Heta Dagar!

Nu är här varmt. Men inte så förfärligt varmt som folket i Norden tror. Jag ser hela tider rubriker om extremvärmen i medelhavsländerna i svensk press. Och det är säkert sant men det gäller inte oss här nere på södra Peloponnesos. Fast de två sista dagarna har det krupit några grader över 35 grader Celsius. Den värmen ser ut att hålla i sig ett tag.
Vi ser jockså rubriker om bränder i Grekland. Som vanligt brinner det mest i Attika (Aten). Men än har det inte varit så många bränder på Peloponnesos. Den enda branden jag kan se på https://zoom.earth/maps är en brand söder om Sparta.

Det finns organismer som inte har så värst ont av värmen. Våra meloner och våra druvor mognar i en väldig fart nu. Vi kommer få det jobbigt med att sätta i oss frukterna i takt med att de mognar.
Många andra av trädgårdens växter ser ut att vantrivas i den höga värmen.

Vi behöver inte leva på enbart frukt och grönsaker. I går fick vi en gåva av en hotellgäst som bott flera säsonger på hotellet jämte oss. Hon har tagit av våra gåvor som vi lägger i en låda ute vid vägen. Nu tyckte hon det var dags att ge lite tillbaka. Det är jag djupt tacksam över. Pistagenötter är bland det godaste jag vet och en flaska kryddad alkohol ska säker slinka ner den med.

Kycklingarna har det också svettigt i värmen. De söker gärna upp skugga mitt på dagen. Vi har en svensk ras en ras från Australien och korsningar mellan dessa. De ser ut att trivas rätt bra trots hög temperatur. Våra två Ayam Ceman kycklingar som har sitt ursprung i Indonesien flåsar lite väl mycket när det är som varmast. Därför vattnar jag en bit mark i hönsgården ett par gånger om dagen.

Vätska är nödvändigt i Hettan. Det är lätt att glömma det när man är upptagen med annat. Kaffe glömmer vi inte så lätt. När det är varmt så gör vi Café Frappé. Det är så kalt och gott och lätt att göra. Köper jag min kaffe ute så blir det freddoccino. Den är oftast mycket starkare och kallare än Frappé.

Värmen ställer till det för kroppen. Blodkärlen vidgas och blodet får mer plats till sitt förfogande. Detta gör att trycket samtidigt sjunker. Har man då inte dragit ner på sin blodtrycksmedicin är det lätt att bli lite yr i skallen. Fördelen är ju att man inte behöver vara så rädd för saltintag och salt är ju så gott.

Tidsfönstret att jobba utomhus är väldigt kort nu. Efter klockan ni nio på förmiddagen är det inte roligt att pyssla ute. Denna morgon har jag haft cykelservis. Bytte en kedja och satt på ett nytt däck. Det är inget särskilt roligt jobb. Men det var roligt att se att bakhjulet de riktade i cykelverkstaden i Stoupa blev så bra. Det jättetråkiga var att backdäcket var platt när vi skulle cykla hem från Gnospi efter vår förmiddagssimning. Nu har jag i alla fall att göra i morgon också.

Ett annat lite montage jag gjort är att sätta engnagar-skrämma under motorhuven. Det blev inte så bra för kablarna var för korta. Men de ska jag förlänga en vecken dag.
Nu hoppas jag de ska hjälpa mot stenmårdens härjningar. Men jag vågar inte lita fullt ut på det så jag kommer fortsätta köra med dofter som mården inte gillar.

Flitens lampa i Fryle House!

Så värst flitig med mitt bloggande har jag inte varit den sista tiden. Inte med så mycket annat heller. Men simma våra tusen meter försöker vi i alla fall göra varje dag.  Favoritsträckan är den ut till ön utanför Kardamýli. Det kräver att vi måste åka några kilometer med bil innan vi får sänka våra kroppar i medelhavet. Anledningarna att åka till Kardamýli har ökat brutalt.
En dag när jag skulle hämta min post i postfacket på postkontoret i Stoupa, stod det på dörren att postkontoret upphört och posten gick numera till kontoret i Kardamýli. Det är ett grekiskt sätt att hantera logistiken. Man lägger ner utan att tänka på konsekvenserna. Nu är nog över 10 byar utan post för någon postutkörning från Kardamýli existerar inte än i alla fall.

Annars är det mest sysselsättningar som kan göras i skuggan eller inomhus. Både Christina och jag har broderat mycket den sista tiden. Christina gör mycket finare arbeten än jag men jag har minst lika roligt.

