Fryle House genom AI-ögon!

Numera behöver man inte skriva själv. Den artificiella intelligensen löser det åt oss på några sekunder. Vi kan roa oss med annat än sitta och trycka ner tangenter.
Nu har jag testat att ta hjälp av AI för att skriva en precentration av Frylehouse.

(AI-text. Huset är över 100 år gammalt och har återställts till sitt ursprungliga)
Vårt hus är långt ifrån 100 år. Men det finns en del gamla hus i området som borde renoveras upp. Det hände tyvärr inte för ofta. Hade jag obegränsat med pengar på kontot så hade jag köpt denna ruin och byggt upp igen med bekväma faciliteter. Men så mycket pengar har vi inte så vi nöjer oss med vad redan vi har.

( AI-text. Detta charmiga hus har nyligen genomgått renoveringar för att erbjuda moderna bekvämligheter samtidigt som den har behållit sin traditionella charm.)
Vi flyttade in i ett helt nybyggt hus i januari 2019 så renoveringsbehovet har varit minimalt.

(AI-text. Fryle House har nyligen renoverats för att erbjuda moderna bekvämligheter)
Nu upprepas det att huset nyligen renoverats. Jag lagade toalettlocket igår. Kan det vara det AI tänker på?

(AI-text. Huset ligger i en pittoresk by)
Jag skulle utrycka det som att huset ligger i utkanten av byn. Men byn är liten och vi har bara 700 meter till hamnen som är centrum.

(AI-text. Trots sina moderna bekvämligheter har Fryle House lyckats behålla sin traditionella charm. Huset är inrett med traditionella grekiska möbler.)
Vi har 12 grekiska stolar och det är alla grekiska möbler vi har. Annars kommer det mesta från norden som IKEA, Jysk och Harald Nyborg.

(AI-text. Husets interiör är inredd med traditionella grekiska möbler, inklusive handgjorda trämöbler och lokala textilier.)
Visst finns det några snabbt hopsnickrade utemöbler som jag gjort av billigt virke. Men de grekiska textilierna har jag inget minne av.

(AI-text. Husets ägare har också lagt till flera genomtänkta detaljer för att få besökarna att känna sig som hemma, inklusive en välkomstkorg med lokala råvaror och en guidebok till regionens attraktioner.)
Guidebok och utskrifter om området finns det. Men den där korgen med lokala råvaror kan de vara lite si å så med. Det finns alltid av vår olivolja i gästvåningen. Ibland kan vi bjuda på ägg, frukt och grönsaker om det finns ett överskott.

Jag får nog skriva mina blogginlägg själv en tid framåt. Jag litar inte riktigt på AI än. Men jag är övertygad om att tekniken snabbt kommer att bli mycket bättre.

Oj vilken vecka!

Nu har vi haft många dagar i sträck med soligt och tort väder. Då är det lämpligt att beskära olivträd och det har vi gjort nästan hela tiden. Även den stora sågen har varit framme och sågat ner lite intressant virke. I tomtgränsen mot hotellet har vi ett flerstämmigt träd som är saffransgult på insidan. Kanske kan det fungera att svarva något snyggt med. Så jag tog ner de höga stammarna så mu är det bara en lite buske.

En liten kort tur utanför tomten har vi tagit oss tid till. Den turen gick till Nomitsi. Vi har som mål att vandra genom alla byar som ligger inom några mils avstånd från oss. Det bästa med Nomitsi är att vi kan besöka våra vänner där. Elvira och Elias bor där med en magisk utsikt över havet i väster. De driver den bästa mäklarfirman här på Peloponnesos. Så ska ni flytta hit så kolla in då deras webbsite. https://housefinderspeloponnese.com/
Även vid denna utflykt gjorde vi ett besök och åt oss mätta på Elviras god varma mackor.
Men innan dess gick vi genom byn med kameran i skjutklart läge. Jag lyckades ta en bild innan objektivet vägrade fokusera.

Som tur var har jag en fungerande mobilkamera så det blev några bilder från kapell och kyrkor i byn.

Vi upptäckte att orkidéernas tid är har så det blev några flora bilder också.

Christina har länge tyckt att vi ska fixa till vår väg utanför parkeringen. Och jag förstår henne. Den sträckan var riktigt bedrövlig och många av våra gäster valde att parkera ute på huvudvägen i stället för vår parkering.

När vår albanske vän och mångsysslare kom förbi och erbjöd oss att fixa till vägen för ett för oss acceptabelt pris så slog vi till.

Nu har vi en fin lite hårdlagd backe förbi vår parkeringsplats. Nu återstår bara att se hur vattnet uppför sig vid en störtskur. Kommer mycket av vattnet rinna in och göra skador på vår parkering?
Blir det så kan vi alltid lägga betong på hela parkeringsplatsen också.

Det är inte bara en ny fin vägstump vi fick i går. Även en airfryer kom med posten. Så nu ska vi laga mat på ett nytt sätt.  
Vi gjorde ett test i gårkväll och fixade våra pommes frites i det stora svarta ägget. När vi läst på nätet är det denna rätt de flesta misslyckas med men inte vi. Det blev fantastiska pommes frites. Till lunch kommer det bli pankopanerad blomkål.

Mycket att fira!

Igår firade vi min födelsedag. Det är en dag att tänka tillbaka på livet och speciellt på det senaste året. Dagen före min födelsedag i fjol kom jag hem från Sverige där jag hade varit på strålbehandling i över två månader. Den dagen var en av de bästa i mitt liv.

