Mycket att fira!

Igår firade vi min födelsedag. Det är en dag att tänka tillbaka på livet och speciellt på det senaste året. Dagen före min födelsedag i fjol kom jag hem från Sverige där jag hade varit på strålbehandling i över två månader. Den dagen var en av de bästa i mitt liv.

Foto: C. Fryle

Även gårdagen blev mycket fin. Christina väckte mig på morgonen med en bricka fylld av paket och en liten vinterbukett från trädgården.

Foto: C. Fryle

Presentutdelningen fortsatte under dagen. Christina hade inte riktigt fått färdigt verktygslådan för brodöser. Men den hann bli klar under förmiddagen. Nu kan jag kanske hålla ordning på mina nålar, trådar med mera.

Foto: C. Fryle

Vi åkte till Kardamýli och åt en födelsedagslunch. Jag tror att de har världens godaste hamburgare på Kritamos.

Eftersom jag fått misopasta i ett av paketen (den är väldigt svår att få tag på här) så lagade jag en japansk auberginerätt. Miso- och honungsmarinerad rostad aubergine. Denna rätt tycker jag är fantastisk god. Den är inte särskilt svårlagad men innehåller många moment. Vill man inte laga den själv så kan man gå till restaurang Nami i Varberg och beställa in den med massor med annan god japansk mat.

Till auberginen drack vi ett grekiskt vin, Montenero, som vi köpte i en butik i Stoupa under dagen. Grekland är inte så kända för sina goda viner. Men dom finns och odlarna blir bättre för varje år på att framställa bra viner. Det vi köpte kommer från Nemea som är Peloponnesos stora vindistrikt. Vi blev riktigt nöjda med smaken.

Julfrid hos Fryle:s i Mani

Vår jul har hittills präglats av ett lugn. Vi har inte känt av någon julstress före jul.
På julaftonsmorgonen steg solen över bergen på en klarblå himmel. Så vi satte oss på vår favoritplats så här vid frukosttid på vintern. Medan vi njöt av solens värme och granola med yoghurt så spelade vi ett parti på vårt backgammonbräde.

Eftersom vi skulle ha gäster på eftermiddagen så passade vi på att röra oss lite redan på förmiddagen. Det bar av till grannbyn Stoupa på våra cyklar. Där satte vi oss och drack kaffe på en servering med bra utsikt över stranden. Det var inte många badare ute så tidigt på förmiddagen.

På hemvägen stannade vi och plockade mastik-kvistar som senare bands till en julkrans. Mastiken har massor av röda bär så här års så det passar bra till jul.

Innan vi började förbereda mat till våra gäster gick vi ner till stranden. I packningen hade vi glögg och kakor. Jag trodde vi skulle behöva något värmande efter julbadet. Men vattnet var inte särskilt kallt och solen värmde upp oss snabbt. Men det var gott med glögg ändå.
Efter julbadet var det dags för stök i köket. Julbuffén vi dukade upp innehöll både traditionell julmat och sådant som inte var så traditionellt. Våra gäster Elwira och Elias hade med sig en hel del godsaker. En riktigt god överraskning var Elwiras polska sallad. Den blev genast min favorit, men varken Christina eller Elias äter gröna ärtor så Elwira och jag fick ha den ifred. När det var dags att äta kom Renée ner från övervåningen och åt och umgicks med oss. Det blev en mycket trevlig kväll med god mat, många skratt och mycket värme.

Idag tog vi det lugnt på förmiddagen och sysslade lite med handarbete och trädgårdsskötsel.

Vid lunchtid tog vi cyklarna söder ut. Vi kom inte längre än till grottorna vid Katafygio, för Christina hade inte så mycket laddning på sitt batteri. Men det blev ju ändå perfekt för häftigare ställe att picknicka på är svårt att hitta.

Innan vi cyklade tillbaka hem så plockade vi vild purjolök som växer i massor efter vägen till Trachila. Eftersom där även växer pipört så fick en bukett följa med hem.
På hemvägen passerade vi stranden Pantazi. Där var det gott om folk som badade för att vara så här års.
Nu har solen precis gått ner så det är dags att stänga hönsluckan och sedan leta upp lite matrester i kylskåpet att fylla magen med.

Julshopping i Kalamata!

Foto: C, Fryle

Kalamata är staden vi åker till när utbudet av affärer är för litet på hemmaplan. Staden ligger längst in i viken mellan två tungor på Peloponnesos. Här finns gott om möjligheter till shopping, kulinariska upplevelser och bad.
Kalamata har en jättelång strand och här badas det året om. Igår när vi åkte efter strandvägen vid lunchtid kunde vi se massor med folk på stranden.
Vårt mål var inte att bada utan att köpa på oss varor som vi har behov av.

I normala fall när vi åker till Kalamata orkar vi bara med de allra nödvändigaste inköpen. Men i fredags hade vi bokat hotell så att vi skulle hinna med mer utan att bli stressade.
Vi hade ett bra boende på Central Rooms som ligger alldeles vid det långa torget. Har hade vi nära till mycket.
Hotellet var mycket fräscht med trevlig personal och priset var lågt. Det finns många hotell att välja så det känns bra att vi valt ett som vi blev mycket nöjda med.
Frukosten var något alldeles extra. Jag tror vi fick mat till ett helt kompani. Men det var inget tvång på att äta upp som tur var.

