Utstämplad!


Efter 39 år och 4 dagar stämplar jag ut från Värö bruk och går i pension.


Det har på många sätt varit fantastiska år med underhållsarbete på ett bruk som har utvecklats till en av de bästa arbetsplatser man kan tänka sig.


Många underbara medarbetare och en modren personalpolitik har gjort att jag trivts som fisken i vatten. Och så här på min sista arbetsdag har jag blivit rejält uppvaktad.
Ett stort tack till alla Väröbrukare. Och ett extra stort tack till B-skiftarna, Elinarna och Pappers.


Jag kommer att sakna mina arbetskamrater.  Och lite extra kommer jag sakna mina närmaste arbetskamrater på skiftunderhållet. Tack för ett gott samarbete och många trevliga stunder Sonny, Stefan och John.


Jag hoppas få besök av många Väröbrukare i Grekland och i ”Fryle House”!

Försenad inflyttning?

Min gissning är att vår inflyttning i huset kommer att bli försenat. Men det är inget som byggmästaren vill erkänna. Efter 39 år på Värö Bruk, med massor med projekt med tajta tidsscheman så vet jag att ingen erkänner en försening förrän tidsfristen gått ut.
Nu är det ingen större fara för vår del, så länge byggmästaren skaffar oss ett ersättningsboende.

Ett litet misstag som har lett till förseningen är att fönsterprofilerna som levererats var inte samma som beställts. Det har hindrat mycket av jobbet på insidan.


Tittar man lite noga på bilderna se ser man att elen inte är kopplad. Då undrar jag naturligtvis om inget av den övriga tekniken är installerad. Men de har i alla fall kommit igång med skåpssnickerierna.


Här ser jag något som ska bli en köksö. Den ser välgjord ut. Bordet kan de var köksbordet till uthyrningsdelen?


Här är två ytterdörrar och kanske är det dörren till trapputrymmet som står till höger. Färgerna ser ju rätt ut och det är bra.


Det ser ut att vara väldigt många skåpdörrar. Vi köket har vi mest lådhurtsar och i pentryt ska hyllorna vara öppna. Så vad byggmästaren ska hänga upp allt är en gåta.


Här står något som liknar lådfronter och dörrar till sovrumsgarderober. Så det ska nog bli ett fungerande hus av det här. Svaret har vi om två veckor när det är tänkt att vi ska flytta in.

Sista storhelgen på Bruket


Nu har jag inte många dagar kvar att arbeta på Värö Bruk. För många framstår fabriksarbete som något skrämmande. Men i dag och speciellt då på bruket är det en fantastisk bra arbetsplats på många sätt. Jag kommer att sakna många av mina arbetskamrater. Men jag hoppas att få besök av dem i vår fina takvåning.
Christina kommer att jobba med samma saker som idag. Det är bara skrivbordsstolen som byter plats.
Vad händer då på bygget i Grekland?
Byggmästaren är väldigt sparsam med information. Så vi får väl hoppas på att huset är beboeligt när vi flyttar in om mindre än en månad.


Så länge roar vi oss med att leta grejer till vårt liv i Grekland. Det har varit rätt svårt att söka på grekiska siter. Men vi har blivit bättre på att hantera Googles översättningstjänst.


Det är många prylar som ska till. Belysning, kranar, vitvaror m.m.
En del är inköpt och mycket mer har vi samlat i den utmärkta tjänsten www.pinterest.com


Christina har en viss förkärlek för det växande materialet. Men tomten är bara strax under 4000 kvadrat så hon måste begränsa sig.


Själv roas jag av saker som har motor trots att jag inte är motorintresserad. Men med 90 olivträd kan det nog vara bra med en rejäl flistugg.

Flytt med flyt

Så kom då äntligen vår container med flyttlasset fram.


Det var den 17 oktober vi lastade alla våra tillhörigheter som vi kan ha nytta av i Grekland. Sedan har containern tagit sjövägen till Aten för vidare transport med bil till vår tomt.


Det gick ju rätt snabbt. Containerbilen hade ingen kran men det fixade byggmästaren. Här lastats containern över på en kranbil för att köras några kilometer till vår tomt.


Det är bra att vi gjort en tillräckligt bred öppning (för grindar) på övre delen av tomten. Annars hade containern fått lyftas av från granntomten.


Så nu är containern på sin slutliga plats? Eller inte…
Den får stå här så länge. Det finns nog möjligheter att flytta den en meter närmare muren (till höger i bild). Det skulle vara snyggare. Och det är ju viktigt att få det snyggt för den ska stå kvar och vara vårt förråd och verkstad.
Vad kommer grannhotellet säga om att få en gul kloss på andra sidan muren? Eftersom den delen av deras tomt är parkering så kanske det inte stör. Målar vi den olivgrön och klär in den i klängväxter så blir den i det närmaste osynlig. Nu återstår bara att se om godset i den har klarat transporten. Men det får vänta tills vi är på plats för gott i januari .

