Flykten från hönsgården

Det blev en liten dramatisk början som hönsfarmar. Drygt 50 mil i bil och två dagar tog det för oss att få hem vår hönsfamilj. Och så rymmer tuppen närstan med en gång.  Tuppen var rätt nervös och flaxade gärna i väg om jag kom för nära. Och när jag gick in i hönsgården på kvällen så flaxade han i väg rakt emot grinden som jag tyvärr inte satt någon låsanordning på insidan (nu finns där en låshake). Så när tuppen stötte mot grinden sprang han i väg ett bra stycke och i änden av tomten sprang han på vår grannkatt. Då blev han ännu räddare och flaxade över staketet till en annan olivlund.
Vi gick runt och försökte få syn på honom tills det blev becksvart utan resultat. Dagen efter sökte vi runt om i olivlundarna och utanför hönsgårdarna i närheten. Men tuppen var spårlöst borta. Om en schakal eller stor rovfågel tagit honom så borde det gå att hitta några fjädrar.  Men inte en fjäder i sikte.
Endast två avelshonor i en hönsgård är inte mycket. Och det är tveksamt om hönornas ägg befruktade då de gått med 150 andra höns och bara en tupp. Efter en tid var mitt hopp ute att få tillbaka tuppen så jag beslöt jag mig att skaffa ett par fåglar till som kan få vara med tills vi har några egna kycklingar som vuxit till sig. Han jag köpte de nya fåglarna påstod att den ena är en höna och den andra en tupp. Jag är tveksam. Inte ett galande från dem har hörts än. Men kammarna är olika stora på dem. Den ena har el liten kam och den andra en mycket mindre kam.
Men under kan hända i denna värld. I går på eftermiddagen knackade det på dörren och där ute stod tre granndamer med min saknade tupp. Jag blev så glad att jag fick en tår i ögat.
Ett stort tack till er som fånga de in min tupp och gav oss den tillbaka.
Efter denna incident beslöt jag mig att döpa fåglarna efter karaktärer ur filmen ”Flykten från hönsgården”.

Den vackra och infångade tuppen Har fått namnet Rocky

Hönan med upprättstående kam heter Bunty

Hönan som har mani på att plocka fjädrar på sina hönsgårdsgrannar heter Babs. Henne känner man igen på den nedåtvinklande kammen.

Den fläckiga hönan/tuppen ska inte få något namn efter som vi antagligen inte kommer att behålla hanne.  Det ser ut att vara Plymouth Rock i henne och det är mycket vackra fåglar.

Hönan som är riktigt svart med brunfläckig hals vågar jag inte giss vilka gener hon bär på.  

Så blev det med våra föresatser att inte ha några djur som binder oss. Men djur är ju så kul och speciellt då tama hönsfåglar. Men det leder också till att ägarna får hönshjärnor. Själv går jag numera bar tänker och planerar kycklinguppfödning, nya burar och vackra raser.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.