Grekisk byggbyråkrati

Ett hus med renoveringsbehov

I april 2016 började vi titta på boende i Grekland. Vi tittade på nya hus, begagnade hus och halvfärdiga hus. Men det var inget som passade våra behov och förväntningar. Så i februari året därpå åkte vi åter ner för att titta på tomter. Vi hade på mäklarsajterna sett några som vi var extra intresserade av.  Vi blev visade till dessa, men av olika anledningar var de inget för oss. Vi fick se många andra tomter och flera av dessa var inte utannonserade på några mäklarsajter. Till sist fick vi se en tomt som var lite för stor och lite för dyr. Men den låg fantastiskt bra. Med denna tomt snurrande i huvudet åkte vi hem. Efter en månads funderande var vi övertygade om att vi ville ha just den tomten. Så vi kontaktade mäklaren och sa att vi bestämt oss.

Huset är utsatt på tomten

När vi kommit så långt började byråkratin. Det fanns inget giltigt bygglov på tomten så det som måste göras först var att skaffa ett förhandsbesked. Och för att få förhandsbesked var vi tvungna att ha ritningar. Så vi började rita och skicka skisser fram och tillbaka mellan byggmästaren och oss. Efter många vändor var vi så färdiga att vi hade ritningar som var så detaljerade att vi kunde skicka in dessa till myndigheterna.

För att kunna köpa tomt och söka förhandsbesked så måste vi först ha grekiskt skattenummer och bankkonto. I maj åkte vi ner för att ordna detta. Vår byggmästare Panayotis körde oss till Kalamata, följde med oss till skattekontoret och sedan till banken. Dessutom ordnade han så att vi fick träffa en advokat som skulle hjälpa oss med tomtköpet (man måste alltid ha en advokat när man köper en fastighet i Grekland) + ett möte med en notarie som skrev ett  mycket ålderdomligt avtal mellan oss, advokaten och Panayotis – för att de skulle kunna agera ombud för oss i samband med ansökan om förhandsbesked, för att få ut registerutdrag och för att söka tillstånd från ”Forestry” (för att vara säkra på att det inte fanns skogsvårdsskydd på tomten) och kontroll av ev. fornminnesskydd. Dessutom gjordes en exakt uppmätning av avståndet till vattnet för att vi inte skulle beröras av strandskyddet. Tomtgränsen visade sig ligga precis 100 meter från vattnet. Fast mäter man till den djupa viken så blir det bara 88 meter.

Första underhållsarbetet i olivlunden

Två veckor efter ansökan var inlämnad hade vi ett positivt förhandsbesked. Så i slutet av juni åkte vi ner och förhandlade om tomtköpet. När förhandlingen var klar hade vi fått ett pris som var 40,000 € under utgångspriset. Innan vi åkte hem igen så fick vi en mycket utförlig offert från byggmästaren. Denna offert fick vi gärna lämna till andra byggföretag för att få motbud.

Nu var det dags att lämna in bygglovsritningar. Eftersom ritningarna till förhandsbeskedet var så detaljerade så tog det inte lång tid att fixa riktiga bygglovsritningar.

Den 26 oktober fick vi vårt bygglov och den 9 november började schaktningen för huset.

Huset tar form

Så om jag jämför min erfarenhet av svenska bygglov så är jag mycket positivt överraskad av hur det har gått till i Grekland.  Mindre flum och tydliga regler och inga byggnadsnämnder som tillåter mindre avvikelser. Mutor då? Nej, sådana har vi inte befattat oss med.

Bygget (i bakgrunden närmast havet) har kommit en liten bit över olivträden.

Lektion ett i grekisk husbyggnad

Jag är inget byggproffs och kommer här beskriva hur jag tolkat att bygget gått till hittills. Kanske har jag tolkat allt fel.

Bilderna nedan är tagna av mig och:
Elwira Kotowska som förmedlar hus och tomter i södra Peloponnesos. Här hittar du objekten>> https://husigrekland.se
Panayotis Hioureas som är vår byggmästare. Här hittar du hans konstruktioner>> http://www.homensun.com/construction-details/

 


Först gjuter man ett jordbävningssäkert skelett. Sen börjar man med stenarbetet och bygger upp det i höjd med golvytan på bottenplan.

