Vad gör man på helgen i Mani?

Egentligen är det ingen större skillnad på helg och vardag för oss. Det som förnedrar sig mest på helgen att det blir mycket tätare med Atenare i vårt område. Men vi kämpar på med samma saker på vardag som på helg.
Som att skörda grönsaker. Just nu har vi massor av tomater och en hel del annat. De självsådda tomaterna som står under ett olivträd passar till att soltorka.

Överskottet är stort nu. Det mesta hamnar i vår låda ute vid vägen. Våra gula små tomter hamnar dagligen där och den armeniska gurkan har nog alla i området smakat på nu för den producerar enorma mängder.

Ett annat arbete som måste göras trots att det är urtråkigt är att sortera och köra bort sopor. Men nu är det tomt på sopor men det dröjer nog inte många dagar innan jag får frakta bort igen.

Att fylla på olivflugefällorna går snabbt och behövs bara göra några få gånger mellan juni och november.

Det är inte bara arbetsuppgifter som måst göras utan också trevligt socialt umgänge. På lördag kväll cyklade vi bort till våra norska vänner. Vår tanke var att umgås lite och fotografera fullmånen från deras tak. Väldigt trevligt blev det. Att sitta eller ligga på deras tak och studera natthimmelen är magiskt. Men det var inget bra ställe att fotografera månen ifrån. Kanske hade det varit fantastiskt om vi väntat till 03.00 när månen stod över havet. Men så länge orkar jag inte vara uppe. Så det blev en bild på deras fina trappa i stället.

Ett ständigt återkommande jobb varje söndag är att mata surdegen.

Något som vi sällan sysslar med är att gå på husvisning. I Sverige vet vi precis hur det går till men här i Grekland är det lite annorlunda. De flesta mäklare vet knappt vad dom säljer och inte ens hittar de dit
Men det finns ett undantag. Det är våra vänner i husigrekland.se som har en mäklarfirma som bedriver sin verksamhet på ett sätt som liknar de svenska mäklarnas sätt att arbeta. Hos dem kan man få svar på sina frågor och åka hem från en visning lite klokare.

På söndagskvällen blev det mer umgänge. Då åkte vi upp till Pigi med några vänner och åt på Stathi’s Tavern.
 

Vår zoologiska trädgård

Vår lilla katt Dotty är fortfarande väldigt liten. Men hon växer på sig så sakta. Ett par veckors god tillgång på mat har gjort henne snabb som blixten och lekfull. Att klättra i träd är ett stort nöje. Det funkar ju bra efter som vi har över hundra att välja på.

Melonlandet är också en kul plats. Alla platser med stora blad och täta grenverk är kul.

Att gömma sig och hoppa fram när vi kommer i närheten är en kul lek. Antagligen är det en träning igångsatt av jaktinstinkten. Här finns mycket att jaga. Än så länge är det bara små djur som myror och cikador. Vi har jättemånga roliga hål i marken och mallen stenar. I dem kan hon köra in tassen och se om det går att fiska upp något odjur.

Dotty har aven förstått att våra nyplanterade melonplantor behöver extra näring för att växa sig stora. Hon hjälper gärna till med gödslingen.

Vårt hönshus börjar ta form. Tyvärr så blev den ljusblå färgen alldeles fel. Men det är mer regel än undantag när jag handlar färg. Mitt färgseende är tydligen uruselt.

Hönshuset kommer antagligen bebos av fyra hönor och en tupp av rasen Plymouth Rock.
Bilden är lånad från www.farmapateras.gr som har en väldet massa roliga fåglar tillsalu.

Hemlös och övergiven

För ungefär en vecka sedan satt det en kattunge på en mur några meter från vår tomt. Den skrek och skrek. Jag tänkte att den måste nog vara hungrig. Christina och jag diskuterade vad vi kunde göra för den lilla stackaren. Vi satte dit en skål med vatten och en med mat. Då blev den tyst i en halv dag sen började skriket igen. Vi gav den mer mat och den tystnade. Men när hungern slog till igen beslöt vi att mata den hemma i stället. För den var helt klart övergiven.
Jag gjorde en liten låda till hen som skulle bli hens nya hem. Men den föll inte så bra i smaken. Det finns ju så många bättre ställen på vår altan.

Kattungen gjorde sig snabbt hemmastadd på vår altan. Men långt ut i lunden ville den inte gå. Så hen fick bekanta sig med omgivningarna från min axel. Nu har katten blivit mycket djärvare och kan skutta efter oss i lunden och grönsakslandet. Men när jag går upp till containern och drar igång något skränande elektriskt verktyg så vill hen hem till sin altan.

Hen älskar att vara med Cristina och mig. Hen ska bli kliad och gnugga nos. Och helst ska hen ligga på ett bröst och sova.

Hittills har hen bara fått vara på altanen. Vi tänkte att där ska vara en trygga plats. Men när katten förstått och lärt sig att katter inte får vara på bordet så ska hen även få komma in. Men det är ju inte så lätt att hålla sig därifrån där alla läckra dofter kommer ifrån.

Idag var hen hos veterinären och vi var väldigt nyfikna på kön och ålder. Det första veterinären sa var att det var en vacker lite kattflicka. Vi hade bestämt namn innan. Om det var en pojk så skulle han heta Carex. Men nu fick det bli Dotty.
Vikten var 650 gram och åldern ca: 3,5 månader. Vi trodde att hon var mycket yngre. Men det är kanske inte så konstigt efter som hon kom till oss undernärd.
Nu när hon blivit avmaskad och fått medicin mot ohyra och kvalster så kommer hon bli Agios Nikolaos coolaste katttjej .

Midsommarens godsaker!

