hotellet. På kvällarna serverar hon mat på en taverna. Vi skulle inte ha någon mat så vi gick vidare till stället som säljer väldigt god glass.
Efter glassen satt vi oss längst ut på norra pilen. Längst ut på södra piren uppehöll sig ett gäng ungdomar. De fick bli vårt fotoobjekt innan vi gick vidare.
På tillbakavägen gick vi förbi apoteket och där underhöll en riktigt bra gatumusiker taverna-gästerna på andra sidan gatan.
När det händer något i byn så dyker det alltid upp hantverkare och konstnärer som säljer sina produkter. Kanske Christina och jag dyker upp där någon gång när kassan behöver fyllas på.
Tillbaka på södra sidan av hanen fick vi lyssna på albansk folkmusik. Det blev en riktig trevlig upplevelse. Det tyckte även övriga publiken som började dansa. Troligen var det flest Albaner som dansade. Det finns väldigt gott om Albaner här. De är väldigt uppskattade som arbetskraft för de är duktiga och billiga.
Nu händer det saker i byn!
Det är här som på alla andra ställen där det finns turister. Det ordnas lite happening
utanför den värsta turistsäsongen för att dra in lite extra pengar till
näringsidkarna. Det är minst ett lika stort nöje för oss bofasta som för
turisterna. Så Christina och jag tog oss ner till hamnplan för att möta upp
några vänner och lyssna på musik.
Det första framträdandet vi lyssnade på var en dam och en herre som spelade
mycket bra musik enligt mig. Paret Heter Dawn Henry och Mat Dean. Mat kännde
jag mycket väl igen från YoueTube kanalen ”Inside the Mani”. Den kanalen är
mycket sevärd så sök er dit så får ni reda på mycket om våra trakter.
Uppträdandena gick att lyssna till från ett flertal tavernor. En grekisk öl och skön musik på en taverna gör livet värt att leva.
Den här sköna mannen slog sig ner på grusparkeringen för att lyssna. Jag är mycket tacksam för det för han utgör ett underbart fotoobjekt. Sådan äldre men borde det finnas många fler av.
Vi hade bokat bord på Elli’ s Taverna. Så vi satte kurs mot
andra sidan hamnen. Halvvägs dit så stötte vi på dessa hjältar som gjorde allt
för att rädda en sjunkande båt. Dom gjorde ett bra jobb för båten kom upp på
rampen efter ett tag. Men det är ändå synd om båtägaren mycket jobb och mycket
utgifter för att få båten sjöduglig igen.
Vi fick ett bra bord på Elli’ s Taverna med bra utsikt över
hamnplan och musikerna Dimitris Lapas och Gregoris Panagiotopolos som spelade
word music på stränginstrument. Nu återstår det att se om jag hinner ner till
hamnen dag 2 på festivalen.
Augusti är varmt i Grekland. Oftast visar termometern över 30 grader. Då är det inte jätteskönt att vistas ute mitt på dagen. Vid den temperaturen håller vi oss hemma så mycket som möjligt och rör oss bara med några kilometers radie för att uträtta absolut nödvändiga ärenden. Men igår var det mulet och tjocka moln på himlen så tempen kom bara upp till 26 grader. Och vi var trötta på att bara vara hemma, så vi packade dricka och badkläder för att göra en liten utflykt. Vårt första stopp blev på favoritbageriet i Areopoli. Tyvärr blev det ett ogjort ärende. Allt var slut trots att det inte var lunchtid än. Inte konstigt när man såg alla bilar och allt folk som trängdes efter huvudvägen. Det var snudd på trafikkaos. Vi har aldrig varit i Areópoli under turistsäsongen förut. Nu förstod vi att orten är oerhört populär, trots att den har flera kilometer till närmaste badvik. Som tur var finns det ett bageri till bara ett stenkast längre fram och där inhandlade vi två pannkaksliknande bröd och lite ost. För att sedan åka vidare söder ut.
Efter en stund stannade vi och tittade ner på stranden Παραλία Σαρολιμένι. Den såg mycket lockande ut. Men vi beslutade oss för att åka vidare den korta biten till vår favoritstrand.
På Paralia Exo Kapi har vi varit många gånger men jag tror aldrig där varit någon annan där samtidigt. Men nu var det gott om folk men inte trångt.
Vi hittade en vrå på strandens norra ände. Där slog vi oss ner medan några få regndroppar föll från tunga moln. Men det blev inte så mycket av regnet så vi kunde slappa på de ljumma klapperstenarna i några timmar. Vi åt vårt pannkaksbröd med ost och det fick godkänt. Övrig tid gick åt till bad och ljudbokslyssnande.
När vi tröttnat på badet vände vi norrut. Där måste vi stanna efter vägen för att fotografera ett flamboyantträd (Delonix regia) som blommade.
Vi beslutade oss för att åter stanna i Areópoli för att ta en kopp kaffe. Men våra magar knorrade väldigt och där finns det bästa gyrosstället vi känner till. Så vi slog oss ner på TIME OUT och beställde vår mat. Där var det fullt vid alla bord, så jag passade på att smygfotografera medan jag väntade på maten. När den kom på bordet fick kameran vila medan vi åt den enkla men mycket goda måltiden. Sedan var det bara att sätta sig i bilen och åka hem för att bli hemmasittare igen.
Igår fyllde Christina år. Det firades lite lagom. Eftersom hon samtidigt har slutat jobbet som chefredaktör så fanns det anledning för mig att sköta mig lite extra väl eftersom hon numera bara kommer att chefa över mig. Jag startade morgonen med att ge henne kaffe på sängen och presenter. Presenterna bestod mestadels av ståltråd.
Innan frukost cyklade vi till Agios Dimitrios för att ta oss
en rejäl simtur. Här hittar vi våra favorit-simställen på cykelavstånd hemifrån.
Efter simningen åt vi en god frukost på det nya caféet som ligger vid hamnen i Agios Dimitrios. Stället har blivit oerhört populärt under de få veckor det varit öppet.
Christina hittade en extra present. En eftertraktad växt på stigen mellan badstegen och kaffet. Tydligen ska den vara vacker med fantastiska blommor. Hon plockade i alla fall frökapslar av den…
När vi kom hem från badet och frukosten så upptäckte jag att min favorithanduk inte följt med mig hem. Efter lunch cyklade jag tillbaka och hämtade den. Havet var så lockande att jag samtidigt passade på att ta ett dopp.
På hemvägen smet jag in till våra vänners hus för att vattna några växter. Tyvärr var det inget vatten i ledningen. Men växterna såg så pigga ut att de säkert klarar sig länge än utan vatten.
På kvällen gick vi till restaurang Medikon och åt en måltid. Tavernan är ny för i år och den lyxigaste i vår by. Salladen på hummus och olika sorters bönor var höjdpunkten under middagen. Min huvudrätt som bestod av pasta och tupp var god men inget extra. Vi blev bjudna på lite smakprov. Både till förrätt och efterrätt. Det var fantastiskt gott och speciellt överraskad blev jag över den lilla koppen med fisksoppa. Fyra gånger har jag beställt fisksoppa i Grekland och alla gångerna har jag blivit serverad tråkigt, tunt, smaklöst blask. Men fisksoppan som vi fick här var riktigt krämig och fantastisk god. Så nästa gång vi går hit ska jag ha fisksoppa till huvudrätt. Nu är det en ny dag utan något firande. Däremot blir det städning av gästvåningen för en familj flyttade ut idag och en annan familj flyttar in i morgon.
