Kategori: Fryle Garden Greece

Slit & släp i Lunden

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Två täta resor till Kalamata har medfört merarbete.  Många saker har inhandlats där som sedan ska bearbetas hemma. Igår satte jag mosaik i uteduschen. Mosaik är lite kladdigare att sätta jämfört med kakelplattor. Och jag kladdade på bra. Även på väggarnas virke. Med det har jag tagit bort idag. Fördelen med mosaik i ett duschgolv är att det bara är att trycka dit trots att fallet är stort.

Plantor får nästan alltid följa med hem från Kalamata. Efter husets långsida finns en mur där det ska stå buskar nedanför. Nu börjar där bli fullt men några växter till ska nog få plats.

Även ovanför muren ska det stå växter. Och vi har faktiskt köpt en ros och planterat där. Christina och jag har aldrig varit några rosälskare. I vår förra trädgård passerade flera tusen växter men bara en ros som vi fått i gåva. Men här i Mani ser vi ofta väldigt fina rosenbuskar som blommar framförallt på vårvintern och senhösten. Så vi testar vi med.

Det dröjer till rosen blommar men vi kan i alla fall njuta av dom vackra holländska irisarna nu.

Och så har vi alla roliga grönsaker som ska ner i jorden. Tyvärr så tänker jag inte efter i förväg så när jag ser en tom yta i grönsakslandet så planterar jag genast något. Och hittar jag inget hemma så cyklar jag några hundra meter till vår plantshop. Där finns för det mesta salladsplantor, kålplantor, sättlök och sättpotatis.
När jag planterat igen hela grönsakslandet så har vi ingenstans att sätta ut alla Christinas fröplantor som till viss del härbärgeras i vår gästvåning på natten och ute på altanen på dagen.

Så igår fick jag anlägga drygt 10 nya kvadratmeter grönsaksland. Det är inget jobb jag gör med spade. Jorden är för stenig och hård och en ryggkota är utsliten. Men det går fint att stå på knä och svinga en tung hacka. Det går inte fort men jag är ju pensionär och har all tid i värden.
Idag har det blivit ytterligare 10 kvadratmeter och kanske får jag tid att anlägga ytterligare 10 kvadratmeter i morgon.

Planteringsväder

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Dagen startade med strålande sol och vindstilla. Vi tyckte det skulle vara en fin dag att plantera växter i trädgården. Men det saknades några av våra önskeväxter. Så vi funderade på om en tur till plantskolorna i Kalamata vara möjlig. Det blev till att sätta sig in i gårdagens skärpning av Greklands lockdown regler. Efter lite googlande kom vi farm till att vi kan åka utan att bryta mot de nya reglerna.
På vägen till Kalamata stannade vi för att studera områdets finaste planta av den rosa formen av Lithodora zahnii. Det växte många fina plantor i bergväggen men den finaste formen som växer upp genom asfalten hade blivit rörsågens rov. Så nu står där en väldigt kompakt lite buske utan blommor. Nästa år stannar vi här igen och hoppas att få se bedårande blomrik planta.

Sen åkte vi vidare till GreenLeaf Garden Center. Här handlar vi mest små gulliga suckulenter, kaktusar och Euphorbia. Men idag blev det också två buskar. Därefter körde vi vidare till en kakel-affär. Jag hade tänkt mig något billigt restparti av mosaik till uteduschgolvet. Men Christina är mer nogräknad så det slutade på ett pris på drygt 149€ för 105 x 105 cm. Och så måste det beställas. Så nu måste jag åka till Kalamata om några dagar igen för att hämta beställningen. Efter kakel-affären körde vi vidare till vår favoritplantskola ΝΙΚΟΥ – ΧΕΙΛΑ ΕΙΡΗΝΗ. Här får vi alltid professionell hjälp av trevlig personal. Deras utbud av fina plantor är rätt så hyfsat. Här blev det tre träd och några buskar till.

Efter vi lastat bilen full med växter. Körde vi vidare hemåt med tomma magar som ropade efter mat. Men inga tavernor eller caféer tillåter sittande gäster. Vi kunde i alla fall köpa ett par pajer och kaffe och ta med oss till stranden som ligger alldeles intill Manivägen söder om Kalamata. Här badar det alltid någon om solen skiner. Idag låg en dam i och plaskade hela tiden medan vi intog vår lunch. Jag har själv badat här i februari för några år sedan och då var det inga problem att ligga i länge och njuta av badet.

