Gytheio till Monemvasia

Från Gytheio körde vi österut mot den östligaste tungan på Peloponnesos.


Första stoppet gjorde vi ovanför skeppsvraket Dimitrios. Men nu var det annat än ett skeppsvrak vi var ute efter, så vi botaniserade istället på andra sidan vägen.


Där hittade vi en del som påminner om våren – men det är normal höstblomning på Peloponnesos.


På vägen över den östligaste tungan körde vi över ett högt bergspass med utsikt över den bördiga slätten. På slätten odlas frukt av skilda slag. Här har Julia och Peter hittat något intressant bakom ett mastixsnår.
Mastix, Pistacia lentiscus, är en intressant växt som även finns ute i kustbandet. Säkert har du fått i dig kådan med maten någon gång. Och är du skådespelare så har du kanske dagligen kletat in kådan i ansiktet…


Som vanligt blev det många vägstopp för att titta på skönheterna.


Dagens positiva upptäckt var Gerakas-viken. Här var det sagolikt vackert, med intressant flora, fina bryggor och bra tavernor.

Strax innan solen gick ner nådde vi fram till ön Monemvasia, som ser ut precis som en rundkullig hatt.

På resande fot på Peloponnesos

Vårt grekiska liv kan ju inte bara handla om oliver och husprojekt. Därför passade Christina och jag på att guida några vänner på södra Peloponnesos. Det blev mest växtlighet eftersom det intresserade dem mest.


Vi hade stämt träff i Kalamata. Därifrån åkte vi den mycket vackra vägen över ett bergspass mot Sparti för att på kvällen hamna i Gytheio. Eftersom jag slarvade med kartläsningen så körde vi ”fel” väg upp mot passet. Men det visade sig vara ett lyckokast – en vacker väg med många blommande växter i stället för den lite tråkiga väg vi hade tänkt köra. Här fick vi se de första lökväxterna och passande nog bemöttes våra svenska vänner av blågula höstblommor.


På östsidan ner från passet körde vi den fantastiskt vackra vägen ner mot Mystras och Sparti.
Här blev det fler stopp. Och man blir alltid lika glad när man får se snödroppar och krokus vilt i naturen. Det är bara att konstatera, höstblomningen på Peloponnesos är värd en rundresa.


När vi väl var över bergskedjan gjordes ett kulturstopp i Mystras, som är en gammal muromgärdad (ruin-)stad från 1200-talet. Eftersom vi kom dit första söndagen i första vintermånaden var det fri entré. Det tackar vi för. Men var var vintern? Antagligen långt borta. Det var 25 grader över nollan.


Idag bebos staden bara av några nunnor och de flesta renoverade husen har eller har haft en religiös användning.


Kvällen avslutades i Gytheio på underbara Barba Sideris, stadens bästa och trevligaste taverna. Missa inte den!

Sista semestern i Grekland

Christina och jag har just haft 13 välbehövliga semesterdagar i Grekland. Vädret var fantastiskt så en hel del sköna bad blev det mitt på dagen när det var som varmast. Det känns lovande för framtiden att det är badtemperatur långt in i november. Så mycket annan vila blev det inte men det var skönt ändå.


De tre första dagarna ägnade vi åt olivträden. Dessa är mycket eftersatta. Vi började med att ta bort skott på stammarna och rötterna. Runt många stammar växte också sparris, björnbär och gräs. Detta togs bort med hjälp av de få verktyg vi haft med oss. En tigersåg och två sekatörer. De 90 träden hann vi gott med.


Så här snyggt blev det efteråt.


Många av träden är i dåligt skick. Men olivträd är tåliga så i februari kommer vi ta itu med att reducera kronorna och åtgärda de allvarligare skadorna.


Eftersom en grävmaskinist med stor skopa arbetade på tomten, så tog vi hjälp av honom att ta bort tre vildolivträd som stod på fel plats. Och även ett fint träd som stod alldeles fel. Så nu ska det bara köpas och planteras ETT olivträd så är olivlunden komplett.
Jag undrar om rötterna ligger kvar när jag kommer till huset nästa gäng. Olivträdsrötter ska ge den bästa grillsmaken åt lammköttet.


Tyvärr härjar det sjukdomar på olivträden. Och det är något som drabbat alla våra träd och antagligen alla andra i Kalamataområdet. Om jag fattat det rätt så börjar det med ett svampangrepp och svampen gör det möjligt för en insekt att bosätta sig i veden. Den enda åtgärden att sätta emot är vad jag vet bara att klippa bort de mest angripna grenarna.


Årets skörd blir det inget med. Nästan 100% av våra oliver är angripna av insekter. Och det är många andra i området som har det lika illa ställt med sina oliver. Ju högre över havet man kommer desto mindre är angreppen. Om jag fattat det rätt så kommer aldrig dessa angrepp två år i rad.

En container = ett delmål

Nu har vi flyttat ut från vårt hus och bor i en lägenhet några månader tills vi flyttar vidare till Agios Nikolaos i Mani. Men de mesta av våra saker får inte plats i en lägenhet.


Många timmar har ägnats åt att packa med omsorg och stuva på pall.


Allt det välpackade packades mycket väl in i en container med hjälp av två goda vänner. Men vad sliten och ful containern är. De tog väl den sämsta eftersom jag friköpte den.


En mycket trevlig lastmaskinsförare hyrdes in för att lasta. En timme hade vi på oss innan jag skulle få betala för stilleståndet. Och med så god hjälp så klarade vi det naturligtvis.


Här står jag nöjd, glad och konstaterar att vi gjort ett bra jobb. Både min rostiga tombola och min specialbyggda skottkärra fick plats.
Nu ska bara huset slutstädas (inhyrd städare) och lämnas över till de nya ägarna.

Foto: Christina Fryle

Planer på en resa!

Just nu har Christina och jag en hektisk tid. Vi håller på att tömma vårt hus i Sverige för att bo i lägenhet ett kvartal innan vi kan flytta för gott till Grekland. Men vi har tagit det lite lugnare i två dagar för att planera en resa till Peloponnesos för en liten grupp.
Man kan ju fråga sig varför åker flera personer till Grekland och just till Peloponnesos i november?

Grekland, Höst 2011

Peloponnesos har en hemlig skatt. Den kanske inte är hemlig för greker. Men för svenskar är den det. Det är höstblomningen som antagligen slår alla andra platser i Europa. När höstregnen börjar falla så vaknar lökväxterna och i slutet av oktober och början av november står de som tätast. Då är det en fröjd för växtnördarna att vandra på Peloponnesos blomsterängar.

Här är ett litet axplock av vad vi antagligen får se.

Peloponnesos

Peloponnesos

Peloponnesos

Peloponnesos

Peloponnesos

Peloponnesos

Peloponnesos

Peloponnesos