Hjulhandel i Kalamata


När regnet öser ner så behöver man något annat att göra än att vara i trädgården. Även så här efteråt kan det vara gott att hålla sig därifrån. För då har jorden blivit en lervälling. Om nu inte all jord spolats ut i havet.


Så det blev in shoppingtur till Kalamata. Dit är det inte så långt, men vägen är slingrande så det tar ändå tid att köra. Då är det bäst att tänka efter vad som behöver inhandlas.
Själv behövde jag ett riktigt bra däck. Som inte släpper igenom alla vassa taggar från buskar och örter. Försäljaren lovade att detta var det bästa till mina krav.


Men däcket var inte det viktigaste utan det var fler häckplantor av Maorimyrten (Metrosideros excelsa). Så förhoppningsvis blir det uppehåll i morgon så vi kan plantera.


Lite viktigt var också kryddor till glöggen. För färdig glögg är nog omöjligt att få tag i i Kalamata.


Vi hittade också andra roliga vegetabilier i affären. Johannesbröd (Ceratonia siliqua) säljs som en smaksättare eller kakaoersättning. Efter som Johannesbrödträd växer över allt här omkring så köpte jag inget nu, utan plockar själv till sommaren. Då kanske jag tar med stjälkarna också. De ska vara utmärkt att brygga vin på. Det borde bli vin med glöggkaraktär.

Promenad med ändrade planer


Tanken inför dagens promenad var att jag skulle hålla mig i olivlundarna. Men riktigt så blev det inte. Christina tyckte att vi kunde knyta ihop vår första sträcka med en sträcka vi gått tidigare. Då blev det lite vandring på bergssidan också.


Det byggs en del i olivlundarna och ofta är tomtgränserna lite underligt dragna.


Vår promenad gick genom den trevliga byn Rigklia. Här som i alla andra byar finns det hus att köpa. Och det här ligger ju riktigt fint och ser bra ut. Men insidan vågar jag inte säga något om.


Rigklia har även en begravningsplats och de döda får, som alltid, magnifik utsikt.


Ett hus i byn gav mig idén till att snickra en liten vacker trädörr till vår elmätare.


Även dörrar i plåt kan vara förföriskt vackra. Kan det vara en familj av ovanligt småväxta som byggt detta kapell?


I Rigklias omgivningar finns massor av sådana här gamla stensättningar. Nu har jag glömt vad de användes till.


Åkerringblomman (Calendula arvensis) behöver vi inte köpa från Impecta fröhandel – där den just nu lanseras som en av årets nyheter. Det ska vara en utmärkt blomma i sallader och bakverk. Här finns den överallt – även i tusental hemma i vår egen olivlund.


En liten bit ovanför vår by ligger denna solelanläggning. Den har fyra jättepaneler som följer solen från morgon till kväll.

 

Betongarbeten i lunden


Nu får betongblandaren jobba. Det är många småjobb att pyssla med. Att få hem en säck blandad sand var varken dyrt eller svårt. Säcken kom med kranbil dagen efter jag beställt den. Den svarta sten och sandmaterialet som finns här är perfekt till betong.


Det första gjutjobbet som klarades av i veckan var denna ramp som blir perfekt om man ska köra skottkärran runt huset. Stenen är satt i betongen. Det blev inte lika jämt som uppe på altanen men helt godkänt för ändamålet.


En trappa på framsidan till det icke färdiga uteköket är också gjuten. Det blir också en smitväg till grönsakslandet. Den ska kläs med sten.


Jag har alltid anledning att dricka en öl. Burkarna är ju så bra att markera ut nya gjutningar med. Här ska formas och gjutas en platta och på den ska det muras upp en tegelmur innan grillen och woken får flytta in.


Uteduschen ska få en kant av sten. Dessa har jag skurit till idag. Lämpligaste veckodagen att göra störande jobb. Hotellet intill byter gäster på söndagar så då är det tomt nästan hela dagen. Dessa sten kommer jag sätta med fix. Det blir nog ett kladdigt och roligt jobb.

 


Sen blir det en mur på en plats där det ligger massor med sten som måste användas. Den kommer att rama in planteringsbordet och plantbackarna. De grå backarna markerar den böjda muren.

De grekiska mästerstädarna


Städning har inte varit vår starkaste gren. Men nu har vi fått övning och blivit riktiga mästare på området. Hyr man ut via Airbnb så är det säkrast att göra ett bra städjobb. Våra gäster får sätta betyg på vårt boende. Och städningen är riktigt viktig har vi förstått. Vi har ju varit inne på andra boenden och studerat vad folk klagar på. Vi får sätta betyg på våra gäster också – och de har hittills skött sig väldigt bra. Eftersom den kortaste hyrtiden är tre nätter så hinner vi få lite ledigt mellan städningarna.


I Grekland är städkemikalier en stor produktgrupp. Och här finns inte så mycket miljötänk och inte så mycket konsumentmakt. Det finns allt från riktiga bra rengöringsmedel till helt verkningslösa.
Vi har hittat produkterna som passar oss. Vårt vatten är otroligt kalkrikt, vilket lämnar en vit beläggning överallt. Så duschväggen i glas måste först tvättas med ett surt medel innan fönsterputs kan göra glaset skinande rent.


Köksbänken får samma omgång som duschväggen. Flaskorna med vin och olivolja ska spegla sig i köksbänken så att våra gäster blir på extra gott humör.


Om det bor 4 gäster i gästvåningen så blir det tre maskiner tvätt. Här behövs extra medel som motverkar hårt vatten för att göra tvätten skinande ren – och inte kalka igen tvättmaskinen.
Torkskåp behövs inte så här års i alla fall. Tvätten torkar blixtsnabbt – på kortare tid än det tar för nästa omgång tvätt i maskinen…


Vi har ju icke betalande gäster också. De bygger bon i bambutaket. Men bambuhålen är för stora så de justeras med röd lerjord. Tyvärr så dräller de små krypen jord ner på altanen.

Gästerna bidrar inte bara ekonomiskt till vår försörjning. De bidrar ofta till vår mathållning också. Sist fick vi en tomat och tre ägg. Bra det. Ägg är mycket dyra i Grekland.

Länkar till vårt boende >>

airbnb

Fryle House

Bubblor, bilder och musik


I grannbyn Kardamyli är det lite kulturellare och lite påhittigare. En del beror nog på driftiga norrmän som flyttat dit. Men även greker kan. Som medlemmarna i West Mani Frames. De arrangerar Southern Balkan Photo Festival. Vi besökte utställningen näst sista dagen den var i Kardamyli. Vi fick se många bra bilder. Kanske ställer jag upp med några tävlingsbilder nästa år.


Igår var det dags att åter besöka Kardamyli för att fotografera på bubbelparaden. Det är en aktivitet som roar barnen. Och som vuxen blir man väldigt glad av att se glada barn.


Till sista öppetdagen för Southern Balkan Photo Festival hade de lånat in ett band och en fantastiskt duktig sångare från vår hemby. Jag borde naturligt vis presentera henne med namn. Men jag har ingen aning om vad hon heter.

Se glada barn på Christinas filmsnutt!