Trädgården kräver en del. Nu har den det jobbigt. Alla växter trivs inte så bra när temperaturen närmar sig 30 grader. På tidiga mornar och sena kvällar försöker vi sköta trädgården så alla växter ska trivas och överleva.

Melonerna växer på sig snabbt, vi har många av olika sorter men än dröjer det några dagar tills vi kan skörda den första.

Vindruvor har vi haft otur med förr om åren, nu har vi två rankor som vi strax kan börja skörda.

Päronen är nog också strax färdiga för skörd.

I kväll ska jag skörda en butternutpumpa och göra chips av. Baba ganush är gott så jag skördar nog lite aubergin också.

Vi roar oss också. Nu är nästan inga av våra deltidsboende vänner kvar här i Mani. Dom åker hem när värmen kommer. Men vi har ett par riktigt goda vänner som bor i närheten. Elvira och Elias driver mäklarfirma så de måste vara på plats här. Det är tur för oss att några känningar finns kvar över sommaren.
För några dagar sedan bjöd de på födelsedagskalas i Mavrovouni. Det blev en riktigt glad och trevlig kväll på östsidan av Manihalvön.
 https://husigrekland.se/

Service till våra gäster är något som tar lite tid. Men det är ingen belastning. Det är bara roligt att kunna ge tips på både det ena och det andra.
Vi har just kollat upp nästa vårs flyg till Kalamata från Norden. Och där finns några positiva nyheter. Aegean flyger ungefär som vanligt från Stockholm och Köpenhamn till Kalamata. Nytt är att de också flyger Göteborg Kalamata med riktigt bra flygtider. Just nu är priserna väldigt låga.
SAS börjar flyga Stockholm Kalamata. Priset på SAS.se var väldigt billigt men hos en förmedlare var samma resa hutlöst dyrt. Så sök din resa både på flygbolagets site och hos en förmedlare för att få bästa priset.
Sen får man inte glömma klimatkompensera för att lätta på flygskammen.

Idag har vi roat oss med att släppa in våra tio små kycklingar i stora hönsgården till de två lite större Ayam cemani Kycklingarna. Mötet mellan kycklingarna gick rätt bra. De två stora tröttnade snar på att jag de små.
I kväll när solen gått ner så kanske Christina och jag får jaga småkycklingarna om de inte har haft vett på att gå in i hönshuset.

Fryle House genom AI-ögon!

Numera behöver man inte skriva själv. Den artificiella intelligensen löser det åt oss på några sekunder. Vi kan roa oss med annat än sitta och trycka ner tangenter.
Nu har jag testat att ta hjälp av AI för att skriva en precentration av Frylehouse.

(AI-text. Huset är över 100 år gammalt och har återställts till sitt ursprungliga)
Vårt hus är långt ifrån 100 år. Men det finns en del gamla hus i området som borde renoveras upp. Det hände tyvärr inte för ofta. Hade jag obegränsat med pengar på kontot så hade jag köpt denna ruin och byggt upp igen med bekväma faciliteter. Men så mycket pengar har vi inte så vi nöjer oss med vad redan vi har.

( AI-text. Detta charmiga hus har nyligen genomgått renoveringar för att erbjuda moderna bekvämligheter samtidigt som den har behållit sin traditionella charm.)
Vi flyttade in i ett helt nybyggt hus i januari 2019 så renoveringsbehovet har varit minimalt.

(AI-text. Fryle House har nyligen renoverats för att erbjuda moderna bekvämligheter)
Nu upprepas det att huset nyligen renoverats. Jag lagade toalettlocket igår. Kan det vara det AI tänker på?

(AI-text. Huset ligger i en pittoresk by)
Jag skulle utrycka det som att huset ligger i utkanten av byn. Men byn är liten och vi har bara 700 meter till hamnen som är centrum.

(AI-text. Trots sina moderna bekvämligheter har Fryle House lyckats behålla sin traditionella charm. Huset är inrett med traditionella grekiska möbler.)
Vi har 12 grekiska stolar och det är alla grekiska möbler vi har. Annars kommer det mesta från norden som IKEA, Jysk och Harald Nyborg.

(AI-text. Husets interiör är inredd med traditionella grekiska möbler, inklusive handgjorda trämöbler och lokala textilier.)
Visst finns det några snabbt hopsnickrade utemöbler som jag gjort av billigt virke. Men de grekiska textilierna har jag inget minne av.

(AI-text. Husets ägare har också lagt till flera genomtänkta detaljer för att få besökarna att känna sig som hemma, inklusive en välkomstkorg med lokala råvaror och en guidebok till regionens attraktioner.)
Guidebok och utskrifter om området finns det. Men den där korgen med lokala råvaror kan de vara lite si å så med. Det finns alltid av vår olivolja i gästvåningen. Ibland kan vi bjuda på ägg, frukt och grönsaker om det finns ett överskott.