På fredagskvällen strosade vi runt i centrum. I grekiska städer är det rätt lugnt på eftermiddagarna. Klockan 17 öppnar allt och det blir en väldig massa rörelse.
Jag hann med att klippa mig innan middagen. Så här i efterhand önskar jag att frisören tagit ett par centimeter till.
Av middagen som åts på Κάρδαμο fanns inget mer att önska. Den restaurangen kan jag rekommendera till alla Kalamatabesökare.

På Lördagsmorgonen startade vi med ett besök på marknaden som har allt som går att äta, även om inte just julstjärnorna är att rekommendera som föda. Christina köpte en som nu står i en fin kruka ute på vår altan.

Foto: C, Fryle

Vi startade vid en köttdisk och köpte både oxkött och kyckling till mycket bra pris. Det kanske inte är så konstigt att priserna är bra här. Här finns ungefär tio köttförsäljare, tio fiskförsäljare, hundratals grönsaksförsäljare med mera.

Foto: C, Fryle

Vi stannade och gjorde affärer med en fiskhandlare också. Priset på fisk varierar mycket. Det mest prisvärda är nog skaldjur som är mycket billigare än i Sverige.
Vi avslutade marknadsbesöket med att köpa frukt och grönsaker. Vi lämnade marknaden tungt nedlastade. Som tur vad hade vi nära till bilen som nu började bli rätt fullpackad.

Foto: C, Fryle

Efter marknaden blev de obligatoriska affärsbesöken i Kalamata. Lidl och Sklavenitis klarades av snabbt. Sen bar det i väg hem till hönsen igen.
Nu ska vi knåda vår första deg i den nyinköpta köksmaskinen. Det blir danskt rågbröd.

Nu händer det saker!


Det händer alltid saker så det är inget nytt. Alla händelser är inte stora. De flesta händelser är inget att oroa sig för. Men två gånger denna vecka har vi haft hönor med värpproblem. Kanske är det en höna som haft problem två gånger. Det är svårt att veta efter som vi inte ser skillnad på alla. Den senaste som fått vår avhjälpande omvårdnad har jag målat röd i nacken för att se om det händer samma höna igen.
Man ser på hönan att hon har svårt att få ut ägget på att stjärtfjädrarna går neråt. Då ger vi hönan ett varmt bad så att musklerna slappnar av. Hela hönan slappnar av och somnar så sött när man virar in henne i en handduk. När hon torkat så oljar man in bakdelen så att ägget ska komma ut lättare. Hittills har det lyckats all tre gångerna det hänt.


I olivlundarna förbereds det för skörd. Den torra markfloran ska slås så olivdukarna ska vara lätta att lägga ut. Vår olivlund är bara så där lite bevuxen Det skulle se snyggt ut med en klippning, men det känns inte helt nödvändigt.

Nu har turisterna minskat drastiskt i antal. Nu kommer de deltidsboende i stället. Det är en trevlig tid för oss som bor här året om. Då hittar vi på både det ena och det andra med våra vänner som dykt upp nu när den värsta sommarhetta lyser med sin frånvaro.
I veckan tog vi en promenad i bergen med vänner från Norden och England.  

Även de som har sina hus på hjul har kommit. I går var det ovanligt många hus och campingbilar som vildcampade i området. Över 30 bilar kunde jag räkna till mellan vårt hus och Agios Dimitrios.
Här ser vi husbilar hela vintern. Det är en fin, vild och lagom servisvänlig halvö att övervintra på.


Vi fortsätter med vår motionssimning i havet. Än är det mycket varmt. Så här på hösten händer det oftare att det går vågor som gör att vi föredrar att hålla oss på landbacken.


Då får vi mer tid till att spela fler partier Moultezim. Tyvärr så förlorar jag mycket oftare än Christina. Det är bara att bita ihop och hoppas på bättre tur nästa gång


Solnedgång i löklandet!

Igår kväll var det dags för en tur upp i bergen. När vi ser att den första höstblomningen börjat nere hos oss på havsnivå så vet vi att det blommar mycket mer uppe i bergen.
Vid kapellet ovanför Saidona där vi slog oss ner för en picknik i solnedgången tror jag det är Cyclamen Grecum som växte mellan stenarna.

På grusvägen upp växer massor av tidlösor. Troligen är det arten Colchicum pulchellum men det är svårt att vara helt säker.  Colchicum pusillum är snarlik men borde först börja blomma om ett par veckor.

Den väldigt vanliga höstblåstjärnan blommar i massor. Numera har den det vetenskapliga namnet Prospero autumnale.

Denna Lomelosia sp. Är inget vi har sprungit på så ofta, så den var extra rolig att se.

Efter att vi ätit vår pickning på kapellets veranda ägnade vi oss att fotografera den spektakulära solnedgången.