Sverige 300 – Grekland 0

Nu har jag varit i Sverige 300 timmar och väntat på min strålbehandling. Det har varit en massa tid jag behövt fylla ut. Och det trevligaste som hänt är att återse släktingar och vänner.
Jag fick en fråga som är ställd till många Varbergare i förskingringen. Vad längtar du mest efter i Varberg om du bortser från släkt och vänner? Det vanligaste svaret är Strandpromenaden. Men det blir inte mitt svar. Jag har hundra meter till havet i Grekland och mellan huset och havet har vi en strandpromenad som är lika fin som den i Varberg. Så mitt svar får bli utbudet av mat från stora delar av världen. I Grekland serveras grekisk mat till 99% och det kan bli lite enahanda

Jag har löst mitt boende genom att bo växelvis i Varberg Och Göteborg. I Göteborg har jag bott hos min son som just flyttat till Kvilletorget och det ligger väldigt central med ett fantastiskt utbud av matställen. Hela världen finns på några hundra meters radie.
Ramberget som ligger ett stenkast från torget är ett härligt naturområde med fantastisk utsikt över staden. Sen finns Frihamnen och Lindholen på gångavstånd. Där har tidigare varit hamnverksamhet och varv. Nu bebyggs det med spännande nya hus som antagligen får Arkitekupproret att må illa men jag trivs där.

I Varberg Bor jag hos mina forna grannar Eriksson. Bättre kan jag inte ha det. Mitt värdpar är så omtänksamma och servicenivån är skyhög. Det är mycket trevligt att sitta i deras soffa och prata bort en stund. Men mest håller jag till i bottenvåningen där jag har tillgång till allt jag kan tänkas behöva. Nu i helgen så är jag ensam i huset och då dukade jag upp till en liten enmansfest.

Igår fick jag vara med på invigningen av ett nytt Aktivitetshus/ungdomsgård i Tvååker.  Att jag hamnade där beror på att min son arbetar där. Det blev en trevlig tillställning i ett hus som kommer kunna bjuda på många trevliga aktiviteter.

Invigningen var rolig men det roligaste var att jag fick träffa mitt äldsta barnbarn i flera timmar i sträck. Alla tre barnbarnen träffad jag förra söndagen och om allt går som planerat så kommer jag träffa dem idag igen. Det kommer att bli riktigt kul.

Det har blivit mycket tid som måste slås ihjäl. Och det kommer det bli framöver också. I Sverige har jag inga hönor som behöver matas. Inget grönsaksland som behöver rensas. Inga fönster som behöver putsas. Jag har vänner som jag kommer att besöka. Men det blir ändå mycket tid mellan strålningarna och besök hos vänner. Då kommer jag roa mig med gatufoto som ligger mig varmt om hjärtat

Du gamla du fria du snö tyngda nord

Nu har jag åter hamnat i Sverige för ett lite längre besök. Vädret som mötte mig var en chock av kyla och på morgonen dag två var hela värden vit. Hemma har det varit riktigt varmt och väldigt blåsigt. Där slipper dom visserligen skotta snö men bor man för lågt över havet så får man skotta sand, sten och tång istället.
Nu ska jag stanna i Sverige till början av februari på grund av att jag behöver lite strålbehandling av prostatan.

Det kan vara jobbigt att vara bort hemifrån och sakna dom jag älskar. Men Christina skickar bilder på Dotty så att jag inte ska glömma dem.

Det är inte bara Cristina och Dotty jag saknar. Jag han ju bli så bra kompis med kycklingarna. Fast de har nog glömt mig när vi ses igen.

Men att vara i Sverige är ju inte bara saknad. Jag får ju träffa många vänner och släktingar som jag inte sett på länge. Idag efter besöket på Sahlgrenska passade jag på att besöka Göteborgs Botaniska Trädgård. Där fick jag en lång pratstund med Johan och några andra av personalen.

En annan stor fördel med att vara här är tillgången på ett brett utbud av mat. Grekisk mat blir lätt lite enahanda.

Olivskörden avklarad!

