Länge sedan sist!

Nu har jag slarvat med bloggen länge och inga uppdateringar ha blivit gjorda. Det har inte hänt så många saker som jag känt att jag måste skriva om.  Men eftersom jag är svensk så måste vi prata väder.
Ur Christinas och min synvinkel har det varit en perfekt vår. Det har varit många regnskurar och mycket moln. Varken vi eller trädgården har lidit av torka och värme.
Först nu verkar badsäsongen ha startat. Men det blir nog inte så mycket med den närmaste veckan kan jag konstatera efter att ha sett på väderprognosen.

Allt är inte bara frid och fröjd. En dag när jag vaknade och kom till hönsgården såg jag med förfäran att en massaker skett. Inte ett djur gick att rädda.

Jag tror kanske räven tagit hjälp av några tunnor som stod utanför staketet. Men dom är nu flyttade. Förlängningar till stängselstolparna är inköpta så staketet kommer bli 80 cm högre.
Sen är det ju bra om jag inte glömmer stänga luckan till hönshuset på natten.

Vi är trots allt inte helt utan höns nu. Vi har två gulliga kycklingar som växer på sig snabbt. 11 befruktade ägg ligger i kläckaren och ska förhoppningsvis ge friska kycklingar om en dryg vecka.

Trädgården har stortrivts nu och levererar massor och ser ut att fortsätta så ett bra tag.
Jordgubbar kan jag äta till frukost varje dag. De kan ge skörd under mycket lång tid, men kräver väldigt mycket vatten. Så när jag tröttnat på jordgubbar får nog de flesta plantorna gå hädan. Jag sparar några på ett skuggat ställe och sätter nya sticklingar till hösten. De kommer växa på sig till våren och ge massor med nya gubbar.
Våra vinrankor har för första gången gott om klasar. Så vi hoppas på en stor skörd av vin.

Granatäpplena blommar och ser ut att än så länge bilda kart och behålla dem. Det är annars vanligt att de blommar rikligt, men ger dåligt med frukt. Christina läste någonstans att man ska spreja blommorna med vatten tidig morgon eller sen kväll.  Vi får se om det leder till något gott.
Vår tidigaste tomat har sitt ursprung på vår ”gömda” strand. Där växte en tomatplanta i strandkanten förra året som Christina tog frö från. Nu kallar vi tomaten ”Hidden Beach”


Det har blivit en del vandringar. Trots mina onda höfter så går det bara bättre och bättre att ta långa vandringar. Det är uppförsbackarna som gör som mest ont, men med några värktabletter och ihärdighet så går det trots smärta.
Problemet med att ha ont och bli orörligare är att jag gått upp i vikt. Då belastar man kroppen ännu mer och får ännu ondare.

Ibland är det bara Cristina och jag på vandringarna men ofta är våra väldigt goda vänner Kristina och Åke med och sliter i upp- och nerförsluten.
Det är gott att ha vänner som man kan hitta på mycket roligt med.


Jag har också investerat i en ny cykel. Priserna här i Grekland är rätt bra jämfört med Nordeuropa tror jag. Så det kan vara en tröst när jag köpt något som jag inte har jättestort behov av.
När det kommer ett paket från Tyskland ska min vän Åke och jag elektrifiera cykeln. Då får jag en kraftfull och billig el-cykel.  

En gräsänklings vedermödor

Nu är jag gräsänkling och måste sköt allt själv. Just det där med gräs är en omfattande syssla jag måste ta tag i. Markvegetationen i lunden når mig till näsan på många ställen. Alla sorters sädesslag har gynnats i år. Det var väldigt lite regn i vinter, men nu under mars och april har det kommit en hel del och det har betytt att tillväxten har varit extra kraftig nu under våren. Idag lyckades jag klippa en stor yta innan frukost. Kanske kan jag ta en yta i morgon också. Men det beror på gästerna som kommer i kväll. Jag vill att våra gäster ska kunna njuta av lugnet här och inte bli störda av högljudda maskiner. Våra gäster brukar vara ute och kolla runt i omgivningarna under dagtid och då kan jag klippa även om det kan vara lite för varmt för en sådan syssla.

Att vara ensam och sköta bytena i gästvåningen ger mig dubbelt så mycket jobb. Tvättning och bäddning är normalt Christinas uppgift men nu måste jag även sköta den biten.
Jag såg en automatisk fönsterputsare men jag tror inte en sådan kan effektivisera städningen av gästvåningen. Men det är en smart grej som har sin funktion på rätt plats.


Jag har även fått vara barnmorska åt våra ägg. Det blev en rätt misslyckad kläckning. Av 14 ägg så kläcktes tre varav en var missbildad och dog. Två foster hade dött i äggen. Och resten hade inte utvecklat några foster. Men jag får försöka se fördelarna med att jag inte behöver bygga ett nytt hönshus.