Jag får nog skriva mina blogginlägg själv en tid framåt. Jag litar inte riktigt på AI än. Men jag är övertygad om att tekniken snabbt kommer att bli mycket bättre.

Oj vilken vecka!

Nu har vi haft många dagar i sträck med soligt och tort väder. Då är det lämpligt att beskära olivträd och det har vi gjort nästan hela tiden. Även den stora sågen har varit framme och sågat ner lite intressant virke. I tomtgränsen mot hotellet har vi ett flerstämmigt träd som är saffransgult på insidan. Kanske kan det fungera att svarva något snyggt med. Så jag tog ner de höga stammarna så mu är det bara en lite buske.

En liten kort tur utanför tomten har vi tagit oss tid till. Den turen gick till Nomitsi. Vi har som mål att vandra genom alla byar som ligger inom några mils avstånd från oss. Det bästa med Nomitsi är att vi kan besöka våra vänner där. Elvira och Elias bor där med en magisk utsikt över havet i väster. De driver den bästa mäklarfirman här på Peloponnesos. Så ska ni flytta hit så kolla in då deras webbsite. https://housefinderspeloponnese.com/
Även vid denna utflykt gjorde vi ett besök och åt oss mätta på Elviras god varma mackor.
Men innan dess gick vi genom byn med kameran i skjutklart läge. Jag lyckades ta en bild innan objektivet vägrade fokusera.

Som tur var har jag en fungerande mobilkamera så det blev några bilder från kapell och kyrkor i byn.

Vi upptäckte att orkidéernas tid är har så det blev några flora bilder också.

Christina har länge tyckt att vi ska fixa till vår väg utanför parkeringen. Och jag förstår henne. Den sträckan var riktigt bedrövlig och många av våra gäster valde att parkera ute på huvudvägen i stället för vår parkering.

När vår albanske vän och mångsysslare kom förbi och erbjöd oss att fixa till vägen för ett för oss acceptabelt pris så slog vi till.

Nu har vi en fin lite hårdlagd backe förbi vår parkeringsplats. Nu återstår bara att se hur vattnet uppför sig vid en störtskur. Kommer mycket av vattnet rinna in och göra skador på vår parkering?
Blir det så kan vi alltid lägga betong på hela parkeringsplatsen också.

Det är inte bara en ny fin vägstump vi fick i går. Även en airfryer kom med posten. Så nu ska vi laga mat på ett nytt sätt.  
Vi gjorde ett test i gårkväll och fixade våra pommes frites i det stora svarta ägget. När vi läst på nätet är det denna rätt de flesta misslyckas med men inte vi. Det blev fantastiska pommes frites. Till lunch kommer det bli pankopanerad blomkål.

Mycket att fira!

Igår firade vi min födelsedag. Det är en dag att tänka tillbaka på livet och speciellt på det senaste året. Dagen före min födelsedag i fjol kom jag hem från Sverige där jag hade varit på strålbehandling i över två månader. Den dagen var en av de bästa i mitt liv.

Foto: C. Fryle

Även gårdagen blev mycket fin. Christina väckte mig på morgonen med en bricka fylld av paket och en liten vinterbukett från trädgården.

Foto: C. Fryle

Presentutdelningen fortsatte under dagen. Christina hade inte riktigt fått färdigt verktygslådan för brodöser. Men den hann bli klar under förmiddagen. Nu kan jag kanske hålla ordning på mina nålar, trådar med mera.

Foto: C. Fryle

Vi åkte till Kardamýli och åt en födelsedagslunch. Jag tror att de har världens godaste hamburgare på Kritamos.

Eftersom jag fått misopasta i ett av paketen (den är väldigt svår att få tag på här) så lagade jag en japansk auberginerätt. Miso- och honungsmarinerad rostad aubergine. Denna rätt tycker jag är fantastisk god. Den är inte särskilt svårlagad men innehåller många moment. Vill man inte laga den själv så kan man gå till restaurang Nami i Varberg och beställa in den med massor med annan god japansk mat.

Till auberginen drack vi ett grekiskt vin, Montenero, som vi köpte i en butik i Stoupa under dagen. Grekland är inte så kända för sina goda viner. Men dom finns och odlarna blir bättre för varje år på att framställa bra viner. Det vi köpte kommer från Nemea som är Peloponnesos stora vindistrikt. Vi blev riktigt nöjda med smaken.