Nu är det full fart i olivlundarna. Mycket ska skördas och ju tidigare oliverna tas desto bättre olja. Dom första som skördade gjorde det redan i slutet av oktober men vi väntade några veckor tills vår skördehjälp anlänt.
Vi skördar helt manuellt så det tar lite tid. Våra träd var inte precis översållade med oliver. Men ändå blev det mer olja än vi fått något år tidigare. 12,5 säckar körde vi till pressen. En liten del av oljan tar de som betalning. Om vi lämnat ut skörden till ambulerande plockare så hade de tagit hälften av oljan som betalning för arbetet.

Vi var fem som skördade. Förutom Christina och jag var det Karin, Manne och Emelie. Karin och Manne har varit här i Mani flera gånger. Men aldrig ägnat sig åt olivskörd. Emelie fick vi låna av Julia och Peter på Klinta Trädgård. Jag tror Emelie trivdes bra med att jobba i sommarvärme i stället för ett kallt och blött Skåne.

Efter avklarad skörd förtjänat vi kaffe och kaka i solen.

Skör den tog en och en halv dag och våra gäster var här en hel vecka. Så det blev tid till att undersöka omgivningarna. En dag tog vi en tur och guidade till ställen där höstlökarna hade börjat blomma.

Karin och Manne visade sig var väl förtrogna med både flora och fauna i vårt område. Och de utnyttjade tiden väl till att skåda fågel och leta växter. Några gånger var Emelie med och bättre läromästare än Karin kunde hon inte ha.

Höjdpunkten för mig och kanske även för våra gäster var att provsmaka den nya oljan. Och nypressad olja är en smakupplevelse som alla borde få prova.
Tack Karin, Emelie och Manne för hjälpen med skörden.

Släpp fåglarna loss det är höst

Det började med att en av våra hönor flaxade över staketet vi en sittpinne jag satt upp.  Vi hade bestämt att hönsen skulle få hålla sig i hönshuset tills olivskörden blev avklarad. För att få in hönan igen så öppnade vi grinden till hönshuset. Sen fick hon hitta in själv. Men innan des hade alla andra fåglarna upptäckt att det var mycket roligare utanför hönshuset. Där finns ju obegränsat med oxalis och andra godsaker. Så nu får de komma ut varje dag och vi får jaga väck de från grönsakslandet för det kar vi inte hunnit hägna in.

Även de små kycklingarna får komma ut några timmar om dagen. Livet i en låda på toaletten är inte lika kul som livet där ute i stora världen är.
Kycklingarna är rätt skyddslösa utan en höna som försvarar dem. Så jag har klätt in ett bord med kycklingnät där de kan få vara under.

Kycklingarna uppskattar verkligen att vara ute och rota tunt i vegetationen. Ibland hittar de ett lite kryp som det blir slagsmål om. När vi tar in dem efter några timmar är de helt slut och somnar direkt.

Dotty är väldigt intresserad men frustrerad över det där nätet som skiljer henne från godsakerna som sprätter runt där inne.

En riktigt rolig vecka på Peloponnesos

Höstlovet i Sverige är en riktigt rolig vecka för Christina och mig. Då finns det för en gång skull gott om svenskar på Peloponnesos. I år fick vi besök av Julia och Peter med barn. Och Malin och Hjalmar med sina barn. Alla kunde dock inte bo i vår gästvåning men på hotellet på andra sidan muren fanns gott om lediga rum.
Veckan bjud på fint och varmt väder. En dag med regn dock men det får man räkna med så här års.
Det blev en väldig massa prat, mat och skratt.

Vi gjorde en del tillsammans all och ibland delade vi upp oss.
Här sitter Hedvig och Malin och smälter maten efter en trevlig picknik-lunch ute i naturen.

Bad i det varma medelhavet var speciellt populärt bland barnen.

En dag tog vi med de mest inbitna växtnördarna på en tur och skådade höstlök.
Vi såg flera krokusarter, Sternbergia och lite anta.

Nu hoppas jag våra vänner har fått blodad tand och vill homma tillbaka snart igen. Nils vill det i alla fall. Det viskade han i mitt öra.
Vi kommer inte att bli utan svenskbesök den närmaste tiden. Nu har vi en son här och efter det kommer det ett flertal svenskar.