Tak över huvudet!


Nu har vi fått ett tak. Fast gästvåningen har bara fått ett golv än så länge.


Delen som är isolerad med blå frigolit kommer att bli gästvåningens altan.


Gästvåningen når man via en urtjusig trappa. Och när man väl kommer upp på altanen så har man områdets häftigaste utsikt.

Bilderna är tagna av vår byggmästare Panayotis  Hioureas

Lektion ett i grekisk husbyggnad

Jag är inget byggproffs och kommer här beskriva hur jag tolkat att bygget gått till hittills. Kanske har jag tolkat allt fel.

Bilderna nedan är tagna av mig och:
Elwira Kotowska som förmedlar hus och tomter i södra Peloponnesos. Här hittar du objekten>> https://husigrekland.se
Panayotis Hioureas som är vår byggmästare. Här hittar du hans konstruktioner>> http://www.homensun.com/construction-details/

 


Först gjuter man ett jordbävningssäkert skelett. Sen börjar man med stenarbetet och bygger upp det i höjd med golvytan på bottenplan.

 


Sen lägger man ett tätskikt i form av plast innan man gjuter golvet.

 


Därefter börjar väggarna byggas upp. Innerst är 10 cm. tegel sen 5 cm isolering. Utanpå det natursten. De gjutna bärande pelarna har ett tunnare lager av natursten utanpå sig. Totala tjockleken för ytterväggarna blir 50 cm.


Även de bärande innerväggarna blir 50 cm. Här tycker man det skulle vara snabbare och enklare att fylla ut runt pelaren med tegelsten. Enligt byggmästaren skulle det vara godkänt men det blir stabilare och gedignare att fylla ut med natursten.


Ovanför fönster och dörrar sätts marmorblock som är slitsade på baksidan för att fastna bra i betongen. Vid bredare öppningar delas marmorblocken – för långa överliggare har en tendens att spricka.


När väggarna är uppe i höjd med golvet på plan två så flyttar murarna tillfälligt till ett annat bygge.


Sen är det dags att forma för betongbjälklaget innan cementbilen kommer och fyller på. Takhöjden i vårt hus blir något högre än standard eftersom vi behöver fall över en bred altan på plan två. Standard är ungefär 280 till 285 cm. Vår takhöjd blir nog som lägst 290 cm på bottenplan. Så kompenserar vi med lägre takhöjd på plan två. Men där har vi öppet upp i nock så det känns antagligen inte alls klaustrofobiskt.

På vilken ö bygger ni?

En ö?

Grekland har den tolfte längsta kustlinjen i världen på 13 676 km. Med 1 400 öar blir det lätt så. Trots detta så utgör den absolut största delen av kvadratmetrarna fastland. Och 80% är berg.
Så jag vill inte bo på någon ö. Även om det kan vara underbart att semestra på någon ö, så är det lite av ett fängelse att bo på en. Grekland har möjligen en ö jag skulle kunna tänka mig att bo på. Evia (eller Euboia) som ligger väldigt nära Aten, med broförbindelse och många färjor till fastlandet.
Men vi hamnade på Peloponnesos som är en del av fastlandet som också kan räknas som en halvö. Åker man längst ner i söder till mittentungan kommer man till Mani. Här bygger vi vårt hus. Här är somrarna svalare än i Aten. Servicen är god. Naturen vacker, dramatisk och väldigt artrik. Och stränderna är många och vackra.

Så jag tycker att ni ska skippa öarna på er nästa semester. Ta en road trip på fastlandet.

Kan jag locka med några fastlandsbilder?


Gythio har lika vackra soluppgångar som Lindos på Rhodos. Men Gythio ligger på fastlandet.


Litochoro vid berget Olympos fot i maj.


På Tymfi kan man svalka sig i snön när sommaren är som hetast.


På Monemvasia blommar hatten i ett otroligt överflöd i november.


Vid Alipa Beach på Peloponnesos kan man både bo, äta och sova.


Voidokilia är troligen Greklands vackraste strand.


Foneas beach är en av miljontals fina badvikar på fastlandet.


Gnospi är min personliga favorit. Här slipper jag sand mellan tårna.


36.82999, 22.28167
Här är exakt position där vi bygger. Väldig nära vattnet – men ändå på fastlandet.

Februari på Manihalvön

Vi åkte till Grekland i februari. Primärt för att se till vårt hus och göra vissa materialval. Men det tog inte så många dagar, så på övrig tid rörde vi oss i naturen.


På vägen ner mot Manihalvön tog vi omvägen om Sparti för att få köra en av Greklands vackraste vägar som går mellan Sparti och Kalamata. På 900 meters höjd mötte vi snön. Och uppe i passet hade vi magnifik utsikt över snöklädda toppar.


Kom man ner på havsnivå så var det ofta riktigt varmt. På dagen gällde kortärmat.

Att våren kommit långt redan i mitten av februari känns lovande. Det ska nog kunna bli ett gott liv på Manihalvön.
Här kommer en blomsterkavalkad av bilder på februariblommande växter.

Att välja rätt sten

Ett hus ska helst ha samma stenblandning på alla sidor, så att det syns att det är samma hus vilken sida man än befinner sig på.


För att underlätta för stenarbetarna ska stenar av alla sorter finnas på ungefär samma avstånd var de än befinner sig.
Det är ju en omöjlighet, men det underlättar om tomten är rätt platt, som vår. All sten till bygget fraktades dit redan innan grävningen för grunden påbörjades. De sju olika sorternas sten portionerades ut i blandade högar i alla väderstreck.


Stenhuggarna slarvar inte i valet av sten. Det får ta den tid det tar att hitta den rätta och forma den till perfektion.


Sen är det bara att placera den på rätt ställe och fylla på med betong så att inte minsta hålighet finns kvar.