Länge sedan sist!

Nu har jag slarvat med bloggen länge och inga uppdateringar ha blivit gjorda. Det har inte hänt så många saker som jag känt att jag måste skriva om.  Men eftersom jag är svensk så måste vi prata väder.
Ur Christinas och min synvinkel har det varit en perfekt vår. Det har varit många regnskurar och mycket moln. Varken vi eller trädgården har lidit av torka och värme.
Först nu verkar badsäsongen ha startat. Men det blir nog inte så mycket med den närmaste veckan kan jag konstatera efter att ha sett på väderprognosen.

Allt är inte bara frid och fröjd. En dag när jag vaknade och kom till hönsgården såg jag med förfäran att en massaker skett. Inte ett djur gick att rädda.

Jag tror kanske räven tagit hjälp av några tunnor som stod utanför staketet. Men dom är nu flyttade. Förlängningar till stängselstolparna är inköpta så staketet kommer bli 80 cm högre.
Sen är det ju bra om jag inte glömmer stänga luckan till hönshuset på natten.

Vi är trots allt inte helt utan höns nu. Vi har två gulliga kycklingar som växer på sig snabbt. 11 befruktade ägg ligger i kläckaren och ska förhoppningsvis ge friska kycklingar om en dryg vecka.

Trädgården har stortrivts nu och levererar massor och ser ut att fortsätta så ett bra tag.
Jordgubbar kan jag äta till frukost varje dag. De kan ge skörd under mycket lång tid, men kräver väldigt mycket vatten. Så när jag tröttnat på jordgubbar får nog de flesta plantorna gå hädan. Jag sparar några på ett skuggat ställe och sätter nya sticklingar till hösten. De kommer växa på sig till våren och ge massor med nya gubbar.
Våra vinrankor har för första gången gott om klasar. Så vi hoppas på en stor skörd av vin.

Granatäpplena blommar och ser ut att än så länge bilda kart och behålla dem. Det är annars vanligt att de blommar rikligt, men ger dåligt med frukt. Christina läste någonstans att man ska spreja blommorna med vatten tidig morgon eller sen kväll.  Vi får se om det leder till något gott.
Vår tidigaste tomat har sitt ursprung på vår ”gömda” strand. Där växte en tomatplanta i strandkanten förra året som Christina tog frö från. Nu kallar vi tomaten ”Hidden Beach”


Det har blivit en del vandringar. Trots mina onda höfter så går det bara bättre och bättre att ta långa vandringar. Det är uppförsbackarna som gör som mest ont, men med några värktabletter och ihärdighet så går det trots smärta.
Problemet med att ha ont och bli orörligare är att jag gått upp i vikt. Då belastar man kroppen ännu mer och får ännu ondare.

Ibland är det bara Cristina och jag på vandringarna men ofta är våra väldigt goda vänner Kristina och Åke med och sliter i upp- och nerförsluten.
Det är gott att ha vänner som man kan hitta på mycket roligt med.


Jag har också investerat i en ny cykel. Priserna här i Grekland är rätt bra jämfört med Nordeuropa tror jag. Så det kan vara en tröst när jag köpt något som jag inte har jättestort behov av.
När det kommer ett paket från Tyskland ska min vän Åke och jag elektrifiera cykeln. Då får jag en kraftfull och billig el-cykel.  

Fryle House genom AI-ögon!

Numera behöver man inte skriva själv. Den artificiella intelligensen löser det åt oss på några sekunder. Vi kan roa oss med annat än sitta och trycka ner tangenter.
Nu har jag testat att ta hjälp av AI för att skriva en precentration av Frylehouse.

(AI-text. Huset är över 100 år gammalt och har återställts till sitt ursprungliga)
Vårt hus är långt ifrån 100 år. Men det finns en del gamla hus i området som borde renoveras upp. Det hände tyvärr inte för ofta. Hade jag obegränsat med pengar på kontot så hade jag köpt denna ruin och byggt upp igen med bekväma faciliteter. Men så mycket pengar har vi inte så vi nöjer oss med vad redan vi har.

( AI-text. Detta charmiga hus har nyligen genomgått renoveringar för att erbjuda moderna bekvämligheter samtidigt som den har behållit sin traditionella charm.)
Vi flyttade in i ett helt nybyggt hus i januari 2019 så renoveringsbehovet har varit minimalt.

