Inte sysslolös i Fryle House!

Nu när vädret blivit lite svalare har arbetslusten återkommit. I grönsakslandet tillbringar vi mycket glädjefylld tid. Nu är det dags att sätta höstpotatis och kålväxter. All sorters kål växer bra under vinterhalvåret. Höstsatt potatis ger inte så stor skörd. Inte som de vi sätter i början av året. Men det är ändå värt att odla potatis på hösten – och kunna ta upp lite färskpotatis till jul!
Det vi skördar mest nu är meloner. Trots att vi kan äta melon så det sprutar ur öronen så köpte jag en stor en idag. Det är en speciell grekisk melon som kallas Thrace. Den har odlats ekologiskt, utan bekämpningsmedel, i gränsregionen runt Evros i flera århundranden. Naturligtvis vill vi prova den! Hoppas det blir riklig skörd av frön inuti den skrynkliga melonen.

Bakning känns det som om vi ständigt håller på med. Idag har jag gjort om ingredienslistan i receptet till 150% så då kanske vi inte behöver baka så ofta framöver.

Våra förvaringsutrymmen har känts som lite små. Vi kompletterade med ett skåp från Ikea. Det blev många lager ytbehandling innan vi blev nöjda. Sen snickrade jag en stor låda som jag satte på hjul under skåpet. Där ligger nu en massa skor.

Våra platsbyggda skåp och garderober har haft lite snålt med hyllor. Nu har jag köpt hyllmetrar och börjat såga till och komplettera. Det kommer bli lite lättare att organisera bland kläder och prylar.

Containern har också fått fem plåthyllor. Det var inte Ikea utan ett annat fabrikat. Att skruva ihop fem hyllor tog nästan en hel arbetsdag. Det var en väldig massa skruv att dra och trots skruvdragare så gick det inte fortare.
Nu är det så snyggt i containern.

När jag plockade om allt i containern så upptäckte jag att gnagare varit på mina olivsäckar som legat under arbetsbordet. Nu måste jag inspektera allt innan olivskörden och se om jag har något att laga eller om jag måste köpa nytt.
Min väns olivdukar förvarar jag hängande i taket som tur är. Där uppe hade inte gnagarna kommit åt.

En smart duschmunstyckeslösning har jag också fått till. Den är inte så snygg men jag tycker den är bra och användbar. Där håller nog inte Christina med.

Vi har också investerat i en postlåda. För ett tag sedan när vi var på posten i Kardamýli var där en uppmaning på ett anslag. För att få sin post så ska man sätta upp en låda ute vid vägen.
Nu kan jag inte i min vildast fantasi tro att postens personal någonsin kommer att lägga några brev i min låda. Men det ser ju snyggt ut med en låda.

Allt är inte slit å släp. Idag har jag varit hundvakt åt Estia några timmar. Det är inget hårt jobb. Vi går ett varv i trädgården, sen vilar vi en lång stund innan vi tar nästa varv.

Heta Dagar!

Nu är här varmt. Men inte så förfärligt varmt som folket i Norden tror. Jag ser hela tider rubriker om extremvärmen i medelhavsländerna i svensk press. Och det är säkert sant men det gäller inte oss här nere på södra Peloponnesos. Fast de två sista dagarna har det krupit några grader över 35 grader Celsius. Den värmen ser ut att hålla i sig ett tag.
Vi ser jockså rubriker om bränder i Grekland. Som vanligt brinner det mest i Attika (Aten). Men än har det inte varit så många bränder på Peloponnesos. Den enda branden jag kan se på https://zoom.earth/maps är en brand söder om Sparta.

Det finns organismer som inte har så värst ont av värmen. Våra meloner och våra druvor mognar i en väldig fart nu. Vi kommer få det jobbigt med att sätta i oss frukterna i takt med att de mognar.
Många andra av trädgårdens växter ser ut att vantrivas i den höga värmen.

Vi behöver inte leva på enbart frukt och grönsaker. I går fick vi en gåva av en hotellgäst som bott flera säsonger på hotellet jämte oss. Hon har tagit av våra gåvor som vi lägger i en låda ute vid vägen. Nu tyckte hon det var dags att ge lite tillbaka. Det är jag djupt tacksam över. Pistagenötter är bland det godaste jag vet och en flaska kryddad alkohol ska säker slinka ner den med.

