Järnhandeln i Kardamýli


Ibland behöver jag en skruv eller en hink med färg. Då åker jag med glädje till grannbyn Kardamýli. Där har de världens roligaste affär. En riktig gammaldags affär där man hittar det mesta som inte går att äta. En bra affärsrörelse i Sverige ska ha en lageromsättning på högst tre månader. Denna järnaffär har alldeles säker en lageromsättning på över tre år.


Mitt mål med affärsresan var att hitta mässingsskruv och nyckelbrickor. Jag hittade båda.
Och det är ett sant nöje att få dra ut låda efter låda för att hitta den rätta skruven och plocka åt sig exakt så många som man behöver.


Christina gjorde ett riktigt fynd. Hon hittade en sugpropp.


Gas färg och kemikalier finns i massor. Jag tror inte alla burkar innehåller så miljövänliga grejer.


Om jag skaffar mig kreatur så vet jag vad jag ska hitta en bjällra att fästa om dess hals.


En käpp kommer säkert snart behövas. För att skapa en ny trädgård sliter verkligen på kroppen.


Rep och snören i alla kvalitéer får mig att vilja börja tillverka roliga saker. Lampskärmar med hampasnören är snyggt.

Helgfrid i Mani


Det kanske hör till vanligheterna att hantverkarna kommer till helgen. I alla fall så kom två elektriker och en nätverkare i lördags. Elektrikerna satte upp lampor. Sådant har jag ju alltid gjort själv. Men här är det proffsen som gör jobben. Nätverkaren satte in en ny router och fixade nätverksuttag under skrivbordet. Första veckan var internetkontakten miserabel. Men nu verkar det mycket bättre.


Själv måste jag ju sysselsätta mig också. Så jag förberedde inför en 12 meter lång häckplantering. Jag uppskattar att det tar tio gånger längre tid att bearbeta jorden här än vad det tagit i mina trädgårdar i Sverige.


Lite nöjen måste jag ju ha. Så jag undersökte floran i intilliggande olivlundar. Och visst blir jag avundsjuk.

Men lite vår fick jag med mig hem.

Innan solen hann försvinna nedanför horisonten tog vi cyklarna till Stoupa. Där unnade vi oss vars ett glas vin på to steki.

Min fredag i Mani


Det har varit en fantastisk dag. Och jag har hunnit med en massa roliga saker. Jag gick upp innan solen visat sig över berget Taygetos. Vädret var lite kyligt men det blev snart varmt och varmare blev det när jag eldade upp olivkvistar som legat på tomten sedan september då vi snyggade till runt olivträden och på dess stammar.


Vår olivlund är omgiven av andras olivlundar. Och där betar många djur. En äldre albansk herre tjudrar alltid sin ko i närheten av vår tomt. Tjurkalven få gå fritt men är aldrig långt från mamma.


Innan lunch bar det av till affären i Stoupa. En lång bit cyklar jag på strandpromenaden som har havet på ena sidan och olivlundar på andra.  Det är alltid intressanta att se vad som växer efter vägen. Anemoner och iris och mycket mer är på gång nu.


Men i vår lund växer nästan bara den här hemska Oxalisen.

Foto: Christina Fryle

Efter Lunch Cyklade Christina och jag bort till Trachila som så här års är helt öde.


Mellan Trachila och Agios Dimitrios är det vackra slänter med Euphorbia. Och i bergssidorna finns massor av grottor.

Foto: Christina Fryle

Väl hemma igen så var det dags att packa upp grejar ur containern. En hängmatta hittades sen blev det inte mer gjort.

 

Shopping i Kalamata


Idag har vi varit i Kalamata och handlat. Inte en enda oliv har vi köpt. Däremot blev det en hel del annat. Att handla i Grekland är inte riktigt som att handla i Sverige. Utbudet och kvalitén är mycket sämre här. Det fick vi bevis för redan i den första butiken. ”Praktiker” är lite som Biltema eller Rusta men har väldigt långt kvar för att nå upp i deras kvalitet. Men vi fick i alla fall köpt en personvåg och lite annat.


Jysk är rätt nyöppnat i Kalamata och har väldigt bra recensioner på nätet. Och där hittade vi en hel del. Tråkigt bara att jag råkade mäta fel på en sängbredd. Men det går säkert att byta vid nästa Kalamatabesök.


Mat handlar vi normalt i Stoupa och mycket är dyrt där. Många varor kostar lika mycket som i Sverige. Tråkigt för grekerna – deras löner är ju inte i närheten av de svenska… Matpriserna i Kalamata är däremot betydligt bättre. Fisken på bilden kostade endast 60 kr.  Och köttet är väldigt billigt. Men går det inte köpa ris i större förpackningar än 500 gram? Jag brukar köpa 5 kilos säckar.


Vi hann också med ett plantskolestopp. Och som vanligt har Christina svårt att välja vilken färg som gör sig bäst.


Det blev mycket handlat. Allt från mikrovågsugnar till möbeltassar. Men trots det så fattas det mycket till huset.

Inflyttning!


Idag har vi flyttat in i vårt hus. Det känns mycket stort, men har också varit rejält arbetsamt. En inflytt ska ju firas så vi lagade lite god mat och korkade upp en flaska vin som avnjöts framför brasan.


Tidigare på dagen så ägnade vi oss åt att packa upp flyttlådor och testade olika funktioner i huset.
Lite fel hittade vi. Ett par nätverkskontakter som inte är anslutna. Och det hade jag ju aldrig märkt om jag inte slagit sönder min wifi-sticka i flytten. Och när det var dags att duscha så ville blandaren bara ge mig skållhett vatten. Men duschen i gästvåningen fungerade utmärkt.
Och så testade vi Internet från vårt kontor. Det är väldigt bra stundtals.


Provkokning av vatten i gästpentryt på IKEA-plattor. Det blev ett godkänt resultat.


Visserligen finns det hur mycket att göra som helst. Men jag tog mig tid att undersöka olivlundarna ner mot havet. Jag var främst ute efter få ett grepp om floran så här års. Men jag kunde inte låta bli att fota ett par cyklister på cykelbanan nedanför vår tomt.


Och visst hittade jag intressanta grejer i olivlundarna. De första narcisserna har börjat blomma. Och det finns tusentals av dem. Men på vår tomt finns inga. Däremot har vi miljarder Oxalis pes-caprae. Och det är ju inte alls lika roligt.