(AI-text. Fryle House har nyligen renoverats för att erbjuda moderna bekvämligheter)
Nu upprepas det att huset nyligen renoverats. Jag lagade toalettlocket igår. Kan det vara det AI tänker på?

(AI-text. Huset ligger i en pittoresk by)
Jag skulle utrycka det som att huset ligger i utkanten av byn. Men byn är liten och vi har bara 700 meter till hamnen som är centrum.

(AI-text. Trots sina moderna bekvämligheter har Fryle House lyckats behålla sin traditionella charm. Huset är inrett med traditionella grekiska möbler.)
Vi har 12 grekiska stolar och det är alla grekiska möbler vi har. Annars kommer det mesta från norden som IKEA, Jysk och Harald Nyborg.

(AI-text. Husets interiör är inredd med traditionella grekiska möbler, inklusive handgjorda trämöbler och lokala textilier.)
Visst finns det några snabbt hopsnickrade utemöbler som jag gjort av billigt virke. Men de grekiska textilierna har jag inget minne av.

(AI-text. Husets ägare har också lagt till flera genomtänkta detaljer för att få besökarna att känna sig som hemma, inklusive en välkomstkorg med lokala råvaror och en guidebok till regionens attraktioner.)
Guidebok och utskrifter om området finns det. Men den där korgen med lokala råvaror kan de vara lite si å så med. Det finns alltid av vår olivolja i gästvåningen. Ibland kan vi bjuda på ägg, frukt och grönsaker om det finns ett överskott.

Jag får nog skriva mina blogginlägg själv en tid framåt. Jag litar inte riktigt på AI än. Men jag är övertygad om att tekniken snabbt kommer att bli mycket bättre.

Badet får vänta

Visserligen går det bada redan nu utan att frysa häcken av sig. Men vi har haft så mycket annat att göra och solen har inte varit så intensiv, så det har funnits roligare sysselsättningar.
Vi har varit ute ett par vändor med våra gäster och tittat på floran.

Nu finns det mycket att se. Vissa blommor ger en massverkan som kan skådas på avstånd. Vill man njuta av orkidéerna som på bilden, då måste man krypa nära.

Vi har en del konkurrenter om blomsterängarna. Kor, getter och får strövar ofta fritt där. Det är en syn som jag blir glad av. Det är så vår mat ska leva sina liv.

Hemma händer det också saker. Vi har slaktat en ungtupp. Vi trodde vi hade två som behövde slaktas men en är nog en höna så hon får leva så länge.
Tyvärr visade sig att slakten var ett misstag. Vi samlade ägg och la i kläckaren och efter 8 dagar lyste vi dom för att se om det var något liv i dem. Inte ett enda ägg var befruktat. Så jag undrar vad gammel-tuppen har för intressen. Inte är det hönor i alla fall. Så nu sörjer vi den slaktade ungtuppen.

Lite arbete i lunden har också blivit gjort. Mestadels i grönsakslandet och rabatterna. Men jag tycker det är mycket roligare att elda ris. Kanske bor det en lite pyroman i mig. Snart inträder eldningsförbudet in så det är dags att låsa in tändstickorna.

Filippa och jag har roat oss med fiske. Filippa har fått upp fisk stor nog att äta. Men min fångst blev inte större än en tumme.

Nu var det meningen att jag skulle ut och byta en lamparmatur men det regnar så det är inget lämpligt jobb. Så jag åker nog till Kardamýli och ser om jag kan hitta några floror till gästerna som kommer på lördag.

Borta bra men hemma bäst!

”Borta bra men hemma bäst” så har jag aldrig tyckt det varit. Snarare är det så att hemmet blir bättre av att jag kommer bort ibland och får lite omväxling och nya intryck.
Så i slutet på förra veckan så tog vi en kort tur med två övernattningar. Resan gick först söder ut där vi körde så långt ut det går att köra på det grekiska fastlandet. Vill man komma längre så kan man gå till fyren som finns längst ut på udden. Men vi nöjde oss med att ta oss till ruinerna av ett gammalt romerskt bad.

Att vi åkte hit ned till söder beror mest på att vi ska vara värdar för en botaniskt resa om några veckor. Det känns så mycket tryggare att ha kontroll po växtlokaler bokningar och annat.
Här längst ner i söder finns några intressanta platser för de som gillra växter. En kulle där det växer tulpaner är inte så dumt att få se. Vi såg massor med tulpanblad stick upp ur jorden så det verkar lovande.

