Det blir mycket hackande i jorden. Stenhård, lerig jord med besvärligt ogräs gör att det inte går fort. Men Christina gör framsteg med hackan, även om det inte blir så många kvadratmeter grönsaksland per timme.

Och alla dessa stenar gör det inte lättare. Det är svårt att hitta användning för dem. Men det blev en liten ramp eller smitväg upp till våra nyplanterade citrusträd som står på högsta platån.

Efter muren som gränsar till hotellet växte mycket sly. Mest Lantana på södra delen. Den är ingen större match. Bara klippa och dra.

På norra delen växte mest björnbär och vildsparris. Lite jobbigare att ta hand om eftersom alla taggar vill sätta sig i kläderna och händerna.

Många fynd med härkomst från lilla grannhotellet hittades nedanför muren. En badboll som vittnar om att det kommer vara mest engelsmän på hotellet när de öppnar i slutet av maj.

Hackar man i jorden så får man ofta upp sådana här trevliga cyklamenknölar. Dom återplanteras alltid.

Växtförökning kan vi förstås inte avstå ifrån.  Sticklingar följer ofta med hem från våra promenader; aloe från sopstationen, en pelargon från en öde vägkant i bergen, Osteospermum från en spricka i en mur…