Igår vaknade vi till ett oväder utan dess like. Under natten hade jag sett att det blixtrade konstant väster ut över havet .Men nu var ovädret rätt över oss och vräkte ner hagelkulor över oss.
Haglandet höll på fram till lunchtid så vi fick hålla oss inne. Själv broderar jag en stor yta på mitt handarbete. Christina höll på att experimentera med lappteknik.
Hur mycket nederbörd det blivit blev svårt att ta reda på efter som hagelkornen slagit sönder regnmätaren. Men det var mycket som föll ner från himmelen och hagelkornen var upp till tre centimeter stora. Dom värsta skadorna var inte på döda ting. Men det är lite tråkigt att vår bil numera är småknottrig.
Att komma ut efter ovädret var en hemsk syn. 95% av alla våra växter har stora skador. Växter har alltid betytt mycket för Christina och mig. Och vi har väldig gott om dem.
Övre vänster: Stickling krukor och frökrukor var i stort sett totalförstörda. Många sticklingar går nog att rädda men de får börja om från början. Så det är en rejäl tidsförlust.
Övre höger: Grönsakslandet drabbades också hårt. De som stått ett tag och blivit stort går nog att skörda av. Men plantor som är ny utsatta är i stort sett helt borta. Plantor med tunna blad som sallad har nästan bara stjälkarna kvar.
Nedre vänster: Lite större prydnadsväxter som Agave, Mangave och Yucca. Kommer att ta flera år på sig innan skadorna repareras.
Nedre höger: Vi har massor av terrakottatråg och krukor med suckulenter i. Nu liknar det mest grötskålar.
Vår nyanlagda krasseplantering som skulle hänga ner för en 15 meter lång mur och imponera på våra gäster under våren är numera bara en grön sörja.
Hur många arbetstimmar som gått förlorade är omöjligt att säga. Men det är flera hundra timmar och det kommer att ta väldigt lång tid att städa upp efter ovädret.
De som inte hunnit skörda sina oliver än har nog inga oliver kvar att skörda. Men de flesta lundar är färdigskördade som tur är.
I byn hade de också fått en del nederbörd, men efter som mycket kom som hagel så blev det nog inte så stora skador av strömmande vatten.
Nämen så fruktansvärt! Önskar er all tålamod och kraft att ta er igenom sorgen och allt jobb ni har framför er.
Sakta men säkert tar jag itu med skadorna – men det känns som ett evighetsgöra 🙁