Kategori: Okategoriserade

Tulpanjakt

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Eftersom vi har besök av en riktigt hängiven växtälskare så drog vi iväg söderut för att se på tulpaner och annat. Södra delen av Mani-halvön är karg och torr. Naturen liknar den på många av Greklands öar. Längst ner på sydspetsen ligger en halvö på halvön (blir det en kvartsö då?).
I ”Mountain Flower Walk. The Greek Mainland” finns en bra beskrivning av platsen där tulpanerna växer. Vi skulle stanna i andra kurvan och gå upp på åsen. Där finns tulpanerna. Vi räknade kurvor och sprang upp på åsar utan att hitta några tulpaner. Men det gjorde inte så mycket. För vid ett stopp 500 meter tidigare gick jag upp på en kulle för att ta en vybild. Och där uppe växte det massor av vackra tulpaner.

Tulipa goulimyi

 


Efter tulpanstoppet åkte vi ner till byn Porto Kale och drack oss pigga på kaffe och te.

Convolvulus oleifolius

Malva arborea

Denna malva som Christina fotograferar är lite större än alla jag sett tidigare.

Ophrys lutea

Orkidéer av olika slag hittar man överallt så här års.

Anacamptis pyramidalis

Salvia frutescens

Matthiola sinuata

 

Förberedelser inför uthyrning

PubliceratFörfattareLeif Fryle4 kommentarer

Vårt hus ligger i ett attraktivt område – populärt hos turistande greker. Även en del utländska turister hittar hit, även om charterturismen är väldigt sparsam. De flesta turister bor på små pensionat. Även vi har en våning som ska hyras ut.
Uthyrningslägenheten har två rum. Rummet med dubbelsäng och pentry är 19 kvm. Det andra rummet har en så kallad familjesäng. Och naturligtvis finns toalett med dusch. Utanför finns en jättealtan med riktigt häftig utsikt. Det är tänkt att man ska kunna hyra lägenheten med två eller fyra bäddar.


Idag har vi försökt fotografera till hemsidan. Vi vill ju att folk ska vilja komma hit. Men det är inte lätt att fotografera så att alla samband syns på bilderna. Men vi har gjort ett första försök.
I panoramat från gästvåningens 40 kvm stora altan ligger Gnospi längst till vänster. Det är en av kustens häftigaste badplatser. Dit är det 500 meter att gå. Till höger om stolpen är en liten stenig badvik som ligger bara 100 meter från huset. Och mellan huset och havet går en strandpromenad mellan vår by Agios Nikolaos och den lite större byn Stoupa.


Vi ville skapa ett väl fungerande och välutrustat pentry. På bilden ser det lite rörigt ut. Men jag tror det blir bra att ha allt öppet så man slipper leta i lådor och skåp. Spisplattorna är 2 st. induktionshällar. Dessa går att ställa undan eller ta ut på altanen om man vill laga sin mat där. Till höger syns det andra rummet.

I samma rum som pentryt finns också en dubbelsäng. Den göms bakom ett plank. På sidorna finns garderober utan dörrar.


Det andra rummet har en 120 cm bred säng nederst och en 90-säng ovanpå. Under sängen finns lådor med spel, böcker och lego om vi får barnbesök. Den vita klossen till höger är en klimatpanel som både kan värma och kyla. Sänglamporna här har hamnat på fel höjd. Men det ska snart fixas.


Sovrummet har ett litet handfat. Ovanför ska det hänga en spegel med inbyggd lampa. Här finns gott om garderober. Både sovrummet och pentryt har utgång till altanen.


Badrummet ligger mellan de båda rummen. Handfatet är platsbyggt. Väggarna är i grå tadelakt. Och naturligtvis finns det även en toalettstol och en dusch. Men det var inte lätt att få med dem på samma bild.

Är du intresserad av att hyra? Skicka ett mejl!
L.Fryle@gmail.com

Nya prylar och nya matupplevelser i olivlunden

PubliceratFörfattareLeif Fryle1 kommentar


Eftersom vi är så nya här i olivlunden så tillkommer det hela tiden nya saker. En ganska liten obetydlig händelse är att min hemmabyggda soffa har fått trasmattor på toppen – inköpta på Jumbo i Kalamata. I Sverige tror jag den affären är helt inriktad på leksaker. Här i Grekland har de mest husgeråd.


Idag har jag också provkört min nya klippare. Vegetationen i lunden är nu så frodig så det kan vara svårt att ta sig fram. Så det har blivit gångar kors å tvärs. Klipparen är effektiv, men lite jobbigt att ta sig fram med där det är mycket sten i ytan.


Nedanför altantrappan blev det klippt lite extra för att markera siktlinjen.


Och så har vi Filippa här. Och som vanligt är hon en mästare på att plocka saker. Idag blev det Crithmum maritimum. I SKUD står det att det svenska namnet är det ganska intetsägande ”saltmärke”. De alternativa svenska namnen havsfänkål, siöö fennekåål och strandfänkål ger en tydligare vink om att växten är ätbar och god. Googlar man recept på det engelska namnet rock samphire dyker det upp mycket spännande. Detta är en väldigt vanlig växt här på strandklipporna. Men i många områden där den uppskattas i mathållningen är den ovanlig. Den är mycket populär och dyr på Paris lyxkrogar. För oss blev den tillbehör till lunchens omelett. Och vi blev mycket förtjusta i smaken, så det var inte sista gången vi åt Crithmum maritimum.