 


Sen lägger man ett tätskikt i form av plast innan man gjuter golvet.

 


Därefter börjar väggarna byggas upp. Innerst är 10 cm. tegel sen 5 cm isolering. Utanpå det natursten. De gjutna bärande pelarna har ett tunnare lager av natursten utanpå sig. Totala tjockleken för ytterväggarna blir 50 cm.


Även de bärande innerväggarna blir 50 cm. Här tycker man det skulle vara snabbare och enklare att fylla ut runt pelaren med tegelsten. Enligt byggmästaren skulle det vara godkänt men det blir stabilare och gedignare att fylla ut med natursten.


Ovanför fönster och dörrar sätts marmorblock som är slitsade på baksidan för att fastna bra i betongen. Vid bredare öppningar delas marmorblocken – för långa överliggare har en tendens att spricka.


När väggarna är uppe i höjd med golvet på plan två så flyttar murarna tillfälligt till ett annat bygge.


Sen är det dags att forma för betongbjälklaget innan cementbilen kommer och fyller på. Takhöjden i vårt hus blir något högre än standard eftersom vi behöver fall över en bred altan på plan två. Standard är ungefär 280 till 285 cm. Vår takhöjd blir nog som lägst 290 cm på bottenplan. Så kompenserar vi med lägre takhöjd på plan två. Men där har vi öppet upp i nock så det känns antagligen inte alls klaustrofobiskt.

Att välja rätt sten

Ett hus ska helst ha samma stenblandning på alla sidor, så att det syns att det är samma hus vilken sida man än befinner sig på.


För att underlätta för stenarbetarna ska stenar av alla sorter finnas på ungefär samma avstånd var de än befinner sig.
Det är ju en omöjlighet, men det underlättar om tomten är rätt platt, som vår. All sten till bygget fraktades dit redan innan grävningen för grunden påbörjades. De sju olika sorternas sten portionerades ut i blandade högar i alla väderstreck.


Stenhuggarna slarvar inte i valet av sten. Det får ta den tid det tar att hitta den rätta och forma den till perfektion.


Sen är det bara att placera den på rätt ställe och fylla på med betong så att inte minsta hålighet finns kvar.

 

 

 

Åter på plats!

Det var ett rätt spänt och förväntansfullt läge när vi åter åkte till Grekland för att skåda vårat bygge. Vi har fått bilder från byggmästaren under tiden. Men det är inte detsamma som att se det med egna ögon.


Bygget har inte stått stilla medan vi var borta. De var nästan uppe vid andra våningen. När vi åkte hem igen så förbereddes det för att gjuta mellanbjälklag.


Här ska trappan till gästvåningen gå upp. Där uppe kommer man att ha en magnifik utsikt.


Överallt är det sten av alla de sorter. Utom på en liten plätt på havssidan.


Nedre altanen går i exakt linje med olivträdsraden. Jag tror att kronorna ska lyftas lite för att skapa skugga.

 

Det blev inget stampat jordgolv

Nu har vår byggmästare skickat nya bilder. Det är lika trevligt varje gång. Samtidigt skickar han nya fakturor. Det är inte lika trevligt. Men där som här så kostar det en dryg slant att bygga.

 


Det var någon lustigkurre som trodde vi skulle ha stampat jordgolv. Här kommer beviset på att det inte blir så. På den gjutna plattan kommer det läggas natursten eller klinkers. Priset är ungefär detsamma. Så det lutar nog åt natursten. Vi kommer nog göra många materialval under besöket där nere i februari.

 

Detta är vår uteplats med utsikt mot havet. Här blir det antagligen också ett golv av natursten. Ytterst kommer det att sticka upp en 50 cm bred mur i lagom sitthöjd. Golvytan blir 16,25 meter lång och 2,4 meter bred.  Här kommer att finnas tre dubbeldörrar ut till altanen. En från sovrummet och två från kök/matplats. Framför dörren längst bort i bild kommer det att finnas en trappa ner i olivlunden. I linje med trappan har man fri sikt mellan två olivträds rader ut mot havet. Nedanför trappan kan vi duka upp för större sällskap om altanen blir för trång. Här nedanför altanen någonstans kommer även mitt utekök att finnas.

