Släpp fåglarna loss det är höst

Det började med att en av våra hönor flaxade över staketet vi en sittpinne jag satt upp.  Vi hade bestämt att hönsen skulle få hålla sig i hönshuset tills olivskörden blev avklarad. För att få in hönan igen så öppnade vi grinden till hönshuset. Sen fick hon hitta in själv. Men innan des hade alla andra fåglarna upptäckt att det var mycket roligare utanför hönshuset. Där finns ju obegränsat med oxalis och andra godsaker. Så nu får de komma ut varje dag och vi får jaga väck de från grönsakslandet för det kar vi inte hunnit hägna in.

Även de små kycklingarna får komma ut några timmar om dagen. Livet i en låda på toaletten är inte lika kul som livet där ute i stora världen är.
Kycklingarna är rätt skyddslösa utan en höna som försvarar dem. Så jag har klätt in ett bord med kycklingnät där de kan få vara under.

Kycklingarna uppskattar verkligen att vara ute och rota tunt i vegetationen. Ibland hittar de ett lite kryp som det blir slagsmål om. När vi tar in dem efter några timmar är de helt slut och somnar direkt.

Dotty är väldigt intresserad men frustrerad över det där nätet som skiljer henne från godsakerna som sprätter runt där inne.

En riktigt rolig vecka på Peloponnesos

Höstlovet i Sverige är en riktigt rolig vecka för Christina och mig. Då finns det för en gång skull gott om svenskar på Peloponnesos. I år fick vi besök av Julia och Peter med barn. Och Malin och Hjalmar med sina barn. Alla kunde dock inte bo i vår gästvåning men på hotellet på andra sidan muren fanns gott om lediga rum.
Veckan bjud på fint och varmt väder. En dag med regn dock men det får man räkna med så här års.
Det blev en väldig massa prat, mat och skratt.

Vi gjorde en del tillsammans all och ibland delade vi upp oss.
Här sitter Hedvig och Malin och smälter maten efter en trevlig picknik-lunch ute i naturen.

Bad i det varma medelhavet var speciellt populärt bland barnen.

En dag tog vi med de mest inbitna växtnördarna på en tur och skådade höstlök.
Vi såg flera krokusarter, Sternbergia och lite anta.

Nu hoppas jag våra vänner har fått blodad tand och vill homma tillbaka snart igen. Nils vill det i alla fall. Det viskade han i mitt öra.
Vi kommer inte att bli utan svenskbesök den närmaste tiden. Nu har vi en son här och efter det kommer det ett flertal svenskar.

Förlossningsförberedelser

Nu är det bråda tider. Snart ska familjen utökas med 9 individer hoppas vi. På tisdag beräknas de första små se dagens ljus.

Det är en hel del förberedelser inför förlossningen. Men profylaxkurs slipper vi. Förberedelserna är mer handfasta. Ett par dagar efter kläckningen ska kycklingarna läggas under en värmelampa. Den är nu monterad på lilla toaletten som numera är BB.  Återstår en en lagom stor balja och strö som måste införskaffas i morgon.

När kycklingarna växt till sig lite ska de få flytta ut till ett eget litet hus. Detta bygger jag nu av en pall, pallkragar och lite plywood.

Endast ett ägg har vi tagit från våra egna hönor. Men den modern är än inte informerad om att hennes status kommer upphöjas till moder alldeles strax. Jag tror faktiskt inte hon är så intresserad. Där emot är hon och de andra hönsen väldigt intresserade av att äta getoxalis. Jag undrar hur mycket oxalsyra en hönsmage tål.

När regnet äntligen kommer!

Nu kom äntligen regnet vi väntade på. Jag tror det startade någon gång tidigt på morgonen. Ungefär när vi vaknade. Jag tog en titt på regnmätaren när jag klätt mig. Den var överfull, så jag tömde den. Tio minuter senare tittade jag igen och då var det 40 millimeter i den. 4 millimeter i timmen är ett rätt bra skyfall.

När det lugnade ner sig så tog kameran och jag en promenad. Vår olivlund svalde vattenmängderna otroligt bra. Vi har nyrenoverade terrasser så de fungerar som det är tänkt. Men vår väg ner till havet var en flod och många av olivlundarna var översvämmade. Så har de heller inga terrasser som inte vattnet smiter ut från.

På cykelbanan nedanför vårt hus rann det kopiösa mängder vatten på sina ställen. Mycket rann ut i vår lilla nästan privata badvik.  Så nu kan jag ta ett gyttjebad där.

På cykelbanan samlas mycket lera och det bildar vackra mönster men är halt som såpa så det är bäst att ta det försiktigt.

Vissa är för små för att ta det försiktigt och råkar riktigt illa ut.

Så trots åskovädret med skyfallen så klarade vi oss väldigt bra.
Värre var det för våra vänner som fick ett blixtnedslag i kraftledningsstolpen precis efter transformatorn som matar deras hus. Så nu måste de vänta på reparation av stolpe och transformator innan de har någon ström.

21 millimeter lycka!

Idag vaknade jag med en förhoppning att nattens regn hade givit tillräckligt för att göra skillnad. Det så i alla fall lovande ut i skottkärran jag passerade på min väg till regnmätaren. 21 millimeter visade det sig att vi fått. Jag hade gärna tagit mångdubbelt. Men de är ändå bra och kommer göra god nytta. De senaste 6 månaderna har vi kanske fått 3 till 4 millimeter sammanlagt och det är på tok för lite.

Hönsen gillar kanske inte att få regnet i fjäderdräkten. Men de var tryggt inne i hönshuset under regnskurarna. När de blev utsläppta idag på morgonen hade de en hel hönsgård där den hårda jorden hade mjuk och sprättvänlig. Så jag antar att även de är lite extra lycklige.

 Nu kan jag stänga av automatbevattningen i grönsakslandet. Det känns befriande. Men jag kanske får sätta på det i övermorgon igen.

Kålplantorna har är nyss utplanterade och har skötts med handbevattning några dagar. Men det är stora nog för att klara sig med automatbevattning utan tillsyn mitt på dagen.

Det blev också en putsning av fönstren idag på förmiddagen. Det är otroligt så mycket partiklar det finns i regndropparna här. Det blir inte snyggt om de får torka in på fönstren.

Allt är inte glädje. Vår Jättesnokört (Echium wildpretii) gick av i stammen. Den hade nått en längd på ca: 165 cm. Vi har gått så länge och väntat på att den ska skjuta upp en blomkolv lika lång som stjälken. Men nu har vi ett hål i rabatten som ska fyllas med något.