Förra veckan hade vi våra forna grannar här. Då firade vi Susanna:s 60 årsdag. Det var ett väldigt kärt besök.
Christina åkte till Sverige samtidigt som Susanna:s familj. Jag åkte samtidigt hem till Grekland som våra forna grannar åkte hem till Christina och mig.
Det känns riktigt skönt att kunna bjuda Susanna med familj på boende här i vår gästvåning. Vi har så ofta utnyttjat deras gästfrihet i Varberg. Nu har Christina en sängplats några nätter granne med vårt hus vi bodde i i Varberg.  

Jag var också på besök i Sverige och träffade barn och barnbarn. Mina barnbarn är tre underbara flickor med helt olika karaktär. Jag fick tid att leka med dem ordentligt, det var så roligt. Ett fjärde barnbarn har tillkommit. Vide som jag inte träffat förut. Han var en riktigt cool grabb så länge jag inte spelade trumpet med vattenkannan.

Några dagar i Göteborg måste ingå i ett Sverigebesök. Då bor jag hos yngste sonen vid Kvilletorget. Vi har alltid så trevligt ihop och gillar att göra samma grejer.
Ett besök på Botaniska Trädgården är alltid ett måste när jag besöker Göteborg. Där händer så mycket spännande nu med nya planteringar och nya växthus. I växthusen är det mest nedmontering nu. Det är tveksamt om det står ett nytt växthus när jag kommer nästa gång. Men någon gång i den närmaste framtiden så händer det nog.

Jag har även syskon i Sverige och det är obligatoriskt att träffa dem. Jag lånade en sängplats av min syster Ann och hennes man Key. Där ägnar vi kvällarna åt att spela kort. Denna gång introducerade ett brädspel som heter hnefatafl. Det är ett mycket gammalt spel som finns i några olika varianter. Ingen vet nog exakt hur spelreglerna såg ut i historisk tid. Men nu finns det massor av olika regler. Och den variant jag provat är riktigt rolig.
Nu håller jag på att tillverka ett eget spel. Spelbrädet är strax färdigbroderat och det är dags att svarva spelpjäser.

Jag måste bara få klaga lite på kommunikationerna i Sverige. Som tur var bokade jag ett hotell i Malmö när jag kom. Då slapp jag komma hem till min syster mitt i natten. Dagen efter så tog jag tåget till Varberg trodde jag.  I Helsingborg blev jag hänvisad till en ersättningsbuss som tog mig in till varje station efter spåret till Varberg. Det tog en evig tid.
När jag skulle tillbaka till Köpenhamn så valde jag ett tidigt tåg för att kunna dra runt en tre fyra timmar och göra Malmö innan jag åkte vidare.  Naturligtvis var det ersättningsbuss mellan Göteborg och Mölndal. Ingen stans stod det var ersättningsbussarna gick ifrån så jag var tvången att gå till informationen och fråga. Väl vid busstationen så fanns det två elektroniska skyltar som hänvisade till ersättningsbussarna som skulle gå på avsatt tid. En buss kom bara 20 minuter för sent. Den blev omedelbart full. Jag väntade mig att en buss till skulle komma samtidigt. Men det gjorde det inte. Vi fick vänta närmare en och en halv timme på att nästa ersättningsbuss kom. På så vis missade jag två tågavgångar till Malmö. Hede jag vetat att det skulle bli så här så kunde jag satt mig på en spårvagn och varit i Mölndal på en kvart.
Nu blev det bara ett snabbt stopp i Malmö för en sen lunch. Men hem kom jag till slut på avsatt tid.

Badet får vänta

Visserligen går det bada redan nu utan att frysa häcken av sig. Men vi har haft så mycket annat att göra och solen har inte varit så intensiv, så det har funnits roligare sysselsättningar.
Vi har varit ute ett par vändor med våra gäster och tittat på floran.

Nu finns det mycket att se. Vissa blommor ger en massverkan som kan skådas på avstånd. Vill man njuta av orkidéerna som på bilden, då måste man krypa nära.

Vi har en del konkurrenter om blomsterängarna. Kor, getter och får strövar ofta fritt där. Det är en syn som jag blir glad av. Det är så vår mat ska leva sina liv.

Hemma händer det också saker. Vi har slaktat en ungtupp. Vi trodde vi hade två som behövde slaktas men en är nog en höna så hon får leva så länge.
Tyvärr visade sig att slakten var ett misstag. Vi samlade ägg och la i kläckaren och efter 8 dagar lyste vi dom för att se om det var något liv i dem. Inte ett enda ägg var befruktat. Så jag undrar vad gammel-tuppen har för intressen. Inte är det hönor i alla fall. Så nu sörjer vi den slaktade ungtuppen.