Hemma igen satte jag genast igång att göra planteringshål med hjälp av korp och hacka. Det första som blev planterat var päronet med det fina namnet Santa Maria. De hamnade efter södermuren. Så nu är vår södermur områdets pallvänligaste gräns. Här står nu fem fruktträd och en passionsfrukt som klänger på muren.

En väldigt smal Cypress grävdes ner. Det är en vanlig klassisk växt här i Mani. Dom står som utropstecken i landskapet och ofta skvallrar de om att där finns en bosättning.

Dagens sista plantering var en Schinus molle. Ett rosepepparträd. Det kommer att stå så man ser det när man går vår långa gång på entrésidan av huset. Det stora olivträdet som står snett bakom ska så småningom bort. Det står lite dumt till när man ska ta sig upp och ner för rampen som går mellan platåerna. Nu hoppas jag trädet snart ger frukt, för jag älskar att bita sönder ett bär och ha den goda smaken i munnen under lång tid.  
I morgon planterar jag buskar.  

Guerilla gardening i Agios Nikolaos

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

I Agios Nikolaos mellan marinan och Pantazistranden har vi en smal sandremsa mellan vägen och havet. Där växer en del intressanta växter. Den är också hårt utsatt för slitage av människor, hundar, slagregn och vågor. Vi har sett att det lilla beståndet av strandlilja Pancratium maritimum har minskat i antal. I år var det bara ett par ynkliga plantor som blommade. Långt ner i söder på Manihalvön finns stora sandstränder där den blommar i tusental. I vår by finns inte förutsättningarna för ett sådant överflöd. Men vi vill gärna ha ett livskraftigt bestånd även i fortsättningen.

I oktober förra året sådde Christina Pancratium-frö i en kruka med ren sand. De grodde på bara någon vecka och har fått stå och växa till sig i krukbänken under det gångna året. Först som små sytrådar, men med tiden allt kraftigare. De har aldrig vissnat ner, utan hållit sig konstant gröna även under sommarens extrema torka. Vi har redan några exemplar i trädgården och fler har vi inte plats för i våra sandbäddar. I vår vanliga lera skulle strandliljan inte klara sig länge. Den vill ha ren sand.

Idag skakade vi loss all sand från frösådden. Rötterna hade utvecklat sig väldigt bra.

I eftermiddags tog jag en cykeltur till andra sidan byn. Med mig hade jag en plastkasse med många strandliljeplantor och en smal planteringsspade. När jag satt och planterade i sanden passerade många flanörer förbi på strandpromenaden strax ovanför mitt huvud. Du undrade säkert vad jag höll på med.

Förhoppningsvis får dom svaret om några år när massor av vackra vita strandliljor står i blom.

Julstök i paradiset

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Överallt läser jag om och ser bilder på förberedelserna inför jul. Jag tror kanske att många har mer tid till förberedelserna när de är begränsade av corona-epidemin. Vi har också mer tid men det blir inte så mycket förberedelser ändå. Och varför skulle det bli det när Christina och jag antagligen inte kommer träffa en enda kotte under jul och nyår. Lite extra gott att äta ska vi naturligtvis laga. Och blir vi sugna på att dansa runt granen så får vi låtsas att vårt chiliträd är en gran.

Inga förberedelser alltså. Istället gör vi vad som faller oss in. Och idag när jag vaknade fick jag ett infall att jag skulle lära mig att skilja Cyclamen grekum från Cyclamen hederifolium. Jag gick ut i trädgården och plockade några blad som Christina och jag kunde studera. Tyvärr hittade jag inte blommor på båda arterna. Oftast är det väldigt lätt genom att titta på bladen eller blommorna. Men ibland kan behöver man titta lite närmare för variationsrikedomen är väldigt stor inom arterna. Och vad man ska titta på letade vi lätt upp på nätet.  Nu har vi lärt oss flera nyttiga skillnader. Bladets pärlband hittar man på Cyclamen grekum men aldrig på Cyclamen hederifolium. Sen finns det massor av andra skillnader som jag inte ska avhandla här.

