Mycket att fira!

Igår firade vi min födelsedag. Det är en dag att tänka tillbaka på livet och speciellt på det senaste året. Dagen före min födelsedag i fjol kom jag hem från Sverige där jag hade varit på strålbehandling i över två månader. Den dagen var en av de bästa i mitt liv.

Foto: C. Fryle

Även gårdagen blev mycket fin. Christina väckte mig på morgonen med en bricka fylld av paket och en liten vinterbukett från trädgården.

Foto: C. Fryle

Presentutdelningen fortsatte under dagen. Christina hade inte riktigt fått färdigt verktygslådan för brodöser. Men den hann bli klar under förmiddagen. Nu kan jag kanske hålla ordning på mina nålar, trådar med mera.

Foto: C. Fryle

Vi åkte till Kardamýli och åt en födelsedagslunch. Jag tror att de har världens godaste hamburgare på Kritamos.

Eftersom jag fått misopasta i ett av paketen (den är väldigt svår att få tag på här) så lagade jag en japansk auberginerätt. Miso- och honungsmarinerad rostad aubergine. Denna rätt tycker jag är fantastisk god. Den är inte särskilt svårlagad men innehåller många moment. Vill man inte laga den själv så kan man gå till restaurang Nami i Varberg och beställa in den med massor med annan god japansk mat.

Till auberginen drack vi ett grekiskt vin, Montenero, som vi köpte i en butik i Stoupa under dagen. Grekland är inte så kända för sina goda viner. Men dom finns och odlarna blir bättre för varje år på att framställa bra viner. Det vi köpte kommer från Nemea som är Peloponnesos stora vindistrikt. Vi blev riktigt nöjda med smaken.

Vinterväder i Mani

Vintervädret i Mani är skiftande. Hittills har vi haft varmt soligt och regnfritt. Men nu har det blåst rejält så några bad i vår vik har det inte blivit. I natt kom regnet och det behövs för att fylla på förråden och för att våra grönsaker ska fortsätta och växa.

Det fina vädret som varit har gett oss tillfälle att pyssla på ägorna. Klippa träd och flisa kvistar känns som ett evighetsarbete, men vi har hunnit med annat också. Cristina har mest planterat och rensat i rabatterna. Det är inte bara ogräs som blir skördat utan också massor med sten. Själv har jag hållit på med gräsklippning och några roliga anläggningsarbeten.

Trappan utanför containern har jag klätt med sten från stranden. Jag borde sett till så jag hade tillräckligt med sten i samma storlek. Men det hade jag inte. Den fungerar lika bra för det.

Den norra trappan ner till lunden hade ett sluttande plan som bara var jord och ogräs. Det var varken praktiskt eller snyggt. Så jag gjöt ett sluttande plan som jag stensatte. Det var inte lätt att hitta tillräckligt med sten för att klä gjutningen med. Men efter idogt letande så hade jag så det räckte. Nu är stenen mindre än på alla andra ställen men det tänker man nog inte på.

Vi har ju även andra roliga sysselsättningar. Till dessa behövs ofta material. Vi handlar mycket på nätet och hämtar ut paketen på posten. Postväsenet i Grekland är inte mycket att skryta om. Men personalen på kontoret i Stoupa är väldigt trevliga, vänliga och hjälpsamma. Så dit är det skoj att åka.

Senaste paketet jag hämtade innehöll mjöl och frön. Att vi börjat handla sådant på nätet beror på att Christina börjat att baka danskt rågbröd. Ingredienserna hon behöver finns inte att köpa i de butiker vi brukar handla. Christina gör också granola och till det behövs massor med frön. Jag använder frön när jag bakar hårt bröd. Nu måste vi bara komma på hur man använder bananmjöl och karobmjöl som också råkade bli inköpt.

Åtets sista dag. En bra dag!

Årets första dag präglades av sjukdom, kyla och strålbehandling. Men tiden gick och allt blev mycket bättre och årets sista dag blev en riktig toppendag.
Vi startade dagen med att ta med våra vänner Gabriella och Jonas till Areópoli. Där handla vi mat till kvällens festmåltid. På marknaden fanns gott om fin frukt, grönsaker och glada försäljare.

För Christina och mig är det obligatoriskt att ta en kaffe vid torget i Areópoli när vi är har på besök. Vårt stamställe var stängt men stället bredvid var öppet så vi slog oss ned där med våra vänner.
Servitriserna såg ut att komma direkt från gymmet. Det såg lite lustigt ut att gubbarna som gick förbi på trottoaren hade täckjackor medan personalen var halvnaken.
Efter fikat tog vi en tur genom byn och tittade på alla fina stenhus.

Med tomma magar lämnade vi Areópoli för att åka till Neo Itilo och äta en lätt lunch på Karabópetra. Det blev som vanligt en lång väntan innan vi fick vår mat. Maten var god och personalen var vänliga och glada så vi åkte därifrån nöjda och glade.

På hemvägen blev det några stopp. Några Albaner skördade oliver jämte vägen och det var Gabriella som är fotograf nyfiken på.

På kvällen samlades vi i vårt kök för att fixa kvällens måltid. Våra gäster visade sig vara riktigt duktiga på att få maten riktigt smakrik och god.

Foto C. Fryle

Självklart var de vi karar som hamnade vid grillen. Könsroller kan man inte rucka på!
Vi satt länge och åt och pratade medan vi väntade på tolvslaget.