Kycklingarna har det också svettigt i värmen. De söker gärna upp skugga mitt på dagen. Vi har en svensk ras en ras från Australien och korsningar mellan dessa. De ser ut att trivas rätt bra trots hög temperatur. Våra två Ayam Ceman kycklingar som har sitt ursprung i Indonesien flåsar lite väl mycket när det är som varmast. Därför vattnar jag en bit mark i hönsgården ett par gånger om dagen.

Vätska är nödvändigt i Hettan. Det är lätt att glömma det när man är upptagen med annat. Kaffe glömmer vi inte så lätt. När det är varmt så gör vi Café Frappé. Det är så kalt och gott och lätt att göra. Köper jag min kaffe ute så blir det freddoccino. Den är oftast mycket starkare och kallare än Frappé.

Värmen ställer till det för kroppen. Blodkärlen vidgas och blodet får mer plats till sitt förfogande. Detta gör att trycket samtidigt sjunker. Har man då inte dragit ner på sin blodtrycksmedicin är det lätt att bli lite yr i skallen. Fördelen är ju att man inte behöver vara så rädd för saltintag och salt är ju så gott.

Tidsfönstret att jobba utomhus är väldigt kort nu. Efter klockan ni nio på förmiddagen är det inte roligt att pyssla ute. Denna morgon har jag haft cykelservis. Bytte en kedja och satt på ett nytt däck. Det är inget särskilt roligt jobb. Men det var roligt att se att bakhjulet de riktade i cykelverkstaden i Stoupa blev så bra. Det jättetråkiga var att backdäcket var platt när vi skulle cykla hem från Gnospi efter vår förmiddagssimning. Nu har jag i alla fall att göra i morgon också.

Ett annat lite montage jag gjort är att sätta engnagar-skrämma under motorhuven. Det blev inte så bra för kablarna var för korta. Men de ska jag förlänga en vecken dag.
Nu hoppas jag de ska hjälpa mot stenmårdens härjningar. Men jag vågar inte lita fullt ut på det så jag kommer fortsätta köra med dofter som mården inte gillar.

Badet får vänta

Visserligen går det bada redan nu utan att frysa häcken av sig. Men vi har haft så mycket annat att göra och solen har inte varit så intensiv, så det har funnits roligare sysselsättningar.
Vi har varit ute ett par vändor med våra gäster och tittat på floran.

Nu finns det mycket att se. Vissa blommor ger en massverkan som kan skådas på avstånd. Vill man njuta av orkidéerna som på bilden, då måste man krypa nära.

Vi har en del konkurrenter om blomsterängarna. Kor, getter och får strövar ofta fritt där. Det är en syn som jag blir glad av. Det är så vår mat ska leva sina liv.

Hemma händer det också saker. Vi har slaktat en ungtupp. Vi trodde vi hade två som behövde slaktas men en är nog en höna så hon får leva så länge.
Tyvärr visade sig att slakten var ett misstag. Vi samlade ägg och la i kläckaren och efter 8 dagar lyste vi dom för att se om det var något liv i dem. Inte ett enda ägg var befruktat. Så jag undrar vad gammel-tuppen har för intressen. Inte är det hönor i alla fall. Så nu sörjer vi den slaktade ungtuppen.

Lite arbete i lunden har också blivit gjort. Mestadels i grönsakslandet och rabatterna. Men jag tycker det är mycket roligare att elda ris. Kanske bor det en lite pyroman i mig. Snart inträder eldningsförbudet in så det är dags att låsa in tändstickorna.

Filippa och jag har roat oss med fiske. Filippa har fått upp fisk stor nog att äta. Men min fångst blev inte större än en tumme.

Nu var det meningen att jag skulle ut och byta en lamparmatur men det regnar så det är inget lämpligt jobb. Så jag åker nog till Kardamýli och ser om jag kan hitta några floror till gästerna som kommer på lördag.

Den blomstertid nu kommer!

Nu har vi åter haft en fin vecka med toppenväder. Mycket av dagarna har vi ägnat åt grönsakslandet. Efter den förfärliga hagelstormen har vi inte så mycket vackra grönsaker kvar. Kålplantorna ser för bedrövliga ut men Pak choi salladen har repat sig fint. De höst satta potatisarna är nu skördade. Som vanligt ger de rätt liten skörd. Potatisen jag satt i januari växer på sig riktigt fint.

Det är tid för skiftbyte i grönsakslandet och Christina har massor med frösådder som ska ut i när de är stora nog. Grönsakslandet är långt ifrån stort nog för att svälja hennes frösådder. Varför blir det så varje år?