Äntligen kom det några byggbilder

Nu har det gått en hel månad sen vi fick några byggbilder senast. Vi började undra om de lagt ner vårt bygge 😉 Men så var inte fallet. Det finns många detaljer att studera på bilderna. Vi får hoppas att de vet vad de gör. (Bilderna är tagna av byggmästaren.)

Greker älskar denna produkt. Betong är lösningen på allt. Dock ej så miljövänligt.

Stenmixen ser fin ut. Fogarna är inte klara på bilden – de kommer att få en ljusare fog.

Olivträdet utanför sovrummet och arbetsrummet står perfekt. Fast kronan bör lyftas lite.

Olivträden på västsidan kommer att ge fin skugga på den nedre altanen.

 

 

Ett skelett! Det känns stort.

Nu reser sig vårt grekiska hus mot skyn. Hade jag byggt i Sverige hade jag nog föredragit en stomme av trä. Jag är löjligt förtjust i limträ. Men vi får ta seden dit vi kommer och att bygga jordbävningssäkert kan de säkert mycket bättre i Grekland. (Bilderna har byggmästaren tagit)

Isoleringen är inte överdrivet tjock. Men med tanke på att ytterväggarna är 50 cm tjocka och det mesta utgörs av natursten så ska nog det fungera perfekt.

Jag tror att övervåningen ska stå fritt från undervåningen för att få den jordbävningssäker. Men här hänger armeringen ihop genom våningarna. Fast det går naturligtvis att kapa armeringen mellan gjutningen av underplan och överplan.

Livgivande vatten

Foto: Panayotis Hioureas

Utan vatten står man sig slätt. Och nu har jag fått bilder från tomten i Grekland där jag ser att en vattenledning håller på att dras till tomten. Men är inte slangen lite väl tunn? Men det är ju skönt att veta att både vatten och el nu finns framme.
Hur ser driftssäkerheten ut på vatten och elnäten i Grekland? Jag har fått indikatorer på att de inte fungerar så bra och väldigt lite gör för att få det bättre. Efter vad jag hört så diskuterar lokalpolitikerna frågan mycket. Men de har väldigt svårt att komma till beslut. Både el och vatten finns det nog gott om men det vill till att ta vara på det på ett smart och solidariskt sätt. Men vi ska nog klara oss bra trots att standarden på nätet är undermåliga.  Vårt inkommande vatten går till en bufferttank så därför kan vi klara ett kortare driftsstopp. Varmvattnet värms av solen med stöttning av el-patron.  Varmvattenledningarna är isolerade och en cirkulationspump cirkulerar hela tiden vattnet så att det alltid finns varmt vatten vid tappställena.

Polylimnio WATERFALLS 36°59’3″ N 21°51’17” E

 

Det optimala boendet!

Jag har gått otaliga optimeringskurser genom jobbet. Men att optimera processkretsar och hus har tyvärr inget gemensamt. Men har man en fru som har arkitektutbildning, bra pennor och linjaler så går det bra ändå. Vi ska ju bygga ett grekiskt hus. Då kan man tycka att vi ska använda grekiskt tänk. Men jag tror inte de har så mycket tänk. Det känns mer som om det blir som det blir. Men jag är nog bara fördomsfull. Antagligen tänker de bara på helt andra saker när de tänker hus.

Gamla traditionella stenhus under renovering.

Vi började med att studera skisser som vi gjort till ett hus vi aldrig fick byggt i Sverige. Där fanns många goda idéer och lösningar. Sen började vi rita. Och förkasta skisser och rita om. Till slut hade vi en idé som vi skickade till byggmästaren. Och så sa han vad han tyckte var onödigt dyrt att bygga. Så vi ritade om och bollade husskisser fram och tillbaks med vår byggmästare – tills vi hade något som vi var rätt nöjda med. Och optimerat kan vi verkligen kalla det. Inte en enda kvadratmeter golvyta i onödan. Byggmästaren blev till slut rätt imponerad och säger att huset kommer att fungera som en maskin.

Men även om ritningarna är klara så återstår det massor med detaljer att besluta om.