En bra dag!

Igår kom jag äntligen hem till Mani. På flygplatsen i Kalamata stod en glad mottagningskommitté och tog emot mig.
När vi körde in på tomten så hade solen gått ned så det var inte läge att ta en trädgårdsrunda för att se vad som hade hänt på min drygt tvåmånaders bortavaro. På kvällen blev jag bjuden på en riktigt god fisksoppa med surdegsbröd som tillbehör. Av någon anledning så blev surdegsbrödet godare när jag inte var hemma och kunde baka. Utan Christina fått ta över baksysslan.

Idag vaknade jag i min egen säng till ljudet av fågelkvitter. Fast det var nog att ta i. Fåglarna började först kvittra när jag varit vaken tre timmar.
Frukosten fick jag äntligen äta ihop med min fru igen. Och spela Backgammon ingår förstås. Christina hade en bricka kvar när jag vann. Liten marginal men det är roligast att vinna på det viset.

Det var spännande att se hur Dotty skulle reagera när vi möttes igen. Hon var väldigt skeptisk. Dotty hoppade upp till mig flera gången men bara nosade snabbt på mig innan hon återvände till golvet. Tydligen är hon Christinas katt numera. Men jag ska vinna över henne på min sida igen.  

Kycklingarna har på några månader blivit stora ungfåglar. Dom är rätt så tama och är lätta att plocka upp. Men tuppen tycker att alla höns är hans och dom ska jag ge sjutton i. Så han slogs tappert med mina ben.

I grönsakslandet är det full fart. Nu finns där massor med kålväxter färdiga att skörda. Potatis har vi både nysatta och skördefärdiga. Det är rätt gott om röda jordgubbar. Ett par dagars strålande sol så får dom nog lite sötma.

Att komma från ett grått vinterväder i Sverige till varmt Mani med strålande sol är helt underbart. Förmiddagsfika intog vi på altanen i 20 graders värme. På eftermiddagen satt vi vid kajkanten i byn och år en god och sen lunch i bara skjortärmarna.
Nu snart vankas det födelsedagbakelse som Christina handlat i byn. Det tar aldrig slut på lyxen denna dag.

Nästan hemma!

Nu har jag gjort min sista strålning. Jag tror det blev 35 sammanlagt. Jag har tagit del utav all information jag fåt Och mest skrämmande var allt som står i informationsbroschyren om biverkningar. Oj vad mycket man kan råka ut för som gör livet till en plåga. Men jag har nog klarat mig rätt bra. Det enda som känns har varit lite svada i urinröret vid några tillfällen. Det har jag kunnat lindra rejält genom att dricka mycket och skölja ut systemet.
Personalen på Strålbehandlingen Har varit helt underbar och alltid mött en med ett glatt leende och tagit tid på sig för att kunna ge den bästa möjliga vård.

Att få packa väskan och lämna patienthotellet var en stor upplevelse. Inte för att det var något fel på att bo där. Servisen är förstklassig och rummen är stora och fina.
Lite tråkigt och oroväckande var att det smög sig in Corona på boendet dagen innan jag skulle lämna stället. Det blev lite extra tester för de boende men jag har inte hört att det skulle spritt sig till fler.

Idag lämnade jag Göteborg med flyg och mellanlandade i München för att slutligen hamna Thessaloníki. Det är extra jobbigt att flyga nu med alla krav på vaccin och provtagningar m.m.
Här kommer jag vara tills i morgon då jag flyger vidare till Kalamata för att slutligen hamna hemma.

Jag hamnade på en ort med en jättelång sandstrand som ligger syd öst om Thessaloníki. Det var närheten till flygplatsen och det öppna havet som avgjorde valet av hotell. Härifrån har man magnifik utsikt över den vida viken och på andra sidan tornar det snöklädda och fantastiskt vackre Olymposmassivet upp sig.
Men väljer man hotellets billigaste rum så blir i stället utsikten denna.

Men jag behöver inte sitta på rummet när det finns serveringar nere på stranden. Och jag ska ju hålla blåsan i trim. Och bättre ställe att göra det på är svårt att hitta.
I morgon bär det av hemåt. Då får jag puss Christan, Dotty och hönor och tuppar. Det ska bli underbart.