Till kvällen blev det något betydligt vanligare. En grekisk sallad. Och lite vildsparris.

Kalamata inte bara oliver

PubliceratFörfattareLeif Fryle2 kommentarer


För Christina och mig är Kalamata det centrum där service och handel finns. Och idag var det dags igen för några inköp. Det blev en bra dag utan trängsel. Det var inte många som ville springa runt i centrum i regnet. Men paraplyförsäljarna var både aktiva och glada över varenda droppe.


Vi började i kvarteren där maskin- och verktygsaffärerna finns i överflöd. En röjsåg blev beställd. Hämtas nästa måndag när vi ändå ska hämta gäster som kommer med flyget.
När vi gick tillbaka till bilen sprang vi på ett kafferosteri. Där fanns kaffe både högt och lågt. Personalen uppskattade att det kom in nyfikna utlänningar och fotograferade.


Så vi fick med oss några gåvor från rosteriet. Nymalet grekiskt kaffe och Ceylon-te. Tack för det!


Främsta anledningen till inköpsresan var växter till trädgården. Den första plantskolan tjänade en bra hacka på oss. Där köpte vi en hel häck blåblommig Westringia fruticosa, ännu ett apelsinträd till citruslunden; sorten ’Valencia’ som ger frukt april-september (ovanlig tid för apelsiner som annars mognar under vintermånaderna). Ett kakiträd (Diospyros kaki), ett granatäpple och ett svartfruktigt fikon ’Vasilika Mavra’, en krypande/hängande form av rosmarin och ett par Eremophila nivea fick vi också med oss. Två plantor som ser ut som jordgubbar ”presentade” plantskoleinnehavarinnan oss med. Hon tänkte väl att vi föredrog ätbara växter eftersom vi köpte så många fruktträd… På nästa plantskola kompletterade vi med avokado ’Fuerte’ och japansk mispel; Eriobotrya japonica och lite perenner. Och som den inbitna trädgårdsnörd Christina är kunde hon inte motstå en ny rosablommande form av Trachelospermum jasminoides ’Pink Air’.


De flesta växter är nya för oss. Men en och annan planta från norr har hittat vägen hit.


Vår lunch intog vi på ett något oväntat ställe. Tavern ”Costas” Vassiliadis. Det ligger på en väg som kantas av åkrar och små industrier. Det är ingen taverna man åker förbi av en slump. Den har bara öppet till lunch och en bit in på eftermiddagen. Ändå har de bästa recensionerna i hela Kalamataområdet.
Här är positionen för tavernan om du är sugen på en god måltid. 37.032550, 22.085714 Klistra in siffrorna i ett sökfönster så får du upp en karta.


Så här glada åkte Christina och jag hem i vår fullastade bil.

Utflykt åt sydöst

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar


Anledningen till vår utflykt var att vi hört att grönsaksmarknaden i Areópoli skulle vara riktigt bra. Och det visade den sig vara. Så vi inhandlade massor med fräscha livsmedel.


Det är lätt att bli trött av att handla. Och är man i Areópoli så ska man passa på att vila benen och dricka kaffe på ett av stadens färgglada caféer.


Eftersom dagen ännu var ung så beslutade vi oss för att köra över till tungans östsida. Vägrenarna är helt fantastiska så här års. Överallt blommar det i överflöd.


Och får man se mattor med Muscari och orkidéer så blir det fotostopp.


Vårt mål var en plantskola i Gythio. Vi har kört förbi den många gånger, men aldrig haft tid att gå in. Det visade sig vara den trängsta plantskola vi någonsin besökt. Det gick sällan att sätta fötterna parallellt i gångarna för då rev man ner krukor. Och det gjorde det inte så lätt att hitta växterna som vi behövde. Plantskolans utbud av terrakotta är imponerande. Så en vacker kruka fick följa med hem.


Sedan var det dags för lunch. Inte långt från plantskolan ligger vår absoluta favorit bland Peloponnesos tavernor. På Barba Sideris har vi ätit flera gånger. Men detta var första gången vi satt på deras uteservering vid stranden. Och på uteserveringar i Grekland brukar det ju alltid finnas tiggande katter. Det gjorde det också här. Men att det finns en ful anka som visligen inte tigger men håller den tiggande katten sällskap och kliar den på ryggen är nog rätt ovanligt.


Av mat blir man trött. Så vi beslutade oss för att åka till någon avskild plats och sova middag. På den häftiga halvön utanför Kotronas slog vi oss ner i en lugn vik. Och vi blev väldigt varma av att ligga på den svarta stranden. Så vi kylde av oss med ett bad. Årets första! Det var svalt, men inte jättekallt.


På en mur vid ett kapell hittade vi en av mina favoriter. En gul Onosma.


Sedan bar det av hemåt över lite högre berg. Där blommade det också rikligt och vaxblomman (Cerinthe) såg vi miljontals.