Att hålla efter våra 90 olivträd är ett tungt och ständigt pågående arbete. Visst är det kul att se olivlunden utvecklas, men det tar på krafterna. Som motvikt pysslar jag med min växande samling av suckulenter. Det är pilligt och stillsamt och totalt uppslukande!

Som trädgårdsnörd köper jag nästan aldrig mer än ETT exemplar av varje växt. Vill jag ha flera förökar jag dem själv genom sticklingar, delning eller frösådd. Att föröka just suckulenter är det absolut lättaste och roligaste.

Jag samlar ihop blad från mina moderplantor – vrider bara försiktigt av dem ända inne vid stammen. Sedan låter jag bladen ligga och torka några dagar så att brottytan vallas över/torkar. Leif brukar bli godissugen när han går förbi skålen. Bladen ser ut som karameller!

Sedan lägger jag ut dem på ett väldränerat underlag i låga stabila plastlådor. Under sommaren när det är stekhett måste de duschas dagligen. Men höst-vinter-vår sköter de sig i princip själva.

Ganska snabbt bildas rötter och pyttesmå bladrosetter. Ibland kommer bladen först och rötterna dröjer. Det tjocka, saftiga bladet kan försörja den nya plantan med allt den behöver under lång tid.

Ibland utvecklas bladrosetten redan när bladet ligger på tork, särskilt om jag glömt bort dem ett tag. Enstaka blad svartnar och dör. Dem plockar jag bort och ersätter med nya så att det alltid är fullt i lådorna.

När plantorna är stora nog att hantera pillar jag upp dem med en pinne och sätter dem i småkrukor. Är krukorna för stora är det risk att det blir för fuktigt, så det gäller att hitta riktigt små krukor. Efter en omskolning till är det dags att använda plantorna i odlingsbäddar och samplanteringar i kruka.

Eftersom de klarar sol, torka och vind är de perfekta i vårt torra, heta klimat eftersom de klarar sig länge utan vatten.

Runt vår grillaltan har vi fem stora odlingslådor i terracotta som jag har haft pelargoner och annueller i. Men de är så törstiga att de behöver vatten två gånger om dagen sommartid. Nu har jag planterat blandade suckulenter i dem.

Flera olika sorters Echeveria, Graptopetalum paraguayense, Curio talinoides, Sedum nussbaumerianum, Crassula ovata. När jag fått ner allihop i krukorna kom äntligen det rejäla regn som vi väntat på i flera veckor.

Efter ytterligare några regnskurar kommer nivån i krukorna säkert sjunka lite till så att jag får plats med ett lager täckgrus. Det ska bli kul att följa dessa småttingars utveckling. Och jag ser fram emot att slippa stå på pass med vattenkannan hela tiden nästa sommar!