Bara en liten bit norr om tulpanerna finns en vidsträckt platå där det växer massor med anemoner. Vi hittade två arter nu. Så jag gissar att det ska finnas mycket kvar i alla fall av den ena när våra resenärer är där. Även orkidéer borde de finnas mycket mer av om några veckor. Själv hittade jag bara en som redan var i blom.

Första natten stannade vi i Gythio. Det var som vanligt ett mycket trevligt stopp. Tyvärr så var vår favorittaverna under renovering. Men jag fick också lite renovering av huvudet. Bara utsidan dock och det som växer som ogräs på hjässan blev kapat till hälften.
Vi han också med en lite fotorunda i solnedgången och fotograferade de charmiga och förfallna husen som ligger efter bergssidan.

Dagen efter åkte vi vidare upp till Mystras. Vi tog omvägen om det danska smuggelskeppet som blir mindre för varje gång vi passerar här.  I Mystras såg vi de mest fantastiska olivlundar. Var enda kvadratmeter var täckt av blommor.

Vi stannade också till på några ställen vi ska besöka på vår gruppresa. Vi körde upp i den undersköna ravinen som går mellan Kalamata och Mystras. Där träffade vi på en gammal bekant. En engelsman som gillar att klänga på berg. Han finns faktisk med på bilden någonstans högt upp på klippan.  

På hemvägen körde vi i en vid båge norr ut innan vi landade på Kalamatas flygplats där vi hämtade upp en dotter innan vi körde hem.

Även här hemma blommar det för fullt så idag körde vi upp till Plats för att se hur långt mandelblommen har kommit. Den verkar vara mitt i nu. Några träd är överblommande och andra har inte slagit ut än.

Den blomstertid nu kommer!

Nu har vi åter haft en fin vecka med toppenväder. Mycket av dagarna har vi ägnat åt grönsakslandet. Efter den förfärliga hagelstormen har vi inte så mycket vackra grönsaker kvar. Kålplantorna ser för bedrövliga ut men Pak choi salladen har repat sig fint. De höst satta potatisarna är nu skördade. Som vanligt ger de rätt liten skörd. Potatisen jag satt i januari växer på sig riktigt fint.

Det är tid för skiftbyte i grönsakslandet och Christina har massor med frösådder som ska ut i när de är stora nog. Grönsakslandet är långt ifrån stort nog för att svälja hennes frösådder. Varför blir det så varje år?


Även naturen lever upp med massor av intressanta växter. Iris och olika orkidéer växer nu både högt och lågt. De första stenfrukterna har börjat blomma. Då vet man att snart är det dags för mandelträden att blomma. En stor äng med mandelträd i blom borde alla få se någon gång i sitt liv.

Två dagas vila och en dags vandring har vi börjat med nu när våren har kommit till oss. Hittills har det bara blivit tre vandringar men det ska bli fler. Antagligen blir det en tur i morgon.

Vi vandrar med lätt packning för våra kroppar börjar bli gamla och slitna. Så kaffetermosen får stanna hemma. Då är lyckan när man hitta rett kaffe efter vägen som kan förse oss med mer kraft.

Allt handlar inte om växter för oss. Även underhåll måsta skötas. Våra ytterdörrar i trä har aldrig haft något bra ytskikt. Jag har en känsla av att alla säljer färg här men ingen vet något om färg och utbudet är stort för metall men inget vettigt finns för trä.
Så när dörren började flagna för ett år sedan så köpte jag lite färg i panik och målade om dörrarna. Men redan nu börjar de flagna igen. Så det blev en ny nedslipning av färgen.
Den nya ytan består av pigment som jag gör av stålull, vinäger och tee. Det är bara att blanda ingredienserna och låta stå i en till två dygn innan trät stryks med blandningen. Ju mer trät torkar ju mer träder den bruna färgen fram. När trät var torrt igen så la jag på två lager hårdvaxolja.
Efter som trät bearbetas fler gånger med grovt sandpapper så ser man många spår i trät. Det ger en yta som ser ut att tillhöra en väldigt gammal dörr.
Nu hoppas jag på jag valt rätt behandling av dörren så jag inte måste gör om det nästa år.


Efter som det är långhelg nu så passade vi på att åka och storhandla i går. Favoritstället är marknaden i Kalamata. Det blev både skaldjur, kött och frukt med hem från marknaden. Så nu kan vi äta gott i flera dagar.