Midsommaren här i södra Peloponnesos har varit väldigt het. Det är därför jag sitter inne på mitt kontor nu med AC/ på högsta effekt. Vi får utnyttja tidiga mornar och sena kvällar till att vara utomhus.

Någon svensk traditionell midsommarmat har det inte blivit. Men vår första melon har vi skördat. Och melon får vi äta mycket i sommar. Jag gissar att vi har ungefär 30 på gång i grönsakslandet.

Min midsommarlunch saknade både sill och nubbe. Egna odlade grönsaker, mykonoskorv med egengjord dijonsenap och en alkoholfri öl var inte så dumt det heller.

 Till eftermiddagsfika smakade vi på vår melon. Vi förstod redan innan att den skulle vara god. Dån låg inne på köksön i några timmar för arr svalna lite och hela husen luktade söt melon.
Till den goda melonen drack vi kallbryggt kaffe. Det är en ny sorts kallt kaffe vi börjat med. Vi mal 100 gram espresso-bönor och blandar det med en liter vatten sen får det stå i kylen i 24 timmar innan vi silar det. Några isbitar och en skvätt mjölk i kaffet så är det en god svalkande drink.

Till kvällen var huvudnumret en riktigt stor regnbågsforell. Till det åt vi rostade potatis som vi inte odlat själva. Vår egenodlade goda potatis har tyvärr tagit slut. De två sorterna vi har i grönsakslandet nu utvecklas dåligt och kanske bara duger till sättpotatis. Till efterrätt blev det jordgubbar. Vårt jordgubbsland är inte stort men det har försörjt vårt jordgubbsbehov sedan slutet av januari. Du när det är så här soligt och jättevarmt får gubbarna extra god smak.
Vinet blev något grekiskt som vi inte provat förut. Det var halvbra. Lättaste stället att hitta bra vin till överkomliga priser i Grekland är på Lidl. De har riktigt goda vinner till fantastiskt låga priser.

foto: C Fryle

Vi fick användning för vår överblivna regnbågsforell.
Vi hörde mycket skrik från ödetomten på andra sidan vår grusväg. När vi skulle cykla i väg en runda så satt där en lite kattunge på muren och ropade efter mamma. Den ropade nog förgäves. Kanske har hon strukit med på stora vägen.
När vi kom hem igen så skrek fortfarande kattungen så vi satt ut lite mat och vatten till den.
Nu har den följt med oss hem och adopterat oss.
Den bor uppe vid vår container och har nu varit med mig två mornar och byggt ett hönshus.
Så det där beslutet att vi inte skulle ha några husdjur ser ut krascha totalt.
Nu ska jag ut till katten med en liten bit forell.

Helga vilodagen!

Visst behöver jag vila någon dag då och då. Och idag är det söndag och de kristnas vilodag. Men jag räknar mig inte som kristen, så jag kör på som vanligt.
Och idag startade jag tidigt med att baka bröd på min surdeg. Redan i går kväll satte jag en fördeg och innan frukost knådade jag ihop en rejäl deg. Den fick jäsa i vårt teknikskåp i några timmar innan bakning i ugnen. I teknikskåpet finns en dator, en UPS, en larmenhet med mera. Det ger en god perfekt värme att jäsa i. Och dagens deg blev bättre jäst än någon gång tidigare.

Medan degen stod på nedervåningen och skötte sig själv gick jag upp till övervåningen och började med städningen. Våra första betalande gäster kommer på tisdag och då ska det vara superrent. Torka ytor som bord, sängbord, handfat, diskbänk med mera går fort. Men glas i fönster, duschvägg och speglar är besvärligt. Speglarna fixar jag blickssnabbt. Men duschväggen har alltid hårt sittande kalkavlagringar som måste förputsats med ett surt medel. Och nu hade det suttit där i över en månad så det fick gnuggas rejält. Fönster och glasdörrar har en in- och utsida och insidan är inte mycket att orda om. Men regnet här innehåller alltid mineraler från bergen eller Afrikas öknar. Så det krävs en extra avsköljning innan man går på med fönsterputs.
När Christina har bäddat och hängt fram handdukar så ska jag fixa golven. Men det blir nog inte förrän i morgon.

Medan jag var i gästvåningen skötte Christina tvätten. Det blir lite extra tvätt med uthyrningen.

Christina pysslade också om grönsakslandet och skördade. Nu börjar det ge rejält med mat till vår förtjusning.

Det blir lite över som vi delar med oss av till våra grannar och andra förbipasserande. Men i år är de väldigt få som går på vår lilla väg. Vårt grannhotell har inte en enda gäst än. Det är sorgligt.

En kaffepaus måste vi också ha på förmiddagen. Frappén är säkrast att göra före nästa arbetsmoment eftersom samma verktyg används där. Och jag vill inte ha kaffe som smakar tvål.

Igår löste jag upp lite hårdtvål för att göra flytande tvål av. Hårdtvålen har Christinas dotter Filippa gjort av vår olivolja. Den blev fantastiskt bra. Det blev det lite tvålflarn över som är utmärkt råvara till flytande tvål. Jag löste upp tvålflingorna igår och blandade med vatten Idag mixades blandningen en stund och då insåg jag att den var för tunn, så jag måste lösa upp lite mer flarn och blanda i. Så i morgon får jag mixa igen och se om det blir bra.

Efter lunch behövde jag lite återhämtning så jag tog mig till Gnospi för att ta mig en tupplur och ett bad. Men där var så mycket folk så det var svårt att få den rätta ron till att sova.  Så efter 20 minuter på landbacken hoppade jag i för att simma 600 meter i ett alldeles lagom tempererat vatten.