Även naturen lever upp med massor av intressanta växter. Iris och olika orkidéer växer nu både högt och lågt. De första stenfrukterna har börjat blomma. Då vet man att snart är det dags för mandelträden att blomma. En stor äng med mandelträd i blom borde alla få se någon gång i sitt liv.

Två dagas vila och en dags vandring har vi börjat med nu när våren har kommit till oss. Hittills har det bara blivit tre vandringar men det ska bli fler. Antagligen blir det en tur i morgon.

Vi vandrar med lätt packning för våra kroppar börjar bli gamla och slitna. Så kaffetermosen får stanna hemma. Då är lyckan när man hitta rett kaffe efter vägen som kan förse oss med mer kraft.

Allt handlar inte om växter för oss. Även underhåll måsta skötas. Våra ytterdörrar i trä har aldrig haft något bra ytskikt. Jag har en känsla av att alla säljer färg här men ingen vet något om färg och utbudet är stort för metall men inget vettigt finns för trä.
Så när dörren började flagna för ett år sedan så köpte jag lite färg i panik och målade om dörrarna. Men redan nu börjar de flagna igen. Så det blev en ny nedslipning av färgen.
Den nya ytan består av pigment som jag gör av stålull, vinäger och tee. Det är bara att blanda ingredienserna och låta stå i en till två dygn innan trät stryks med blandningen. Ju mer trät torkar ju mer träder den bruna färgen fram. När trät var torrt igen så la jag på två lager hårdvaxolja.
Efter som trät bearbetas fler gånger med grovt sandpapper så ser man många spår i trät. Det ger en yta som ser ut att tillhöra en väldigt gammal dörr.
Nu hoppas jag på jag valt rätt behandling av dörren så jag inte måste gör om det nästa år.


Efter som det är långhelg nu så passade vi på att åka och storhandla i går. Favoritstället är marknaden i Kalamata. Det blev både skaldjur, kött och frukt med hem från marknaden. Så nu kan vi äta gott i flera dagar.  

Oj vilken vecka!

Nu har vi haft många dagar i sträck med soligt och tort väder. Då är det lämpligt att beskära olivträd och det har vi gjort nästan hela tiden. Även den stora sågen har varit framme och sågat ner lite intressant virke. I tomtgränsen mot hotellet har vi ett flerstämmigt träd som är saffransgult på insidan. Kanske kan det fungera att svarva något snyggt med. Så jag tog ner de höga stammarna så mu är det bara en lite buske.

En liten kort tur utanför tomten har vi tagit oss tid till. Den turen gick till Nomitsi. Vi har som mål att vandra genom alla byar som ligger inom några mils avstånd från oss. Det bästa med Nomitsi är att vi kan besöka våra vänner där. Elvira och Elias bor där med en magisk utsikt över havet i väster. De driver den bästa mäklarfirman här på Peloponnesos. Så ska ni flytta hit så kolla in då deras webbsite. https://housefinderspeloponnese.com/
Även vid denna utflykt gjorde vi ett besök och åt oss mätta på Elviras god varma mackor.
Men innan dess gick vi genom byn med kameran i skjutklart läge. Jag lyckades ta en bild innan objektivet vägrade fokusera.

Som tur var har jag en fungerande mobilkamera så det blev några bilder från kapell och kyrkor i byn.

Vi upptäckte att orkidéernas tid är har så det blev några flora bilder också.

Christina har länge tyckt att vi ska fixa till vår väg utanför parkeringen. Och jag förstår henne. Den sträckan var riktigt bedrövlig och många av våra gäster valde att parkera ute på huvudvägen i stället för vår parkering.

När vår albanske vän och mångsysslare kom förbi och erbjöd oss att fixa till vägen för ett för oss acceptabelt pris så slog vi till.

Nu har vi en fin lite hårdlagd backe förbi vår parkeringsplats. Nu återstår bara att se hur vattnet uppför sig vid en störtskur. Kommer mycket av vattnet rinna in och göra skador på vår parkering?
Blir det så kan vi alltid lägga betong på hela parkeringsplatsen också.

Det är inte bara en ny fin vägstump vi fick i går. Även en airfryer kom med posten. Så nu ska vi laga mat på ett nytt sätt.  
Vi gjorde ett test i gårkväll och fixade våra pommes frites i det stora svarta ägget. När vi läst på nätet är det denna rätt de flesta misslyckas med men inte vi. Det blev fantastiska pommes frites. Till lunch kommer det bli pankopanerad blomkål.