Foto: C. Fryle

Även gårdagen blev mycket fin. Christina väckte mig på morgonen med en bricka fylld av paket och en liten vinterbukett från trädgården.

Foto: C. Fryle

Presentutdelningen fortsatte under dagen. Christina hade inte riktigt fått färdigt verktygslådan för brodöser. Men den hann bli klar under förmiddagen. Nu kan jag kanske hålla ordning på mina nålar, trådar med mera.

Foto: C. Fryle

Vi åkte till Kardamýli och åt en födelsedagslunch. Jag tror att de har världens godaste hamburgare på Kritamos.

Eftersom jag fått misopasta i ett av paketen (den är väldigt svår att få tag på här) så lagade jag en japansk auberginerätt. Miso- och honungsmarinerad rostad aubergine. Denna rätt tycker jag är fantastisk god. Den är inte särskilt svårlagad men innehåller många moment. Vill man inte laga den själv så kan man gå till restaurang Nami i Varberg och beställa in den med massor med annan god japansk mat.

Till auberginen drack vi ett grekiskt vin, Montenero, som vi köpte i en butik i Stoupa under dagen. Grekland är inte så kända för sina goda viner. Men dom finns och odlarna blir bättre för varje år på att framställa bra viner. Det vi köpte kommer från Nemea som är Peloponnesos stora vindistrikt. Vi blev riktigt nöjda med smaken.

När guldet blev till sand!

Igår vaknade vi till ett oväder utan dess like. Under natten hade jag sett att det blixtrade konstant väster ut över havet .Men nu var ovädret rätt över oss och vräkte ner hagelkulor över oss.

Foto: C Fryle

Haglandet höll på fram till lunchtid så vi fick hålla oss inne. Själv broderar jag en stor yta på mitt handarbete. Christina höll på att experimentera med lappteknik.

Hur mycket nederbörd det blivit blev svårt att ta reda på efter som hagelkornen slagit sönder regnmätaren. Men det var mycket som föll ner från himmelen och hagelkornen var upp till tre centimeter stora. Dom värsta skadorna var inte på döda ting. Men det är lite tråkigt att vår bil numera är småknottrig.

Att komma ut efter ovädret var en hemsk syn. 95% av alla våra växter har stora skador. Växter har alltid betytt mycket för Christina och mig. Och vi har väldig gott om dem.

Övre vänster: Stickling krukor och frökrukor var i stort sett totalförstörda. Många sticklingar går nog att rädda men de får börja om från början. Så det är en rejäl tidsförlust.
Övre höger: Grönsakslandet drabbades också hårt. De som stått ett tag och blivit stort går nog att skörda av. Men plantor som är ny utsatta är i stort sett helt borta. Plantor med tunna blad som sallad har nästan bara stjälkarna kvar.
Nedre vänster: Lite större prydnadsväxter som Agave, Mangave och Yucca. Kommer att ta flera år på sig innan skadorna repareras.
Nedre höger: Vi har massor av terrakottatråg och krukor med suckulenter i. Nu liknar det mest grötskålar.

Foto: C fryle

Vår nyanlagda krasseplantering som skulle hänga ner för en 15 meter lång mur och imponera på våra gäster under våren är numera bara en grön sörja.
Hur många arbetstimmar som gått förlorade är omöjligt att säga. Men det är flera hundra timmar och det kommer att ta väldigt lång tid att städa upp efter ovädret.

De som inte hunnit skörda sina oliver än har nog inga oliver kvar att skörda. Men de flesta lundar är färdigskördade som tur är.

Foto: C Fryle

I byn hade de också fått en del nederbörd, men efter som mycket kom som hagel så blev det nog inte så stora skador av strömmande vatten.

Natur & kultur i Mani

Nu är hösten här!
Då är det en fröjd att vara ute och botanisera. Det var just vad vi gjorde i går. Resultatet blev över förväntan. Höstlökarna blommade i parti och minut.

Crocus goulimyi och Crocus niveus såg vi gott om på några få lokaler.  Som också är vit och den vanligaste i vår närhet fick inte vara med på bild.

Narcissus serotinus är rätt allmänt spridd men sällan i stora bestånd. Men vi vet vad de växer i tusental. Om ett par veckor blir det nog svårt att hitta annat än några enstaka i blom.

Sternbergia blommar rejält i några olivlundar söder ut. Vi har inga i vår lund men vår parkering kantas av Sternbergia.

Cyklamen (Cyclamen) blommar nu högt och lågt och överallt. Även i vår lund kan vi njuta av dess skönhet nu.

Det är även god tillväxt på våra kulturväxter. I vår citruslund har inte apelsinerna mognat än. Men lime skördas ju halvmogna så det har vi kunnat ha i våra drinkar i flera veckor nu.
Nu väntar vi också på att våra kakifrukter ska mogna. Det borde inte ta allt för lång tid. De började gulna för över en månad sedan.

Vintermelonen växer också till sig. Nu är de stora som rejäla vattenmeloner. Jag hoppas att hönsen gillar dem för jag tror inte vi orkar äta upp allt annars.

Nu när hösten är här så är det kål-säsong. Vi har satt ut flera sorter och räkna med att leva på kål tills långt fram i vår.

Potatisen börjar sticka upp blad. Jag tror inte det är många greker som odlar potatis så här års. Men det går fint om än inte skörden blir lika stor som av potatisarna vi sätter i början av nästa år.