När vi väl tog oss ut på altanen så stod två krukor med Narcissus romieuxii i blom. Vi har flera krukor med spännande narcisser och andra lökväxter på gång. Det är en otrolig lyx att kunna odla dess vackra lökväxter ute. Hade vi bott i Sverige så skulle vi vara tvungna att odla dessa i ett uppvärmt alpinhus.

På friland blommar nu narcissus tazetta ’Paperwhite Ziva’. En bukett av dessa väldoftande skönheter står i köksfönstret och kökstjänsten lite angenämare.

Att skaffa Brexit-växter och frö har varit mycket viktigare än att förbereda julen. Britterna är fantastiska odlare och har ett sortiment som tilltalar växtnördar. Tyvärr så kommer ett stort intressant sortiment av växter försvinna med britterna inom EU nu till nyår. Så vi har handlat lite extra därifrån. Idag kommer en kartong med suckulenter. Det blev ju rena Julafton för Christina och mig.     

Det som upptar vår mesta tid nu är beskärning och flisning av olivträden. Det är ett drygt jobb. Jag fuskar lite med de allra mjukaste topparna. Jag gör som grekerna. Tänder en mysig brasa med dem.

Och innan solen sjunker för lågt så vill jag hinna med ett bad. Efter som jag gladligen kan ligga i en kvart så kan inte vattnet vara allt för kallt.

Suckulenter – som smågodis!

PubliceratFörfattareChristina Fryle4 kommentarer

Att hålla efter våra 90 olivträd är ett tungt och ständigt pågående arbete. Visst är det kul att se olivlunden utvecklas, men det tar på krafterna. Som motvikt pysslar jag med min växande samling av suckulenter. Det är pilligt och stillsamt och totalt uppslukande!

Som trädgårdsnörd köper jag nästan aldrig mer än ETT exemplar av varje växt. Vill jag ha flera förökar jag dem själv genom sticklingar, delning eller frösådd. Att föröka just suckulenter är det absolut lättaste och roligaste.

Jag samlar ihop blad från mina moderplantor – vrider bara försiktigt av dem ända inne vid stammen. Sedan låter jag bladen ligga och torka några dagar så att brottytan vallas över/torkar. Leif brukar bli godissugen när han går förbi skålen. Bladen ser ut som karameller!

Sedan lägger jag ut dem på ett väldränerat underlag i låga stabila plastlådor. Under sommaren när det är stekhett måste de duschas dagligen. Men höst-vinter-vår sköter de sig i princip själva.

Ganska snabbt bildas rötter och pyttesmå bladrosetter. Ibland kommer bladen först och rötterna dröjer. Det tjocka, saftiga bladet kan försörja den nya plantan med allt den behöver under lång tid.

Ibland utvecklas bladrosetten redan när bladet ligger på tork, särskilt om jag glömt bort dem ett tag. Enstaka blad svartnar och dör. Dem plockar jag bort och ersätter med nya så att det alltid är fullt i lådorna.

När plantorna är stora nog att hantera pillar jag upp dem med en pinne och sätter dem i småkrukor. Är krukorna för stora är det risk att det blir för fuktigt, så det gäller att hitta riktigt små krukor. Efter en omskolning till är det dags att använda plantorna i odlingsbäddar och samplanteringar i kruka.

Eftersom de klarar sol, torka och vind är de perfekta i vårt torra, heta klimat eftersom de klarar sig länge utan vatten.

Runt vår grillaltan har vi fem stora odlingslådor i terracotta som jag har haft pelargoner och annueller i. Men de är så törstiga att de behöver vatten två gånger om dagen sommartid. Nu har jag planterat blandade suckulenter i dem.

Flera olika sorters Echeveria, Graptopetalum paraguayense, Curio talinoides, Sedum nussbaumerianum, Crassula ovata. När jag fått ner allihop i krukorna kom äntligen det rejäla regn som vi väntat på i flera veckor.

Efter ytterligare några regnskurar kommer nivån i krukorna säkert sjunka lite till så att jag får plats med ett lager täckgrus. Det ska bli kul att följa dessa småttingars utveckling. Och jag ser fram emot att slippa stå på pass med vattenkannan hela tiden nästa sommar!