Nu har jag börjat på min strålning. Idag var andra gången och jag hade sett fel på tiden. Jag var på plats en dryg timme för tidigt. Men jag kom in med en gång för det hade uppstått en lucka i mitt behandlingsrum. Det kan man kalla effektiv behandling. De är inte bara effektiva på strålbehandlingen. De är mycket hjälpsamma och vänliga också.

Nu bor jag vardagarna på Högsbo patienthotell. Här är det helpension. Kaffe och en frys och ett kylskåp med godsaker står till gästernas förfogande dygnet runt. Priset per dygn är överkomligt. Hundra svenska kronor!
Rummet är stort och fint men de flesta väggkontakterna satt på fel sida sängen så jag har kompletterat rummet med en fördelningsdosa.

Taxi mellan boendet och Sahlgrenska ingår i priset. Men jag föredrar att ta spårvagnen dåfår jag en promenad till hållplatsen och så blir klimatavtrycket lite mindre.
Jag har mycket tid att slå ihjäl. Då är spårvagnen ett utmärkt färdmedel som tar mig till nya platser.

Jag får hela tiden uppdateringar om vad som händer hemma.  Hönsbesättningen har hela tiden förändras. Redan innan jag åkte till Sverige så blev två hönor och en tupp rovdjurens byte. Så nu får de hålla sig i hönsgården där förhoppningsvis varken rovfåglar och schakaler kommer åt dem. En höna var lite krasslig så hon nackades och grävdes ner. Tre tuppkycklingar blev Dottymat. Nu går fyra hönskycklingar och en tuppkyckling med dom vuxna djuren. En vuxen höna kom inte överens med kycklingarna så henne åt Christina och Filippa upp.

Det går relativt bra att vara i Sverige. Jag får ju träffa mina barn och barnbarn. Men saknaden efter Christina och Dotty är rätt jobbig.

Nu har jag varit i Sverige 300 timmar och väntat på min strålbehandling. Det har varit en massa tid jag behövt fylla ut. Och det trevligaste som hänt är att återse släktingar och vänner.
Jag fick en fråga som är ställd till många Varbergare i förskingringen. Vad längtar du mest efter i Varberg om du bortser från släkt och vänner? Det vanligaste svaret är Strandpromenaden. Men det blir inte mitt svar. Jag har hundra meter till havet i Grekland och mellan huset och havet har vi en strandpromenad som är lika fin som den i Varberg. Så mitt svar får bli utbudet av mat från stora delar av världen. I Grekland serveras grekisk mat till 99% och det kan bli lite enahanda

Jag har löst mitt boende genom att bo växelvis i Varberg Och Göteborg. I Göteborg har jag bott hos min son som just flyttat till Kvilletorget och det ligger väldigt central med ett fantastiskt utbud av matställen. Hela världen finns på några hundra meters radie.
Ramberget som ligger ett stenkast från torget är ett härligt naturområde med fantastisk utsikt över staden. Sen finns Frihamnen och Lindholen på gångavstånd. Där har tidigare varit hamnverksamhet och varv. Nu bebyggs det med spännande nya hus som antagligen får Arkitekupproret att må illa men jag trivs där.

I Varberg Bor jag hos mina forna grannar Eriksson. Bättre kan jag inte ha det. Mitt värdpar är så omtänksamma och servicenivån är skyhög. Det är mycket trevligt att sitta i deras soffa och prata bort en stund. Men mest håller jag till i bottenvåningen där jag har tillgång till allt jag kan tänkas behöva. Nu i helgen så är jag ensam i huset och då dukade jag upp till en liten enmansfest.

Igår fick jag vara med på invigningen av ett nytt Aktivitetshus/ungdomsgård i Tvååker.  Att jag hamnade där beror på att min son arbetar där. Det blev en trevlig tillställning i ett hus som kommer kunna bjuda på många trevliga aktiviteter.

Invigningen var rolig men det roligaste var att jag fick träffa mitt äldsta barnbarn i flera timmar i sträck. Alla tre barnbarnen träffad jag förra söndagen och om allt går som planerat så kommer jag träffa dem idag igen. Det kommer att bli riktigt kul.

Det har blivit mycket tid som måste slås ihjäl. Och det kommer det bli framöver också. I Sverige har jag inga hönor som behöver matas. Inget grönsaksland som behöver rensas. Inga fönster som behöver putsas. Jag har vänner som jag kommer att besöka. Men det blir ändå mycket tid mellan strålningarna och besök hos vänner. Då kommer jag roa mig med gatufoto som ligger mig varmt om hjärtat