Besök hos Patrick Leigh Fermor


Patrick Leigh Fermor bodde bara några kilometer från oss. Nu efter Patricks död ägs fastigheten av The Benaki Museum. I dag var vi på en guidad visning där. Det blev en mycket positiv upplevelse.
För grekerna är Patrick mest känd för sina hjälteinsatser på Kreta under andra världskriget. För andra kanske han är mer känd som författare av främst reseskildringar.
Hans fru Joan Elizabeth Rayner vet jag inte mycket om mer än att hon var fotograf och en hel del bilder har presenterats i Patricks böcker.


Det finns två hus på tomten. Ett hus att arbeta i och det andra ett boningshus. Det mesta är väldigt vackert byggt, men här finns inget överdåd. Entrén till boningshuset går genom ett långt vackert valv. Golven i både i valven och inne i rummen är av denna vackra oslipade sten.
Man kan inte gå mellan rummen utan man måste ut i valven för att ta sig till ett annat rum. Det kan tyckas vara lite opraktiskt. Speciellt när det blåser och regnar.


Kärleken till valv är mycket stor i Grekland. Och det ger ju en härlig skugga som kan behövas i värmen.


Vardagsrummet beskrevs av en författare som Europas vackraste. Och visst är det vackert. Men jag har nog sett vackrare i Europa.


Tomten är kuperad med flera vackra trappor.


Det finns väldigt lite av symmetri i huset och trädgården. Och överallt finns det murar i sitthöjd. Så om man har bjudning så finns det minst plats för tusen sittande gäster.


Små strandslipade stenar i olika färger har använts flitigt i stenläggningen.


Den här beläggningen av marktegel tycker jag är läcker. Kanske är den lite svår att kombinera med natursten.


Från den övre delen av tomten går en brant trappa ner till den nästan privata stranden. Det går ta sig dit genom att klättra över klippor också.
Kommer ni till mina hemtrakter så besök Patrick Leigh Fermor House om du är road av vacker arkitektur.

Var är hösten?


Idag har vädret varit lite halvmulet. En perfekt dag att ta sig upp i bergen och se om vi kan hitta hösten. Vi tog bilen upp till Hotel Faraggi som ligger med vacker utsikt över en djup ravin och över Taygetos högsta toppar. Det är ett bra ställe att starta sina vandringar på. Men innan vi startade så åt vi en god lunch på hotellets takterrass. Som vanligt så blev vi väldigt nöjda med maten och servisen.


Den vanliga och oansenliga Prospero autumnale var i blom lite här å var.


De första Colchicumarna blommade också om än ej så rikligt.


Campanulor finns det gott om men inte så många som blommar så här års. Men Campanula versicolor bjöd på en fin blomning.


Campanula versicolor är ingen liten klocka.


Cyklamen har precis börjat blomma på vår tomt vid havsnivån. Men en bit upp i berget har det fallit mer regn och där fanns det många vackra exemplar.

Kaktusfikonen är mogna redan på högsommaren. Det är en mycket vacker frukt när frukterna står ut som tår från sina kaktusblad. Men det är ingen frukt som jag rekommenderar att någon plockar. Jag har gjort det och det var inte så roligt att plocka taggar från händer och läppar.


Efter 90 minuter hade vi nått en bra bit in i ravinen och kommit ner på flodbädden. Där vad det dags att fylla på med näring för att kunna ta sig till baks till bilen. Det blev en hård vandring för mitt skadade vänsterben. Men man kan inte låta ett ben bli ett hinder.

Leif F

Det antika Grekland


I onsdags tog vi en tur till Kyparissia på Peloponnesos västra kust för att besöka det årliga evenemanget ANTIQUES FLEA MARKET. Efter som det är en bit att köra så hade vi bokat en övernattning. Vårt hotell låg ända nere vid stranden intill några andra hotell. Det borde vara ett bra läge. Men hotellen såg slitna ut på utsidan och vårt var absolut i behov av en upprustning. Det är väl den grekiska krisen som satt sina spår. Men läget var perfekt för ett bad vid den långa fina stranden, så vi passade på att svalka oss.


Innan vi åkte till hotellet passade vi på att besöka marknaden. Vi var de enda kunderna och mycket upplockning pågick än. Så vi gick bara en vända för att se på utbudet. För att återvända till kvällen då det visade sig inte vara så mycket fler kunder.


Jag har sett på grekiska sajter typ Blocket att allt gammalt är löjligt dyrt. Och det behöver inte vara särskilt gammalt för att komma upp i priser jag inte är beredd att betala. I Sverige är priserna tvärt emot. Nästan löjligt billiga gamla möbler. Kanske för att grekerna i gemen inte har haft lika mycket saker som vi i Skandinavien – så utbudet är mindre?


De här gamla gevären tycker jag var vackra men jag vet inte om jag vill ha dom hängande på väggen.


Glasankan blev jag lite sugen på men där sa Christina absolut nej. Så det enda som inhandlades i Kyparissia var mat. God mat. På lunchen hamnade vi på ett ovanligt trevligt hamburgerhak och på kvällen hittade vi ett populärt gyrosställe med suverän mat.

1750 meter på 60 år


I måndags fyllde Christina 60 år. Det firade vi högtidligt. Vi spände på oss vandringskängorna och knatade upp genom en mycket brant och stenig terräng. Stenigaste vandringen hittills i vårt gemensamma liv skulle jag tro.


Vandringen gick upp till en topp på 1750 meter i bergskedjan Parnon. Vägen upp var solig och varm men vi fick lön för mödan på toppen. Där var milsvid utsikt i 360 grader.


Blomsterprakten så här års är inte på topp men vi fick ändå se många vackra växter i blom. Som denna Digitalis ferruginea.


På de vindpinade topparna växer tusentals höga tistlar. Här samlas bin och andra flygfän för att hjälpa till med pollineringen.


Totalt blev vandringen en mil. Det låter ju inte så långt. Men vi var rejält trötta och glada att åter vara nere vid startpunkten. Där mötte en åsna med sin gubbe oss. Vi prata länge och intensivt med varandra. Men ingen av oss förstod ett enda ord av vad den andre sa.

Så här vackert firade Christina sin födelsedag.
Grattis igen älskling!

Greklandssemester


Även om man bor i Grekland kan det vara gott att komma bort ibland. Så vi tog en tur till bergsbyn Kosmas, högt uppe i bergsmassivet Parnon. Där räknade vi med att få det lugnt, mysigt och svalt. Och det var säkert 10 grader svalare än hemma när vi kom till byn mitt på dagen. Men lugnt var det inte. Det var trafikkaos och varenda servering var fullsmockad. Men det är ju klart att en söndag i augusti så är alla stora familjer upp i bergen och äter gott. Så vi tog en snabb fika och åkte vidare för en vandring innan vi skulle checka in på vårt boende.


Eftermiddagen vandrade vi fram på slingrande stigar med vackra vyer. Vårt mål var klostret Panagias Elonas.


Klostret ligger högt upp på en klippvägg. Så var det vanligt att man byggde kloster förr. Då kunde de lätt skydda sig mot rövare.


Kapellet och alla andra byggnader var i väldigt gott skick. Klostret hade för inte så länge sedan genomgått en rejäl uppfräschning.


Efter vandringen åkte vi tillbaka till byn och njöt av den fina utsikten från vårt boende, innan vi gick ut och åt den godaste grillade get vi någonsin smakat. Den övriga maten satte inga goda minnen i smaklökarna.