Betongarbeten i lunden


Nu får betongblandaren jobba. Det är många småjobb att pyssla med. Att få hem en säck blandad sand var varken dyrt eller svårt. Säcken kom med kranbil dagen efter jag beställt den. Den svarta sten och sandmaterialet som finns här är perfekt till betong.


Det första gjutjobbet som klarades av i veckan var denna ramp som blir perfekt om man ska köra skottkärran runt huset. Stenen är satt i betongen. Det blev inte lika jämt som uppe på altanen men helt godkänt för ändamålet.


En trappa på framsidan till det icke färdiga uteköket är också gjuten. Det blir också en smitväg till grönsakslandet. Den ska kläs med sten.


Jag har alltid anledning att dricka en öl. Burkarna är ju så bra att markera ut nya gjutningar med. Här ska formas och gjutas en platta och på den ska det muras upp en tegelmur innan grillen och woken får flytta in.


Uteduschen ska få en kant av sten. Dessa har jag skurit till idag. Lämpligaste veckodagen att göra störande jobb. Hotellet intill byter gäster på söndagar så då är det tomt nästan hela dagen. Dessa sten kommer jag sätta med fix. Det blir nog ett kladdigt och roligt jobb.

 


Sen blir det en mur på en plats där det ligger massor med sten som måste användas. Den kommer att rama in planteringsbordet och plantbackarna. De grå backarna markerar den böjda muren.

De grekiska mästerstädarna


Städning har inte varit vår starkaste gren. Men nu har vi fått övning och blivit riktiga mästare på området. Hyr man ut via Airbnb så är det säkrast att göra ett bra städjobb. Våra gäster får sätta betyg på vårt boende. Och städningen är riktigt viktig har vi förstått. Vi har ju varit inne på andra boenden och studerat vad folk klagar på. Vi får sätta betyg på våra gäster också – och de har hittills skött sig väldigt bra. Eftersom den kortaste hyrtiden är tre nätter så hinner vi få lite ledigt mellan städningarna.


I Grekland är städkemikalier en stor produktgrupp. Och här finns inte så mycket miljötänk och inte så mycket konsumentmakt. Det finns allt från riktiga bra rengöringsmedel till helt verkningslösa.
Vi har hittat produkterna som passar oss. Vårt vatten är otroligt kalkrikt, vilket lämnar en vit beläggning överallt. Så duschväggen i glas måste först tvättas med ett surt medel innan fönsterputs kan göra glaset skinande rent.


Köksbänken får samma omgång som duschväggen. Flaskorna med vin och olivolja ska spegla sig i köksbänken så att våra gäster blir på extra gott humör.


Om det bor 4 gäster i gästvåningen så blir det tre maskiner tvätt. Här behövs extra medel som motverkar hårt vatten för att göra tvätten skinande ren – och inte kalka igen tvättmaskinen.
Torkskåp behövs inte så här års i alla fall. Tvätten torkar blixtsnabbt – på kortare tid än det tar för nästa omgång tvätt i maskinen…


Vi har ju icke betalande gäster också. De bygger bon i bambutaket. Men bambuhålen är för stora så de justeras med röd lerjord. Tyvärr så dräller de små krypen jord ner på altanen.

Gästerna bidrar inte bara ekonomiskt till vår försörjning. De bidrar ofta till vår mathållning också. Sist fick vi en tomat och tre ägg. Bra det. Ägg är mycket dyra i Grekland.

Länkar till vårt boende >>

airbnb

Fryle House

Bubblor, bilder och musik


I grannbyn Kardamyli är det lite kulturellare och lite påhittigare. En del beror nog på driftiga norrmän som flyttat dit. Men även greker kan. Som medlemmarna i West Mani Frames. De arrangerar Southern Balkan Photo Festival. Vi besökte utställningen näst sista dagen den var i Kardamyli. Vi fick se många bra bilder. Kanske ställer jag upp med några tävlingsbilder nästa år.


Igår var det dags att åter besöka Kardamyli för att fotografera på bubbelparaden. Det är en aktivitet som roar barnen. Och som vuxen blir man väldigt glad av att se glada barn.


Till sista öppetdagen för Southern Balkan Photo Festival hade de lånat in ett band och en fantastiskt duktig sångare från vår hemby. Jag borde naturligt vis presentera henne med namn. Men jag har ingen aning om vad hon heter.

Se glada barn på Christinas filmsnutt!

Picknick vid egen pool


Christina och jag cyklar ofta en bit åt söder för där är så otroligt vackert. På ena sidan vägen finns branta bergstup med grottor där rovfåglarna cirkulerar och getterna klättrar. På andra sidan finns havet med vackra vassa klippor.
Uppe från vägen ser man en insprängd naturpool på ett ställe.
Vi bestämde oss för några veckor sedan att ta oss ner till poolen trots att det ser besvärligt ut.


Igår var det dags att packa picknickkorgen och göra ett försök. Och det var inte särskilt svårt att ta sig ner för branten till poolen. 240 meter hyfsat bra stig.


Vi var inte de första som lyckats ta oss ner till poolen finns det tydliga bevis på.


Och badet är fantastiskt. Skyddat från vågor och vind.


Efter badet kunde vi sätta oss på de solvarma klipporna och låta solen torka oss.


När solen närmade sig horisonten var det dags att cykla hem.


Cykelturen bjöd på en bedårande solnedgång.

En urspårad tillvaro


Jag har under många år använt wikiloc vid mina vandringar. Det är en app som man kan lägga GPS-spår med. Man kan även ladda ner andras spår. Jag har lagt flera spår som andra kan följa på sina vandringar. Detta är en fantastisk bra funktion. Men jag har stört mig mer och mer på wikiloc. Menyhanteringen är hopplöst klumpig och svår att förstå sig på. När man lägger spår så kan den helt på eget bevåg sluta uppdatera trots att man ställt in att den ska uppdatera även om telefonen vill gå i viloläge. Ibland när man laddat ner ett spår och följer detta så har det stängt ner sig. Det är ju bara att öppna det nedladdade spåret igen men ändå väldigt irriterande.


Nu vill jag ha en bättre app och tror att jag hittat en. Jag har börjat testa viewranger. Idag la jag mitt första spår. Det blev ett spår för cyklister. Visst var det lite letande i menyerna här också. Men de är logiska och lätta att komma ihåg. På telefonen ser det riktigt snyggt ut men ska man titta på datorn så är det smått. Man utnyttjar inte skärmbredden. Att måttenheterna inte blev metriska var en överraskning. Men det ändrar betraktaren på kartans dropdown-meny.
Hur man lägger in bilder i rutten kom jag inte på förrän jag var hemma igen. Så det blev en dålig bild på huset.


Andra testrundan för dagen gick till Trachila. Det är en mycket vacker väg med väldigt få bilar. Framme i Trachila tar vägen slut. Nu passade jag på att ta flera bilder. Det är väldigt bra om spåren har bifogade bilder. Det säger mycket om terrängen och det är sådant som är värdefullt när man ska välja ett spår att följa.


Jag hade hoppats på bättre bildkvalité än hos wikiloc men det var ungefär samma. Däremot så läggs det in etiketter automatiskt. Det kan nog vara praktiskt om man fotograferar en vy med bergstoppar. Men för det mesta så förstör det bara bilderna. Så vid nästa tur ska jag testa om de går att få bort dessa hemska etiketter.


Framme i Trachila så passade Christina och jag på att motionssimma. Vi gissade att vi sam 500 meter. Det stämde rätt bra tror jag. Det dröjer nog inte länge innan vi är tillbaka i vattnet där.