Vila och byggmöte

Efter gårdagens drygt 14 km vandring så passade det bra med en vilodag.


Eftersom det var sista dagen vi vistades i närheten av vårt bygge så passade det bra med ett byggmöte. Det hade ju inte hänt så mycket med huset sedan vi var där i september.


Det som syntes mest var stenläggningen i trappan. Men det tog väl mindre än en halv dag att fixa. Och så hade ju innerväggarna målats ytterligare en gång.


På utsidan hade det hänt lite mer. En grävmaskin hade jämnat till marken och grävt ner en septiktank. Grävmaskinisten som är byggmästarens kusin hjälpte mig att ta bort några vildoliver som stod fel. Kusintätheten i Grekland är mycket stor…


Vår närvaro verkar ha satt fart på bygget för nu var det i alla fall lite på gång. Gästvåningens handfat hade gjutits.


Vårt badrum får en duschvägg och ett stort platsgjutet handfat.
Men ett handfat gör inte huset beboeligt. Så det återstår att se om vi kan bo där när vi flyttar dit i mitten av januari.


Vårt resesällskap hade en lat dag med bad, fiske och vila.

Från Areópoli till Kardamyli via Agios Nikolaos


Vi vaknade upp i Areópoli efter en god natts sömn. I alla fall sov jag gott trots att sängarna var usla. Några av de andra fick fajtas med mygg hela natten.
Min plan var att vi skulle åka söderut och titta på narcisser, men alla var så trötta på bilåkande så vi planerade om rutten. Innan vi åkte var det dags för frukost. Hungriga och glada satte vi oss på den enda öppna baren. Men de började inte servera frukost förrän en timme senare. Så vi fick nöja oss med kaffe. Vi tog istället en kort tur söderut till en krokuslokal vi besökt tidigare. Tyvärr var platsen nu helt igenväxt. Så vi vände norrut till vårt favoritcafé och bageri för en välbehövlig sen frukost.

 


Tog tyvärr inga bilder på pajerna och bakverken våra medpassagerare beställde. De kalorierna borde ha räckt till en hel arme. Men de åts upp med god aptit av fyra personer.
Ni får nöja er med en bild på en av de andra gästerna.


Vi hade uppgifter om att efter vägen bakom bageriet som går brant ner mot havet växer det tätt med lökväxter. Och det stämde verkligen! En helt fantastisk växtlokal!


Vi fortsatte sedan ner till havet där vi har en favoritbadvik. Här var det självklart att ta ett helt ljuvligt bad för fyra sjättedelar av oss.


Vi körde vidare norrut till vårt nybygge. Intresset från våra medresenärer var stort. Övre altanen utanför gästvåningen uppskattades mest. Kanske kommer de tillbaka när huset är beboeligt.


Från huset gick vi vidare längs strandpromenaden till marinan för en lunch. Det är bara 700 meter att gå men det finns mycket att se. Och som vanligt blev det många stopp för växtdiskussioner.


Vi har ett favoritcafé och en favorittaverna i vår hemby. Så vi gick dit och beställde lunch.
Vi gick inte till två ställen utan det är så ordnat att går man till Molos café och blir serverad mat från Ellis Taverna. Sätter man sig på tavernan kommer dryckerna från caféet… När vi slog oss ner reste sig gästerna vid grannbordet och hälsade på oss. Det visade sig vara ett par från Karlstad som har hus i samma by som vi och som vi bara haft kontakt med på nätet innan. Vi fick in vår beställda mat och som vanligt så var det supergott.


Sedan lämnade vi Agios Nikolas och körde vidare norrut en liten bit och checkade in på ett boende ovanför hamnen i Kardamyli.

Sista semestern i Grekland

Christina och jag har just haft 13 välbehövliga semesterdagar i Grekland. Vädret var fantastiskt så en hel del sköna bad blev det mitt på dagen när det var som varmast. Det känns lovande för framtiden att det är badtemperatur långt in i november. Så mycket annan vila blev det inte men det var skönt ändå.


De tre första dagarna ägnade vi åt olivträden. Dessa är mycket eftersatta. Vi började med att ta bort skott på stammarna och rötterna. Runt många stammar växte också sparris, björnbär och gräs. Detta togs bort med hjälp av de få verktyg vi haft med oss. En tigersåg och två sekatörer. De 90 träden hann vi gott med.


Så här snyggt blev det efteråt.


Många av träden är i dåligt skick. Men olivträd är tåliga så i februari kommer vi ta itu med att reducera kronorna och åtgärda de allvarligare skadorna.