Lite arbete i lunden har också blivit gjort. Mestadels i grönsakslandet och rabatterna. Men jag tycker det är mycket roligare att elda ris. Kanske bor det en lite pyroman i mig. Snart inträder eldningsförbudet in så det är dags att låsa in tändstickorna.

Filippa och jag har roat oss med fiske. Filippa har fått upp fisk stor nog att äta. Men min fångst blev inte större än en tumme.

Nu var det meningen att jag skulle ut och byta en lamparmatur men det regnar så det är inget lämpligt jobb. Så jag åker nog till Kardamýli och ser om jag kan hitta några floror till gästerna som kommer på lördag.

Lugna dagar hos Fryle!

Nu är vi inne i den kallaste perioden här i Mani. Då är det lågsäsong för uthyrningen av gästvåningen. Men det har inte stått tom förutom den sista veckan när René var tvungen att åka hem och installera sig i en ny lägenhet.
Christina och jag har väldigt få måsten nu. Men vi håller oss sysselsatta.
Redan klockan fem gick jag upp och satte en surdeg. Den behöver lite extra värme för att jäsa  bra så jag tände en brasa till den.

När solen orkade över bergskanten var det dags att släppa ut hönsen. Då anfaller kycklingarna mig för de vet att jag slänger ut lite trekorn på marken. De har växt på sig bra och äter otroliga mängder. Jag tror det är dags att ta bort tuppkycklingarna för att få ner foderåtgången och hålla lugnet i hönsgården.

Foto C, Fryle

Igår blev min kasse färdig!
Jag började brodera den för några veckor sedan. Det var väldigt jobbigt i början. Jag hade ju aldrig broderat förut. Men efter hand så har jag lite ordning på nålen och tråden.
När jag började brodera så räknade jag med att ha att göra till midsommar i alla fall innan det blev en kase. Men igår hjälte Christina mig att sy ihop den.

Det är många nålar och trådar att hålla reda på när man broderar. Varje gång man ska byta tråd så försvinner nålen. Men det går antagligen även få ordning på detta.

För att få lite bättre ordning på nålarna tillverkade jag en nåldyna av olivträ, tyg och stålull. Nu ska jag aldrig mer tappa bort en brodernål.

Det är fortfarande innan frukost. Så det är mycket tid att slå ihjäl innan solen går ner. Nu står det mellan att städa golven eller gå ut och svarva något. Kanske hinner jag med båda.

Min nya slip kan ju inte stå still hela dagen. Den är ett fantastiskt komplement till min svarv.

Mellan regnskurarna!

Nu är det höst och regnperioderna kommer tätt. Då är det gott att ha ett altantak att sitta under. Även om det regnar och är mulet så är det behagligt att sitta ute.

Jag gillar mycket mer att pyssla utomhus än inomhus. Det finns att ta itu med trots att allt är blött. Som att elda upp alla tunna vattenskott som vi ryck väck från olivträden under sommaren. Det mesta klipp kör jag genom flismaskinen. Men de har ynkligt tunna blir för jobbigt att flisa. Sen är det roligt att ha något att elda. Blöta kvistar och löv är extra roligt för de ryker så fint.

Blir det för blött ute så finns det att göra inne. Idag har jag för tredje gången börjat på ett kok av dijonsenap. De två första gångerna blev inte riktigt så bra som jag önskat.
Imorgon när jag rört ihop avkoket med senapspulvret hoppas jag på ett resultat som överträffar all senap jag smakat tidigare i livet.

Mitt mål var att få fram egen saffran i år till lussebullebaket. Men jag är nog Greklands sämsta saffranodlare. För två år sedan blommade några få saffranskrokusar. I fjol blommade inga och i år är inte resultatet bättre. Men jag har fått en väldig massa nya lökar.

Jag är i alla fall nöjd med min cyklamenodling. Det är inget vi ska äta. Bara njuta av dess skönhet.

Våra kycklingar har fått flytta ut i kycklingburen. De älskar livet där när de kan springa ut i gröngräset. Men de springer snabbt in igen när regnskurarna kommer.

Vi har skaffat två styvmödrar till kycklingarna. Det är hönor av rasen australorp. Dom blir säkert underbara mödrar. De är mycket lugnare än våra silverudds blå höns.
Det var lite jobbigt att få fatt på nya höns. Jag letade i några grekiska fjäderfägrupper på Facebook. Det tog lite tid innan jag hittade en som hade fina höns på södra Peloponnesos. Det är många bilar som kör runt och säljer fjäderfän. Men oftast ser djuren för hemska ut.
Efter en fråga på Facebook så fick jag ett svar från en som inte kunde engelska. Men han gav mig telefonnumret till sin fru och vi kommunicerade riktigt hjälpligt.
Det visade sig att de hade sina höns i grannbyn Stoupa. Tio minuter efter samtalat så var vi vid hönsgården. Den innehöll en massa renrasiga höns. Djuren såg väldigt friska och välmående ut.