Olivskörden avklarad!

Nu är det full fart i olivlundarna. Mycket ska skördas och ju tidigare oliverna tas desto bättre olja. Dom första som skördade gjorde det redan i slutet av oktober men vi väntade några veckor tills vår skördehjälp anlänt.
Vi skördar helt manuellt så det tar lite tid. Våra träd var inte precis översållade med oliver. Men ändå blev det mer olja än vi fått något år tidigare. 12,5 säckar körde vi till pressen. En liten del av oljan tar de som betalning. Om vi lämnat ut skörden till ambulerande plockare så hade de tagit hälften av oljan som betalning för arbetet.

Vi var fem som skördade. Förutom Christina och jag var det Karin, Manne och Emelie. Karin och Manne har varit här i Mani flera gånger. Men aldrig ägnat sig åt olivskörd. Emelie fick vi låna av Julia och Peter på Klinta Trädgård. Jag tror Emelie trivdes bra med att jobba i sommarvärme i stället för ett kallt och blött Skåne.

Efter avklarad skörd förtjänat vi kaffe och kaka i solen.

Skör den tog en och en halv dag och våra gäster var här en hel vecka. Så det blev tid till att undersöka omgivningarna. En dag tog vi en tur och guidade till ställen där höstlökarna hade börjat blomma.

Karin och Manne visade sig var väl förtrogna med både flora och fauna i vårt område. Och de utnyttjade tiden väl till att skåda fågel och leta växter. Några gånger var Emelie med och bättre läromästare än Karin kunde hon inte ha.

Höjdpunkten för mig och kanske även för våra gäster var att provsmaka den nya oljan. Och nypressad olja är en smakupplevelse som alla borde få prova.
Tack Karin, Emelie och Manne för hjälpen med skörden.

En riktigt rolig vecka på Peloponnesos

Höstlovet i Sverige är en riktigt rolig vecka för Christina och mig. Då finns det för en gång skull gott om svenskar på Peloponnesos. I år fick vi besök av Julia och Peter med barn. Och Malin och Hjalmar med sina barn. Alla kunde dock inte bo i vår gästvåning men på hotellet på andra sidan muren fanns gott om lediga rum.
Veckan bjud på fint och varmt väder. En dag med regn dock men det får man räkna med så här års.
Det blev en väldig massa prat, mat och skratt.

Vi gjorde en del tillsammans all och ibland delade vi upp oss.
Här sitter Hedvig och Malin och smälter maten efter en trevlig picknik-lunch ute i naturen.

Bad i det varma medelhavet var speciellt populärt bland barnen.

En dag tog vi med de mest inbitna växtnördarna på en tur och skådade höstlök.
Vi såg flera krokusarter, Sternbergia och lite anta.

Nu hoppas jag våra vänner har fått blodad tand och vill homma tillbaka snart igen. Nils vill det i alla fall. Det viskade han i mitt öra.
Vi kommer inte att bli utan svenskbesök den närmaste tiden. Nu har vi en son här och efter det kommer det ett flertal svenskar.

Förlossningsförberedelser

Nu är det bråda tider. Snart ska familjen utökas med 9 individer hoppas vi. På tisdag beräknas de första små se dagens ljus.

Det är en hel del förberedelser inför förlossningen. Men profylaxkurs slipper vi. Förberedelserna är mer handfasta. Ett par dagar efter kläckningen ska kycklingarna läggas under en värmelampa. Den är nu monterad på lilla toaletten som numera är BB.  Återstår en en lagom stor balja och strö som måste införskaffas i morgon.

När kycklingarna växt till sig lite ska de få flytta ut till ett eget litet hus. Detta bygger jag nu av en pall, pallkragar och lite plywood.

Endast ett ägg har vi tagit från våra egna hönor. Men den modern är än inte informerad om att hennes status kommer upphöjas till moder alldeles strax. Jag tror faktiskt inte hon är så intresserad. Där emot är hon och de andra hönsen väldigt intresserade av att äta getoxalis. Jag undrar hur mycket oxalsyra en hönsmage tål.