Eftersom en grävmaskinist med stor skopa arbetade på tomten, så tog vi hjälp av honom att ta bort tre vildolivträd som stod på fel plats. Och även ett fint träd som stod alldeles fel. Så nu ska det bara köpas och planteras ETT olivträd så är olivlunden komplett.
Jag undrar om rötterna ligger kvar när jag kommer till huset nästa gäng. Olivträdsrötter ska ge den bästa grillsmaken åt lammköttet.


Tyvärr härjar det sjukdomar på olivträden. Och det är något som drabbat alla våra träd och antagligen alla andra i Kalamataområdet. Om jag fattat det rätt så börjar det med ett svampangrepp och svampen gör det möjligt för en insekt att bosätta sig i veden. Den enda åtgärden att sätta emot är vad jag vet bara att klippa bort de mest angripna grenarna.


Årets skörd blir det inget med. Nästan 100% av våra oliver är angripna av insekter. Och det är många andra i området som har det lika illa ställt med sina oliver. Ju högre över havet man kommer desto mindre är angreppen. Om jag fattat det rätt så kommer aldrig dessa angrepp två år i rad.

En container = ett delmål

Nu har vi flyttat ut från vårt hus och bor i en lägenhet några månader tills vi flyttar vidare till Agios Nikolaos i Mani. Men de mesta av våra saker får inte plats i en lägenhet.


Många timmar har ägnats åt att packa med omsorg och stuva på pall.


Allt det välpackade packades mycket väl in i en container med hjälp av två goda vänner. Men vad sliten och ful containern är. De tog väl den sämsta eftersom jag friköpte den.


En mycket trevlig lastmaskinsförare hyrdes in för att lasta. En timme hade vi på oss innan jag skulle få betala för stilleståndet. Och med så god hjälp så klarade vi det naturligtvis.


Här står jag nöjd, glad och konstaterar att vi gjort ett bra jobb. Både min rostiga tombola och min specialbyggda skottkärra fick plats.
Nu ska bara huset slutstädas (inhyrd städare) och lämnas över till de nya ägarna.

Foto: Christina Fryle

Att dricka vatten direkt ur kran. Är det möjligt?

Den vanan har ju nästan alla svenskar så länge de är på hemmaplan. Men som turist i Grekland så köper de flesta vatten på flaska. Är detta nödvändigt? Jag tror tyvärr att det är nödvändigt på de flesta öar. Men är det lika nödvändigt på fastlandet och speciellt då ur ledningen som går till vårt hus. För säkerhets skull så har jag tagit två vattenprov med lång tid emellan. Och resultatet är överraskande bra som ni kan se här nedan.


Var vattnet till vårt hus kommer ifrån och hur det är renat har jag ingen aning om. I Sverige ska dricksvattenreningen ha tre barriärer. Det kan vara klorering, uv-ljus och kolfilter. Hur många barriärer vårt vatten passerar vet jag inte. Men det finns inte tillstymmelse till klordoft och det är ju bra.
Jag tror att vattnet i Mani i allmänhet är bra. Det finns många offentliga vattenposter där folk fyller sina vattenflaskor. Däremot har jag en känsla av att de är bra på att förstöra vattenkvalitén med att lagra vattnet i för stora och trycklösa kärl. Jag förstår varför de gör det. Det är för ledningssystemen är så underdimensionerade att du måste ha en buffert om det ska bli ett tillfredsställande flöde ur kranen.  Så att köpa vatten på flaska hoppas jag slippa i framtiden.

Att välja

Det är många val som ska göras när man bygger nytt. Och när man väljer i Grekland får man tänka lite annorlunda på grund av väder, pris och tillgång. De första vi tog ställning till var typ av väggar och tak. Efter det har vi gjort många val.


Golven inne och ute på den övre altanen är av samma plattor fast i olika demissioner. Ytan är lite lagom halkfri. Inne är skarvarna förskjutna. Det var meningen att de skulle vara de på altanen också.  Men fallet behöver vara så stort att plattorna behövde läggas utan förskjuten skarv.


I trappan ska det ligga en sågad natursten.


I fönstren ligger samma sågade natursten som i trappan. Den ligger förskjuten i höjdled så att den innersta delen utgör en vattenspärr.


På nedre altanen ska det ligga en natursten. Den är i två färger. En helgrå och en med ett stänk av grönt i.


Mycket av inredningen kommer att vara i trä. Färgen på trät hade vi och byggmästaren olika åsikter om. Vi ville ha en gråbrun ton skapad av vinäger, stålull och svart te. Proven vi gjort gav en fantastisk färg. Men byggmästare ville inte ha något brunt i. Vi gjorde nya tester med vår färgblandning och på vissa bitar blev den perfekt och på andra bitar ville den inte suga in tillräckligt. Byggmästaren rekvirerade många färgburkar från Kalamata och till slut lyckades vi skapa en nyans som var nästan exakt som vår vinägerfärg.