Foto C. Fryle

Till slut kom det nya året till oss så vi kunde skåla in det.
Men redan i solnedgången hade vi tjuvstartat med en flaska bubbel.
Gott Nytt År!

Julshopping i Kalamata!

Foto: C, Fryle

Kalamata är staden vi åker till när utbudet av affärer är för litet på hemmaplan. Staden ligger längst in i viken mellan två tungor på Peloponnesos. Här finns gott om möjligheter till shopping, kulinariska upplevelser och bad.
Kalamata har en jättelång strand och här badas det året om. Igår när vi åkte efter strandvägen vid lunchtid kunde vi se massor med folk på stranden.
Vårt mål var inte att bada utan att köpa på oss varor som vi har behov av.

I normala fall när vi åker till Kalamata orkar vi bara med de allra nödvändigaste inköpen. Men i fredags hade vi bokat hotell så att vi skulle hinna med mer utan att bli stressade.
Vi hade ett bra boende på Central Rooms som ligger alldeles vid det långa torget. Har hade vi nära till mycket.
Hotellet var mycket fräscht med trevlig personal och priset var lågt. Det finns många hotell att välja så det känns bra att vi valt ett som vi blev mycket nöjda med.
Frukosten var något alldeles extra. Jag tror vi fick mat till ett helt kompani. Men det var inget tvång på att äta upp som tur var.

På fredagskvällen strosade vi runt i centrum. I grekiska städer är det rätt lugnt på eftermiddagarna. Klockan 17 öppnar allt och det blir en väldig massa rörelse.
Jag hann med att klippa mig innan middagen. Så här i efterhand önskar jag att frisören tagit ett par centimeter till.
Av middagen som åts på Κάρδαμο fanns inget mer att önska. Den restaurangen kan jag rekommendera till alla Kalamatabesökare.

På Lördagsmorgonen startade vi med ett besök på marknaden som har allt som går att äta, även om inte just julstjärnorna är att rekommendera som föda. Christina köpte en som nu står i en fin kruka ute på vår altan.

Foto: C, Fryle

Vi startade vid en köttdisk och köpte både oxkött och kyckling till mycket bra pris. Det kanske inte är så konstigt att priserna är bra här. Här finns ungefär tio köttförsäljare, tio fiskförsäljare, hundratals grönsaksförsäljare med mera.

Foto: C, Fryle

Vi stannade och gjorde affärer med en fiskhandlare också. Priset på fisk varierar mycket. Det mest prisvärda är nog skaldjur som är mycket billigare än i Sverige.
Vi avslutade marknadsbesöket med att köpa frukt och grönsaker. Vi lämnade marknaden tungt nedlastade. Som tur vad hade vi nära till bilen som nu började bli rätt fullpackad.

Foto: C, Fryle

Efter marknaden blev de obligatoriska affärsbesöken i Kalamata. Lidl och Sklavenitis klarades av snabbt. Sen bar det i väg hem till hönsen igen.
Nu ska vi knåda vår första deg i den nyinköpta köksmaskinen. Det blir danskt rågbröd.

Vi firar Christina

Igår fyllde Christina år. Det firades lite lagom. Eftersom hon samtidigt har slutat jobbet som chefredaktör så fanns det anledning för mig att sköta mig lite extra väl eftersom hon numera bara kommer att chefa över mig.
Jag startade morgonen med att ge henne kaffe på sängen och presenter. Presenterna bestod mestadels av ståltråd.

Innan frukost cyklade vi till Agios Dimitrios för att ta oss en rejäl simtur. Här hittar vi våra favorit-simställen på cykelavstånd hemifrån.

Efter simningen åt vi en god frukost på det nya caféet som ligger vid hamnen i Agios Dimitrios. Stället har blivit oerhört populärt under de få veckor det varit öppet.

Christina hittade en extra present. En eftertraktad växt på stigen mellan badstegen och kaffet. Tydligen ska den vara vacker med fantastiska blommor. Hon plockade i alla fall frökapslar av den…

När vi kom hem från badet och frukosten så upptäckte jag att min favorithanduk inte följt med mig hem. Efter lunch cyklade jag tillbaka och hämtade den. Havet var så lockande att jag samtidigt passade på att ta ett dopp.

På hemvägen smet jag in till våra vänners hus för att vattna några växter. Tyvärr var det inget vatten i ledningen. Men växterna såg så pigga ut att de säkert klarar sig länge än utan vatten.


På kvällen gick vi till restaurang Medikon och åt en måltid. Tavernan är ny för i år och den lyxigaste i vår by. Salladen på hummus och olika sorters bönor var höjdpunkten under middagen. Min huvudrätt som bestod av pasta och tupp var god men inget extra. Vi blev bjudna på lite smakprov. Både till förrätt och efterrätt. Det var fantastiskt gott och speciellt överraskad blev jag över den lilla koppen med fisksoppa.  Fyra gånger har jag beställt fisksoppa i Grekland och alla gångerna har jag blivit serverad tråkigt, tunt, smaklöst blask. Men fisksoppan som vi fick här var riktigt krämig och fantastisk god.
Så nästa gång vi går hit ska jag ha fisksoppa till huvudrätt.
Nu är det en ny dag utan något firande. Däremot blir det städning av gästvåningen för en familj flyttade ut idag och en annan familj flyttar in i morgon.